uïïun  98, 

sdyur  2005

(Juin  2005)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

nudf vr lirkam i tmazivt, nffv d zzigs i tmazivt

Akud n izeggilen

Imazighen n umarir amazigh

Amsifadv amma hllu

Aseggûs amaynu

Français

Imazighen et le makhzen

Notre identité est amazighe

Une légende nommée Izenzaren

Tamazight, institutrice de la toponymie

Coup de coeur pou Térence

S'agit-il d'une naissance de la chanson engagée?

Festival amazigh détourné en festival arabe!!

Un legs de l'Ahidous au Sud-est

Izref est toujours d'immunisation

Communiqué du CMA

Je suis le fils de Tamazgha

Tamazight à la radio danoise

La famille Mallal expose

العربية

دخلنا من أجل الأمازيغية وانسحبنا من أجل الأمازيغية

مهرجان عمي سايس لن يذيب جليد الهوان والحكرة

الإهانة الكبرى

لعنة التاريخ وعودة المسكوت عنه

البيئة والمقدس في المنظومة الثقافية الأمازيغية

الأمازيغية والمقاربات الممكنة

وأخيرا نطق العروي

كتاب الأمازيغية للسنة الثانية: من السير نحو التوحيد إلى التراجع نحو التلهيج

تدريس الأمازيغية: سنتان من الإفشال

الاشتقاق في اللغة الأمازيغية

تدريس الأمازيغية بين القبول والرفض

الهرمينوطيقيا والخطاب الأمازيغي

تكزانت في المعتقد الشعبي الأمازيغي بالريف

تناقض الطرح العروبي بشأن عروبة الأمازيغ

الممالك الأمازيغية والحكم الروماني

المدونة: النصوص والواقع والحقوق اللغوية والثقافية

علاقة المسرح باللغة الأمازيغية

حوار مع الفنان بوستاتي عبد العالي

ملتقى تيفسا للمرأة الأمازيغية

إيناون ن تمازيغت

تانوكرا تحتضن

بيان المؤتمر الليبي للأمازيغية

إعلان نتيجة مسابقة أس نغ

بلاغ بخصوص السيد سامي فرحات

بلاغ تامونت ن يفوس

جمعية سلوان الثقافية

بيان الحركة التلاميذية بدادس

اعتقال المناضل المعتصم الغلبزوري

بيان فاتح ماي

بيان بمناسبة فاتح ماي

 

Akud n izeggilen n Muhemmed Cukri – 6 -
Itsedvwarv it id ar tmazight: Xalid Bughanem

-Ura d yejj yus d zeg wmsulta.
-Ur tudmegh (penser) ci ad asen. Uwcin asen wardvin (ordre) ur xanegh d tidfen ci (intervenir). Dghi, akw iwdan snen lbaca aqqet mgal uzarug. Iharmucen (ihenjiren) ketsin awalen s imant nsen ig ketsin imeqranen. Marra (akw) mgal i lbaca. Ccaten (au sens de percer) gi tarayt (le vide) iwdan d imergayen (imaginaires), sghuyyuyen. Lemden ad nghen s wattvas n imrigen (armes): azvru  ghar sen d tafzawit (bombe), nettaren t gi tarayt: buum, buum, bumm..! Takeccudt ghar sen d axedmi (poignard) nigh d aferdi (pistolet), d tazduzt (matraque), d mawsa nigh d carcura... Tugha temsvurufen s ijj nwakkadv (animosité) yujar wenni n inen yemgharen. Tikli tbedd arendad   i taddart. Tighuyyaw:
-Traghat.
Ict n tiyti s uqartvas deg wjenna, tekka d zeg ict n tburjut n taddart n lbaca. Lghaci yedvwerv ar dveffar (ar tkarmin). Inna sen ijjen zzag sen s tghuyyet :
- War tugdet ca. Aqa ghas xsen ad anegh ggen tiwgdi.
 Ijjen zeg lmexzen yekkes d aferdi, wennidven ict n mawsa  d taqburt. Udfen ict n taddart tusd arendad i ten nlbaca. Senten rezvmen timessi xwayawya. Msebdvan. Arulen. Dvulen d. Ag taddart  n lbaca ict n tarbiot d taserdast n usebbanyu, tbedd d asettif. Ixef (chef) nsen d akbtan (capitaine).
-tudef xasen tiwgdi. Ur das zmiren ad xanegh arzvmen aqartvas Ghas ssawggûden anegh. Ad ten nessekmedv di taddart.
Ci n iwdan dvulen d ksin d akid sen tibuqalin( bidons) n mazut (mazout, pétrole). Ucan as timessi ufitar (garage) n taddart. Ibedd uqartvas zeg taddart nlbaca. Tazepzit (dans un instant ), tennurzem tewwurt, iman d ismegh n lbaca, carcura  gix (au dessus) uzedjif. D abakan igga yaqemqum (corpulent).Iwdan qeyhen (crier):
-Rabeh! Rabeh! aqawum Rabeh!
Akebtan yumegh (essayer) ad ten yessebrer (faire echouer, empêcher) ur tsuggin (attaquer) x yesmegh. Maca waxxa yammen  msensaren x as  amxermi yettvef iten wecoadv. Rabeh yarzem i carcura ar tmurt, idammen tnizziren as d  x wudem. Tghuyyet ur dag s  bu wmadan. Ghantcan as accaren deg arrudv d weksum, cemxen x as  s tezduzt. S adu i titay d tibupaliyin ur dag sent asvaruf (pitié)yenneogar, ruxennit yemzeobadv (yudva). amerbab (ce qui est armée)  ithewwaq  x as at’   yebbi mezzi-mezzi  s wattvas  n tghawsiwin.  Zzughrent’   at’ ssezrven  deg  wbrid  .Timgharin  tesriwriwent. Ihermac  (ihenjiren) umren (fier) , tesghuyyuyen. Ijj  uwrgaz  imsendaw d. Acoadv  n iwdan nni   marra (akw)ismunit ghar s.  Yarzva s  i yesmegh  ict n tziyat  n mazut x uzedjif . Ijjen  nnidven  yessargh timessi  x tma n ict n tezduzt tugha tetwag  di  mazut, uxa  yendar it  x as. tumert nsen teggent  s tubuplya. Ict  n tasumert (célébration )  d  taparnuct (primitive): tumert  d tghuyyet , d agmudv (resultat ) ughedded’  x umaqqars (victime).
-Mmet  baba k  amexnuz (amursvudv)!
 -Mmet  n baba k  aqzin (igdi)!
 -Mmet  n baba k ! mmet  n baba k!
Itmarghadv, itfartittiw (trembler), arrimet nnes  d afeggir  (flamme ) ighudan (formidable).  Yesqarv (au sens de  s’eteindre).  Tujjut n  tadunt  ufeggan tzedjeg  ul (dégoutante) .Afengur (masse)  n yirrij (charbon)  yarca .Ccaten  dag s  s wuzrvan (couteaux)  d tczkrin, d waccaren. Tmarmacent. Ict  n temghart tekkes as d  advar  oad  x as  cway  uweksum  tbaram (teddem) dag s    s ughezzi.Ruxennit, s tubupelya tennedv it’  deg  ij uwhrvuc tesghars it’ id   zeg arrudv  nnes, tegga t’  adjigh  i taddext (aiselle)  uca (uxa)  tweddar.
-Mayn  txes (tra)  ategg s ighes nni?
-Azzg s  tegg timegga  i wargaz  nnes huma  war t  yeccit’  nigh ad ixes  deg  ci n yecten nnidven, nigh  as yedjef , ammu ig ttinnin (qqaren).
    (e mail: anamurma@yahoo.fr)

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting