| |
Akud n izeggilen n
Muhemmed Cukri – 6 -
Itsedvwarv it id ar tmazight: Xalid
Bughanem
-Ura d yejj yus d zeg wmsulta.
-Ur tudmegh (penser) ci ad asen. Uwcin asen wardvin (ordre) ur xanegh d tidfen ci
(intervenir). Dghi, akw iwdan snen lbaca aqqet mgal uzarug. Iharmucen (ihenjiren) ketsin awalen
s imant nsen ig ketsin imeqranen. Marra (akw) mgal i lbaca. Ccaten (au sens de
percer) gi tarayt (le vide) iwdan d imergayen (imaginaires), sghuyyuyen. Lemden
ad nghen s wattvas n imrigen (armes): azvru ghar sen d tafzawit (bombe),
nettaren t gi tarayt: buum, buum, bumm..! Takeccudt ghar sen d axedmi (poignard) nigh
d aferdi (pistolet), d tazduzt (matraque), d mawsa nigh d carcura... Tugha temsvurufen s ijj nwakkadv
(animosité) yujar wenni n inen yemgharen. Tikli tbedd arendad i taddart. Tighuyyaw:
-Traghat.
Ict n tiyti s uqartvas deg wjenna, tekka d zeg ict n tburjut n taddart n lbaca.
Lghaci yedvwerv ar dveffar (ar tkarmin). Inna sen ijjen zzag sen s tghuyyet :
- War tugdet ca. Aqa ghas xsen ad anegh ggen tiwgdi.
Ijjen zeg lmexzen yekkes d aferdi, wennidven ict n mawsa d taqburt. Udfen ict n
taddart tusd arendad i ten nlbaca. Senten rezvmen timessi xwayawya. Msebdvan.
Arulen. Dvulen d. Ag taddart n lbaca ict n tarbiot d taserdast n usebbanyu,
tbedd d asettif. Ixef (chef) nsen d akbtan (capitaine).
-tudef xasen tiwgdi. Ur das zmiren ad xanegh arzvmen aqartvas Ghas ssawggûden anegh.
Ad ten nessekmedv di taddart.
Ci n iwdan dvulen d ksin d akid sen tibuqalin( bidons) n mazut (mazout,
pétrole). Ucan as timessi ufitar (garage) n taddart. Ibedd uqartvas zeg taddart nlbaca.
Tazepzit (dans un instant ), tennurzem tewwurt, iman d ismegh n lbaca, carcura
gix (au dessus) uzedjif. D abakan igga yaqemqum (corpulent).Iwdan qeyhen (crier):
-Rabeh! Rabeh! aqawum Rabeh!
Akebtan yumegh (essayer) ad ten yessebrer (faire echouer, empêcher) ur tsuggin (attaquer) x yesmegh.
Maca waxxa yammen msensaren x as amxermi yettvef iten wecoadv. Rabeh yarzem i carcura ar
tmurt, idammen tnizziren as d x wudem. Tghuyyet ur dag s bu wmadan. Ghantcan as accaren deg
arrudv d weksum, cemxen x as s tezduzt. S adu i titay d tibupaliyin ur dag
sent asvaruf (pitié)yenneogar, ruxennit yemzeobadv (yudva). amerbab (ce qui est
armée) ithewwaq x as at’ yebbi mezzi-mezzi s wattvas n tghawsiwin.
Zzughrent’ at’ ssezrven deg wbrid .Timgharin tesriwriwent. Ihermac (ihenjiren)
umren (fier) , tesghuyyuyen. Ijj uwrgaz imsendaw d. Acoadv n iwdan nni
marra (akw)ismunit ghar s. Yarzva s i yesmegh ict n tziyat n mazut x uzedjif
. Ijjen nnidven yessargh timessi x tma n ict n tezduzt tugha tetwag di
mazut, uxa yendar it x as. tumert nsen teggent s tubuplya. Ict n tasumert
(célébration ) d taparnuct (primitive): tumert d tghuyyet , d agmudv (resultat
) ughedded’ x umaqqars (victime).
-Mmet baba k amexnuz (amursvudv)!
-Mmet n baba k aqzin (igdi)!
-Mmet n baba k ! mmet n baba k!
Itmarghadv, itfartittiw (trembler), arrimet nnes d afeggir (flamme ) ighudan
(formidable). Yesqarv (au sens de s’eteindre). Tujjut n tadunt ufeggan
tzedjeg ul (dégoutante) .Afengur (masse) n yirrij (charbon) yarca .Ccaten
dag s s wuzrvan (couteaux) d tczkrin, d waccaren. Tmarmacent. Ict n temghart
tekkes as d advar oad x as cway uweksum tbaram (teddem) dag s s
ughezzi.Ruxennit, s tubupelya tennedv it’ deg ij uwhrvuc tesghars it’ id zeg
arrudv nnes, tegga t’ adjigh i taddext (aiselle) uca (uxa) tweddar.
-Mayn txes (tra) ategg s ighes nni?
-Azzg s tegg timegga i wargaz nnes huma war t yeccit’ nigh ad ixes deg
ci n yecten nnidven, nigh as yedjef , ammu ig ttinnin (qqaren).
(e mail: anamurma@yahoo.fr)
|