uïïun  130, 

sinyur 2958

  (Février  2008)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

is ad ilmd ugldun mulay lpasan tutlayt tamazivt?

Sghin imar nnegh

Tsul tudart

Tunga n imar nnegh

Nek d ixef inu

Jar tmewwa

Min trigh?

Français

Les nouveaux épisodes de la pacification

Lettre ouverte à l'élite amazighe

L'écriture amazighe au féminin

Le voyage de Loti

L'intraitable PI veut aller contre le courant

العربية

هل سيتعلم ولي العهد الأمير مولاي الحسن اللغة الأمازيغية؟

المهجرون الأمازيغيون في السياسة الثقافية للحكومة المغربية

تحرير فلسطين أم التحرر من فلسطين؟

مولاي محند والحركة الريفية

الخطة الأمازيغية البديلة

لغة الخشب

كلام في الهوية

الثقافة الأمازيغية والتنمية لبشرية

ريح الخيبة تجتاح قلاعيا

كتاب: تجاوزات جيش التحرير الجنوبي في سوس

قبيلة صنهاجة

بلاغ للمعهد الوطني لعلوم الأثار

حوار مع رئيس فرقة إيمنزا

بيان المنتدى الأمازيغي

وزارة الداخلية ترفض الاعتراف بالمنتدى الأمازيغي

أحداث بومالن ن دادس

بيان الحركة الأمازيغية بإمتغرن

بيان جمعيتي أنزروف وخير الدين

محضر الجمع العام الاستثنائي لتامينوت تاغجيجت

بيان اللجة الوطنية للإعلام الأمازيغي

بيان تنسيقية دعم معتقلي الحركة الأمازيغية

بيان العصبة الأمازيغية

طرد أعضاء من الشبيبة الأمازيغية

بيان المنتدى الأمازيغي

المجلس البلدي للدشيرة يحتفل

بيان جمعية أمزيان بمناسبة السنة الجديدة

بيان جمعية إلماس

بيان الاتحاد الوطني لطلبة المغرب 

 

 

tamssizwarut:

is ad ilmd ugldun amkkasu n tgldit mulay lpasan tutlayt tamazivt?

(Apprendra-t-on au Prince Héritier Moulay El-hassane la langue amazighe?)

yura t: mupmmd budhan

tuva qao igllidn ioalawiyn, zzat tasprst (colonisation) tafransist, ssnen tutlayt (langue) tmazivt u ssawaln tt akd inamurn, mamc idar (ibär) nnaãiri dg udllis nns "alistiqãa". manya ur issbnubak (étonner) xminni (asmi, allig) vad nssn is tamnaät (environnement) ilsyan (s "ils", langue = linguistique) mani tuva tddarn igldunen (princes) vad yavuln d igllidn, tuvat d tamazivt. d tamazivt zi taymmat vad yisin agldun u ad t taru, d iskkiwn (serviteurs) d tskkiwin, d imssnutn (cuisiniers) d imssgmn (éducateurs)... dix, tuva tarwa n ugglid lmdn tutlayt tmazivt acku tuvat d tutlayt n umsawaä d umsawal agnsu (intérieur) n ibrgmmi (palais). lmmdn tt zund lmmdn tarwa n imazivn tutlayt tamazivt.

maca addad (situation) ad n tmazivt agnsu n ibrgmmi ad tnfl (changer, "tmmskl" aussi) akd ukccum n fransa di 1912. fransa ad tssidf tutlayt nns tafransist var ubrgmmi mani vad tavul tfransist d tutlayt n umsawaä d umsawal var qao isqqiwn d imssgmn agnsu n ubrgmmi. imik imik, twddar tmazivt u tavul dg udvar nns tafransist n taorabt. wad d amcwar (étape)amzwaru n usoarrb n lmuvrib. aïï^as ur xafs ssiwiln acku ur t ssinen.

s uyad ntaf agllid amzwaru i ur ilmidn tmazivt d mupmmd wis 5 acku ilul, igma u imvar di tallit (époque) n tasprst tafransist. max (maymmi) tkks tamstna (protectorat) tafransist tmazivt zi abrgmmi agldan? acku fransa tuss d ad tpäa aorabn zi imazivn. dix, iqqn ad tpäa aorab amzwaru illan d agllid zi tutlayt tamazivt zzat ma ad t ^päa s imazivn. d ta d tasrtit i täfar fransa: tagdlt (exclusion) n tmazivt zg ibrgmmi puma ad tnhl (être facile) tgdlt nns zi lmuvrib afad ad tqqim taorabt d tfransist i d yusin ad tpäa tanggarut ad.

awarni uzarug (indépendance) täfar tanbaät (pouvoir) taorabt di lmuvrib tasrtit talsyant i tuva tsns (appliquer) fransa s imant nns di tmurt nnv. tqqim tmazivt aliä (toujours) dgdl u ur t lmdn tarwa n ugllid.

ammu i ntaf mupmmd wis 6 ur issiwil tmazivt mqqar ntta d agllid n imazivn. maca di tallit nns i tssn tmazivt ijjn n usikz (reconnaissance) d unãib (officiel) s ungmä (surtout) akd usnti (fondation) n usinag agldan n tussna tamazivt (IRCAM). s inalkamn (conséquences) n usikz ad, aslmd n tmazivt i qao imuvrabiyn i issntan di 2003.

agldun iluln di tallit ad n umsasa (réconciliation) akd tmazivt d mulay lpasan i tsmuttug (préparer) tnbaät puma ad yili d agllid. is ad as slmdn tutlayt tamazivt am yan n uzyn zi usddnki (formation) nns i tgldit?

aslmd n tmazivt i wgldun mulay lpasan ur illi zi tvawsiwin timzyanin ur vur illi bu atig (valeur). s umngal (au contraire), ntta zi taäullitin (nécessités) n tnbaät tadimuqratiti.

-is d adimuqrati ad inbä yan n ugllid yan uvrf ur issin tutlayt nns? dg addad ad, yan zzaysn ad yli d anfur (étranger) xf wnnäni (yaänin): agllid d anfur xf uvrf, nvd agrf d anfur xf ugllid? d wa d addad n tasprst mani tilin inbbaän (ceux qui gouvernent) d infurn xf ivrf i nbbän (gouverner).

- oawd, aslmd n tmazivt i ugldun mulay lpasan ad yili d yan n ança (preuve) is asikz n tnbaät zi ymazivt d amaglay (sincère). uma imala (mc) igldunen ur lmdn tmazivt zund imuvrabiyn nniän, manaya isskan d is isnti n lirkam d yan n usudds (escroquerie) tra tanbaät ad zzays tobar u ad trummä (tromper) amussu amaziv.

-mc tmazivt d agra n qao imuvrabiy, iqqn ad ilin igldunen d nitni vad ipäan agra yad. apïïu ya issnta s ulmad nsn tutlayt tamazivt s yan n wudm ad zmmarn ad zzays ssiwln am uvrf amaziv n lmuvrib.

iqqn ad nssn is aslmd n tmazivt i mmis n ugllid yiff i tmazivt ujar (meilleur que) aslmd nns i igiman (des milliers) n ipnjirn tarawa n uvrf. max? acku asmi vad yili ugllid issawal tmazivt, qao inbbaän d imasayn nniän ad kkarn ad lmdn tmazivt puma ad tt ssiwln u ad tt ssnen zund agllid nsn.

imala issiwl ugllid tmazivt dg wanaw (discours) nns yiff i tmazivt ujar agim (un millier) n isinag n tussna tamazivt (ircam).

dix, is agllid ad isslmd i mmis mulay lpasan tutlayt tamazivt?

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting