uïïun  182, 

sdyur 2962

  (Juin  2012)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

"ddahir lbrbari" d tvawsa tamazivt

aäëiã n usqsi n tabaomrant

ifran

Tnifest n Sifaw

Hakku

Taqessist 12

Ghif Ihâykwan

Yemma

Français

La langue amazighe interdite au parlement

Enfin 2M se convertit à l'islam

Le théâtre nord-africain ancien

Organisation des peuples unis

Mnla reçu aux parlements

العربية

الظهير البربري والقضية الأمازيغية

عندما يسيء لساني إلى اللسان

رسالة مفتوحة إلى رئيس الحكومة

الأمازيغية بين القانون التنظيمي والتدابير الحكومية

الشعر الأمازيغي غايات وجماية

تاباعمرانت والأقلام العنصرية

الشجرة التي حاولتم اغتيالها لم تمت

غياب الإعلام عن مسيرة تاوادا

مهرجان تغيرت يحتفي بمولاي علي شوهاد

نشاط جمعية أيت ريدي

بيان جمعية اورتان

لقاء مدرسي الأمازيغية بخنيفرة مع النائب الإقليمي

بيان حركة اليقظة المواطنة

بيان جمعية أمغار

بيان جمعية محمد خير الدين

 

 

 

 

Ghif Ihâykwan

Yura t: Hha Oudadess

1 / Mayd igan Ahâyku? Netta yan anaw (genre) n usefru g Japon. Digs ghas krat n tiwan, ittusêkan se 5, 7 d 5 ne tiwanin (syllables) sudfêr (respectivement)1. Hma ad nakez ayad, ur illi mayd yufen imedyaten. Hân idsen ne Ijaponiyen, imcinna ten rurix gher Tamazight. Ad nasey krâd, win Basho (1644-1694), nini idd nit netta ayd izwaren imzel Ahâyku.

Imir se imir,

Isignew yaddej asunfu,

I winna ittannayen ayur.

Anejdi,

Assagh, ayd iyi rix,

Ad iss netteyassen.

Hâcen amda awssar !

Agru, digs idêr,

Imisli ne waman.

Hân sin ihâykwan (neghiy ad nini awed Ihâykuten) n Issa

Izi, ad ur neqqa!

Imrey ifassen, idâren,

Lla c ittehawal.

 ijdâd nna izerreyen,

Xu tenughem, adday tuyyelam,

Aytmaten n umyawas ayd tgam.

Dghi hân yan umedya ne Buson

 aghlal,

Ma g texemmamt?

Yan isk yuger ad c wayyâd.

Ad nec awed yiwn uhâyku ne Ransetsu

Tar icirran, tamettut,

Tlêggagh, Â anect n mi,

Nettat de tiqjijin.

2/ Mayd da ittini uhâyku? Imedyaten nna nefka digsen isignew, ayur, anejdi, izi, amda, ijdâd, aghlal, tamettut, atg (ar tigira ; etc). Ahâyku da d ittawey ghif akkw aynna illan g duyt, amm isefra yadên. Maca netta igezzul; da ittedu nican gher ul n asekkin. Da ismun umedyaz aynna se yucey, g idsen iwaliwen idrusen. Ammi tennit aynna izerrin dat n midden, ur t annayen, Amedyaz lla t izeggêh; ibbey Ahâyku; ammi t izweh awed netta. Akkw midden da teghiman tama ne imedwan; da tisselin i igwra da dâren aman. Maca Basho ibbey Ahâyku. Ismun digs tudert. Illa netta; yucey. Illa ugru; idder. Basho, ica tudert awed i umda; inna ghifs idd iwessir. Ica t awed i waman, acku inna ‘imesli’ ne waman; am idd da sawalen waman.

3/ Ihâykwan n yan umazigh. G 2004 suffeghegh yan udlis amezzân, se tafransist, ighfiw nnes ‘Haikus d’un amazigh’2. Rurix idsen zigsen gher tamazight, llig rix ad sawlex ghif Uhayku g azil ne S. Bajji (Radio Tamazight3). Hân idsen imedyaten

Tiledjigin uccekanin,

Alxix ayd tent yusin ;

Ighwman mezzîyen, afulki imeqquren.

Anazur azentâr,

Umlil adfel, accit,

Ikkan, ghif idurar ne Atlas.

Azmummey n unaraw,

UttUb n wurgh;

Tikki, ifka ak.

Iggez ugelzim,

Asaf g taduri nnes,

Igra taghuyyit n tamettant.

Idê war ayur,

Izunguren, ur da sfiqqisen;

Se ibesbisen, akud ar snissit.

Abehêba!

Islli war tuga;

Izrân, winna de issufughen aman.

Angay ar isdiddiy;

War uggugen, iga igenna,

Aman usin d aman.

Imeghiy aleghaghac,

 duyt, da isnagh;

Awiss, mayd as idê?

 quqec,  anebzug;

Uzwigh asfaqqas, tasegni n ibin;

Isellaw, ghas ghifs afus.

Uman, hâ tifsa,

Tiyyadê, Â tiram;

Agama yusey irir s ihersawen.

Nig n ighanimen,

Tafaska, skern ifawen;

Ijdâd ghas terridun.

Adânin imuzzar,

Ijurrân, tadânit;

Hân irir, Â aman.

Hâ awras, hân afgan,

Imeddukkal inmalaten;

Tazzela, asin d akwebri.

Isignew ibdân,

Aragh, yufa t wassid;

Azmummey n ugama.

Aledjig, Â almu;

Is akkw isul t iga,

Wanna tusit g ufus?

4/ Izlan. Ur sinex mayd igan Ahayku ar 1988. Aseggwas nna, tasabermazant (Ambassad) n Japon teghrâ gher yan n ummezwar n uhayku g tamazirt nex. Amux digs; amzêx atig amezwaru. Seg dis, ucix idd tella yat tarawsa inger uhayku d izli amazigh; tili lumen inger as d tamawayt.

Seg izlan, ad d nasey imedyaten d.

Sghix aksum awessar,

Kud leddix ileddey,

Qenna ad iyi omun imerghan.

Isegha Radio s umerwas,

Yawi t gher taddart m ukeffus,

Tenna as oica senegh as, allig as terzâ lefran.

Izlan am wid, tusêkan s krât n tiwan; waxxa ghezzifen imiq. Maca hât awed ahâyku ur da ikennu, ku tikkelt, i taskiwet (structure) tamlugt (standard).

Hân idsen yadên

 ta samhi, oedêri,  tagudja,

Ur sinex i titi ne wuzl,

Lla ittergigi ufud inew.

Ad isek amzêx afus,

Ad iyi d awdên winna issenin tanaka,

Tafdêt, Â bu ifurusen.

Inna as wul i tasa, ad neddu ge idê,

Tenna as tasa, may rix idê,

Gweddex ad iyi inegh luhec.

Dghi, nix idd tamawayt ayd inmalan cigan Ahâyku.

Ad rux, iwa ru;

Gan ax tin ijdâd;

Iwa, qâr i Ioqub, ars (ar as) qarêx.

Gix tin ujdîd g imudal,

Tessighet iyi butaber, Â unna rix,

Allig ur seksiwex.

*****

Notes:

1-T. Perusat Stork, Le Zen, Editions Publisud, (1986).

2-M. Oudadess, Haikus d’un Amazigh, Ifzaren Impression, Tanger (2004).

3-S. Bajji, tiwan, Radio Tamazight.

 

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting