Uttvun 87, 

Sayur  2004

(Juillet  2004)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

oli ãidqi azayku

Talalit n umjun

Mazuz

A yayllid

Arrif jar tawaghit d tafuli

Tufkin gef isserrifgen 

Ulid s wul inu

Lallas n tidbirin

Asmuymen

Français

Térence et l'héritage amazigh

La question amazighe et la constitution

L'arabe, emblème d'un apartheid linguistique

"Les yeux secs" entre amateurisme et manipulation

Ainsi parlait Dadda!

Berbère télévision et imazighen

Militantisme amazigh

Pourquoi ne pas dire la vérité?

Non  la violation du sacro-saint pacte de timmuzgha

L'élite de Fès

Grand-mère courage

Festival nationale du théâtre

Awal

Le prix internationale du roman

Appel à communication

العربية

علي صدقي أزايكو

مصحة اللسان

هل عشنا غرباء؟

الهوية وطنية

من يريد تحويل المغرب إلى ولاية تابعة للمشرق

حول مقال العشّاوي حفيظ

يهود تنغير

الجنوب الشرقي

ميثاق المطالب الأمازيغية

نقطة نظام لا بد منها

قافلة تيفيناغ

الأمازيغية والجهة

شراكة بين المعهد الأمازيغي وديوان المظالم

رد على مقال تاماينوت وكردستان المغرب

من أجل تجمع ديموقراطي

جمعية تاكمات تندد

بيان تنديدي

بيان مجموعات العمل الأمازيغي

بيان تانوكرا

بيان إلى الرأي العام

تعاز

تهنئةٍ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arrif jar tawaghit t tafuli.

Yura t: Nadir Butkbbut (Den Haag)

Tamnadvt n Arrif, am marra timura n umadval yeddarent timessi/takat n wdrar(volcan) deg idj n wakud d aqbur n zik qbara/ciyygan. Din tugha tamurt teddar ict n trarit/amuli n wzvri nes i d as ucint tiwugha ugamma amcnaw timessi n wdrar yessezraghen/yesmentilen arjiji n tamurt u din tarecceq tamurt tessanaf tisedjya nigh d isaffen jar/inger idurar d tiwririn u tamurt i d yusin xef tamma/idis n wayrer/il tnesdam ituffu d azgen is d tagzart ula d ticcadv n idurar tedwarent d roaywet.

D tidet d wa d udem n tamnadvt n Arrif. Ass a ad naf tigzirin nigh d tighisa d timezvyanin d tisedjya u arni ghar waya ad naf ura d azvri ugamma n tamnadvt n Arrif yarwes gi cra n tmura yeddarent ura d nnitenti akud nni n tmessi n wdrar. Zi tmura ya yetwassnen s tawaghit a ugamma ad naf amknaw tamurt n igwanciyen (tigzirin tikanaryin). Tessenta tilit nsent jar 20 d 24 agnid iseggusa zrin ar aseggwas 1492 deg uzveggu/azway n Imazighen d umedvfar nsen Columbus ar tmurt n Miksik kkin xef tigzirin tikanaryin u din tugha idurar n taghremt n Teide sul/zeddigh qqimen sfuffuyen d timessi yessiwdven atuc yedj n wazvri drus mani/anda ad naf am/zund netta maca idurar d tiwririn n tagzart Fuerterentura ad naf udem t tiddi nes d idj ag cra idgharen deg Arrif.

Da ad nidar ad nejbed awar xef idurar n Uoarwi ad nessen min ituc ad yini wawar a u maghar idva s ucin asemqar a "Aoarwi" nigh roaywet. S wawar n tidet i d anegh iticcen ict/yat n tmatart temsed belli tamnadvt n Arrif teddar ura d nettat akud n timessi n wdrar.

Roaywet d adrad ttiri ghar s tqiccet maca awarni timessi i ssin d ghad yesfin tessefsay ticcet nni ttijja idj n wehbudv sennej ad twarid ghar s imi. U imi nni qqaren as roaywet (Aroui). zeg ughezdis nnidven ad naf gi ddemnet a idgharenmanis tteksen uzzar. Arni ghar s admam yedjan deg wayrar/ilel. S qqao tighawsiwin a mmrent anegh s tidett belli car/akal n temnadvt n Arrif yesgam timessi yedjan d mezregh/amentvil n w arjiji u car/amnucceg w akal zi twasnent abaru n tmura i d yendvent i w ayrar umrir anemmas amacnaw tamurt taghriqit yemdedjaqen t tigzirin s w arjiji n tmurt i tugha yeccaten s w attvas deg w akud nni n tuhuwsa irumiyen, arjiji n tmurt yessiwedv ad yeghdver attvas n igherman i tugha decren/skan ijedjdjiden. da ad nini belli igherman iqburen n tallit irumiyen intaf qqimen d ass a d igudar wdvan nzemmar anini belli azgen/ahric ameqran zeg sen wdvan s w arjiji n tmurt. Ura t tamnatv n Arif am nettat am timura n nedven msaren ges dunnit/caygan n warjijen n tamurt deg min yezrin xas/meqqar nessen belli drus yetwasnen deg w annar a tarezzuyin urap/ulac maca din mind iqqimen d remzaghat teddar xef irsawen n yewdan yeqqaren belli taghremt n  Nkur taqburt ighedvr it warjiji n tmurt ura d Ibeqquyen yedjan d imezdagh imenza n Beya wejren belli tugha temsewdva deg wammas yekka ighzvar jar as.

Mara nessen attavs n tmura i d yendven i wayrar umrir anemmas ddarent timessi n wedrar u twawtent attavs n twaratin/tikkal s warjiji n tmurt ntaf cra zi tmura ya tentam nigh temmut dag sent twaghit a ugamma maca gi temnadv n Arrif teqqim arziyyet a teddar ar ass n 24sinyur2954/04 deg wa mas n idv tewewwet temnadvt n Arrif s ict n ticti i d yessinfen timettanin, inegzam/imugas, imeodar d ib jiren tar imarr wen/imawlan nsen, tudrin ntutant surent ar ucar uffun d i dan tar ixxamen nsen. War ntettu tamekrazt yedjan d acemmac n usexnitar n temnadvt a minzi/acku ura d tamekrazt tewdv it twaghit a s tarezzvi n taregwin yessawadven aman i wsessu. Arni ghar s imuddaren yemmuten izemmar ad ssinfen rattvan. Min yujaren manaya netta d arjijen yeqqimen temsedvfaren zi twara ghar tennidven.

S marra tirewt t temghar n twaghit a tesrur d tigwdi deg urawen, tigwdi yedjan d ufugh n imezdagh ad jjen tamurt nsen maca s ict n tdawra ghar umezruy n imezwura imenza ad nessen belli tufgha zi temnadvt a d awezghi. Nezvra awarni useggwas n 2944/1994 u izemmar ad yiri zdat useggwas a te sar ict n tufgha n wattvas n imezdagh mmutin ghar igherman nnidven amacnaw Tingi, Aoric, Tittvawin d yennidven maca ad yif mara nessen min ten yejjin ad fghen? Mamec iga ufugh a iggin? U min onan yinni yefghen? S tawariwt xef iseqsan a ad naf amentil i ten yejjin ad fghen war yedj ca d arjiji nni yewtin deg useggwas 44/94 amak tghiren attvas n iwdan minzi din ufughen zdat useggwas a u yenni yefghen azgen ameqran zeg sen teddaren di tmura n barra. Amentil i ten yejjin ad fghen netta d abrid amak qqaren netnin u din ura d yenni yefghenarendad i tmesghiwt d menziwt minzi ksin s tmughri nsen belli tamnadvt n Arrif war deg s imar n usexnitar u yetghima  abrid lebda d amentil. Mara nesseqsa xef ufugh iggin war nzemmar ad nini belli yina zewgen s tidet tamurt. Tamurt mani irur utarras d car mani ihnunnedv tghima tadewra ghar s teddar. Tugha gi twengint am tferyunt xef tqesmat minzi ntaf ussan i tekken deg Arrif deg usijji i t teggen seg useggwas ar useggwas ujaren ussan i tekken deg igherman mani mmutin. War ntettu ci tawca n tudrin yemmarnin deg iseggusa ya yezri awarni i wsenfar n ubrid n ayrar iteqnen jar Beya d Malagha i d yarin asfayren i wudem n imezdagh d tfawt i temnadvt d usexnitar is maca awarni arjiji n 24 sinyur yedwer d udem izekmen yenughjet abayrrep.

Mara nennehqar ghar ughezdis n umezruy ad nejbed iman negh ghar tudart n imezwura nnegh imenza ad nessukkes tidet yedjan d tamatart iqqaren belli tufgha d usinef n tmurt d awezghi maghar/max tawaghit ugamma din min t yujaren u nettat d tudart n zik iddaren imezwura.

 Mara nesseqsa xef tudart a nzemmar ad nini belli imezwura zedghen tamurt s ur d ameqran zzvidvren i timarin n  wakud nni yedjan d isufay n waman, idefrawen, d inuzvar i tugha itekken s wattvas gi zik yesnughan/ismighin tudart acku/minzi anzvar/ageffur mara ikka amalas iccat amak qqaren itijja iwdan ad ddaren razv maghar ikeccudven tghiman uffen ttertren u wen yeggin tawiza igaw/izdi ikeccudven ad yaf min ghad yessaregh ad yesnen maca nessen deg wakud nni attvas teddaren zveredv war zemmaren ad ggen tawiza. Arni ghar manaya/anecta aseggwas n razv d tzawa/taghart yekkin xif/af tamnadvt n Arrif yedjan d idj n arziyyet d tameqran temsar deg weydud n Arrif. Amak qqaren imenza belli dunnit n iwdan yemmuten s razv, smiffen tamettant deg ixxamen nsen ura tutra, ccin min war itmeccin huma ad qqimen ddaren x ucar n tmurt nsen yif zeg mara fghen zewgen. S tirugza n imezwura yeqqim Arrif yetwazdegh sul ad iqqim yezdegh oemmas/urdjin Arrif ad yedwer t tamurt mani qqaren i tguyt Trayetmas.

Yewta warjiji n tmurt awarna s yal/ac yedj mighar itara tawaghit a idj ad yini d aweddi/tamarrut n Wakuc, idj nnidven ad yini d tawaghit ugamma wapa qa t tamurt tesmeskr tessenfel qic i xef tbed maca tidet yedzen am unexxar teghighi am ughi ntaf it gi tinfas/tihuja n zik i talsen tiyemmatin. Ntaf itas d gi tenfust belli imuddaren ssawaren, tedja radja uxxam, issawar ujenna/igenna, tessawar tmurt d tidet tamaccaput war tedji d acettvih nigh d tiserkas n usudves. Tamurttessawaramak yessiwer Arrif deg wass 24 sinyur 2954, yesghuys iman is yesnekkar taghuyyet xif tanbadvt i t yessinfen yekes aghemmus x tidet i weddvaren d ccerwaw i drin xef tittvawin waryezvrinmayn din.

  
 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting