Uttvun 70, 

Sinyûr 2003

(Février 2003)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Max tsul tegdelt n izewlan imazighen?

Imazighen n Lmughrib

Tikli n walutv agd bungal Buzeggu

Agdud n tghessiwin

Yat n tebrat

I Mimunt umi turi

Attvan n usoarreb

Tamazirt inu

Asekud

Fus inu

Tissas n wawal

Awal

Français

Hourvari morbide d'"Attajdid" autour de la graphie

Le gouvernement Bouteflika

Faire honneur  amazigh, notre grand-père

2M TV et tamazight

La lettre 'O' en tamazight

La délégation d'Errachodia sort de sa caverne

العربية

لماذا الاستمرار في منع الأسماء الأمازيغية؟

حول اعتقال الأسماء الأمازيغية

الحزب الإسلاموي يحيي الظهير البربري من جديد

عندما يرتهن قدر المغرب بمصير الأمة العربية

استحالة تقعيد الأمازيغية باستعمال غير الحروف اللاتينية

عن النزوع الأمازيغي وهفواته

عن تعريب الأرض والإنسان

ميلاد مدينة الحسيمة

عبد الكريم الخطابي

أبو لهب ليس جدي

المعهد الملكي في مفترق الطرق

بيان لمجموعة من المثقفين الأمازيغيين حول الحرف

بيان استنكاري من النيف ضد أصحاب التجديد

أمازيغيون من ليبيا يهنئون محمد شفيق

إصدارات جديدة أخرى لمكز طارق بن زياد

 

Tazrawt (Étude):

Tikli n walutv agd bungal n Muhemmed Buzeggu

Yaru t: Hemmu Bucexxar (Lexmisat)

Yuri Mirlu Bunti (Merleau Ponty) g idj n wafer, inna «Amadval n tawesna lay tghima yeqqen, walayenni yeffegh zzat ax, dapa, illa idj ulemsi ad ra nisin»(1)

Buzeggu zeg temnadvt nnes idrihen x lgud n igran, d aka ten nesserwet, dda neg tawala g umjar nnsen aka wer zeddin.

Ustu (âme) n ungal, nta d arezzu x ughrum, x tudert, x yixf. Iqqim usekkin n urezzu hezzutvi, dapa yuri bungal «Aghrum hafi war idji d aghrum»(ifer 2). Day ikkar uxemmem g uoraq gher tmizar tiberranin, ara d yawin amerret, da, g tmurt, ghend urin aday teffghen. Tawada ya, xsen zzeg s ad ssefdasen agga, d nta xas magd tizvo. Kem negru titv x udem n ungal, da naf amalu utar iy temghiren manig ixarresv gher zzat. D tawada s war ahenkar, ur ax ttiwi xas gher walutv.

Ungal lax issemghay, udem n tamara itwawten s tmessi, ayenna ad ax iqqaren gher ils smi ara nessefsu axub d wawal ur d yuli is ioemmar yimi s ughrum, ayen ad ax issrasen g ususem, g tghunyu isul oad ur issin wawal (ifer 14) d ubeddi nnes nta d amxumber, ada d yawi amalu n tmurt. Ara issviwtven gher umenzagh xef wawal d uyen issviwatven war aferrez (i 28). Zeg temnadvt itnin, tusna n usiwel ur tbedd x usufegh n watvu zeg uhersvi. Awal xmi irezzu ur igi asekkin n umegrad, bar n usegmi ikren x tilelli, magmi ur illi wqezzver. Neghd agar itadjan bab nnes itzughi. Uxayt ksen xas tiyyadv, xsen ten tesmun lbettva am maka g teg baba s, issawalen s nect g ungal (i 36). Pa d nta ysal d amezvyan. Xas abbuc as ggaren g imi aka ur issghuy (i 28). Tghima s sulen ur mghiren (i 31) d nta it hemmac ad ittvef ansa jar ikeswaten. Netc ittvfen awal g ungal, ibadv ad ikker x ymma s iqqimen g tmurt, iggêd zi trumit, ilulen g nwac d iolulan urid am ten iqqimen i tizwi.

Iwdan n wallagh ungal: Lantafa, argaz d tmettvut nnes, allig as ikker watvu n uzvwa gher tmurt n irumiyen. Zeg ict n temnadvt, anizvi i wmseddi yu, am ict netnuwra. D warrar manig ara rsen g twala yu, tgit tmurt n Dzayer. Dat idu wergaz d memmi, aka d moafaren x tawada, aka teqqim tewtemt la tettvef ansa d wacal, is tgu abudv n tudert n tmazirt, d tmazight. Ass kem berrmen gher s, pa ssviwtvn as agherbaz al tama n tgemmi g berra, xas aka t ssemzagalen d uzvur i djin imazighen ad qqimen al ass u.

Abettvu dat mi nella, yuc as udem n «Taghatv innuryen di mmis» (Ifer 16). D loafit, issghusen. Teqqim tudert d ict n ticri  tikli, uxayy  ssagaren xas ukus d umzaray.

Aseqsi n wawal irzvem ica ygan ifilan, izurar deg sen, ndda ad t' nedvfar agd wer itvfen awal g ungal. Xsen ahenjir, arba amezvyan ihtvan tikli, neghd ussan d may d iwin, allig iffegh agd baba s. G tudert nnes i d yusin, idda ad ibedd x maggin aqerqer ikeswaten, awal ur xa t inin zzat s I 41). D uyen war xsen ad yisin (i 44) aherac n uhenjir i wermed, nta d anezgum ittvetdv zeg imma s, itwaggen d tapenzvult, mqqar la tessawal. Armed nta, aka d issiwel g wansa n imma s, aka tari i wergaz nnes (i 54) ad t tesseqsa: mayemmi i yettu? Pa y iqqim i werba ad yisin tirra d tmughli (i 63)itutcen aroa n ulemsi (société) x tirewt nnes.

Ayt tmurt n ungal nta/nipni d ict n timeqqit x ayt tmazirt g aneggaru. Amalu (fiction) n tmeqqit u yif nta, g wazzay, ayen illan. Ayu idj ax ad nisi mzyan amzagal (différence) ikkren jar urba d terbat. Ikku agin nax, makka g ukem uwtem ad igher. Teqqim ax tuwtemt, ntat da ad t imrec. Tarbat, mama s, amur nnes igu yiwel (i 57). Walayenni tabrat n terbat ur tixetv, ad nini «Temmursv». D yiwel ag uberrani, ismezdu allig ur injiq d mehal ag btvan tiddi yu x ten tessen tmettvut zik(2). «Aka tget abutv n unejdi ad yas g wansa, wwu ggin asekkin aneggaru xmi itizvir usneflul» inna Cubbenpawer (La représentation de l'eqqence de l'homme est le but le plus élevé de l'art). D bungal s temnadvt nnes igu biddi aka d ikk x uyen igin azvur n iwdan. Netcin kem newwetv anfa, g mag zdin awal d tamatca, la ten tafa, igitimi. S imi ayen nessawal pa ntet. Tamatart (symbole) n wutci tessers, tiwid ixf aray kken refwar zeg s tamrist ghif s imlalan g tendut. Mqqar zzvughren ad t sluzven ur iwin zeg s mazmi ara fernen tighmas (i 23). Is d aqerru a wer yinwin, mad ur igi wen ittughrasven? Idj usekkin ag nezzoen gher nax, advu n tislit ur yiwitv i mma s. Mqqar ikku xef s fusdsin (sept) iseggûsen (i 54).

Awal x udmawen n ungal, uxay tekk gidj wawal, walayenni s twala. Suyu smi tenyuddu twuri n tezra ntari da. Barges lay teddu d uzvdi itettvfen idj ufilu, yettu wiyyadv(3). Agd iwaliwen d anawetv ad nek x trumit, d wansa tettvef g ungal n Buzeggu.

Yuri wenna y bettvun awal g ungal, inna: «baba mbra Maria am yemma mbra baba» (i 63) . Maria tella iwjemmadvin i yill, d «yemma» x temnadvt u. Akrus u ibedd x uzvwwa wergaz, magmi izri tamtvut. Sar ixemmem ad ig biddi ad t' issnu agis. Da ag temghay useqsi n tazzegt (sexe). Ibadv ubrid nnes ad ig wen tuccent. Ixay teddun s idj am g ussezvwa? Baba s n wen issenyuddun awal g ungal a iqqim g temnadvt itinin aday lmlala agd trumit xas teqnen ibersan.

Arezzvum n ukrus u la t itafa g uyen illan urid ayen ntegguni, uma menoa g isekkinen itekken x uksum iddren.

Ur nessin ca y igguten x tmettvutv izri g tmurt. S tit, illa zzveldv d tarwa. D wid qaddan ad azzlen x tudert kem ur t kkisen. Gher Maria tella taghudi «war tedji d temghart wapa, d tudert d tameqrant, d tusna» (i 68).

Ayen itadjan araoa, lgud n Maria, ad ighzif agd urgaz, nipni ag tadjan ahenjir, ad iseqsa. Taghudi n trumit, d umsasa n baba s agis, fus g fus (i 32) d idj n wudem. Zeg ssya, tasurrift tufright g usegmi nnes. Arba ag baba s d tificit, ur t itadjan ad inyuddu. Day tuzd tissi n tgherrafin (i 35).Aka tmezzvi tudert. Kem ur nettu timucit n usttuy jar atsen «Man ten zzay sent itexs?»(i 42). Aseqsi yu iccedv manig ur illi zzatas mara yexs ghend mara yadj, ict tella dat s, tuyyadv s wapli manig tella (xsex taggug). Gher ixf nnegh ag idju lhal ad neberrem, aka neqqim d midden n wass u (A.K.Marietti, 1985, p 277). Igur n ufgan gher ca n tawesna d taoerrimt (nouvelle) iqqen ad t yasi s lxadver. Aked yawedv ad issird mircayen asehtvan waxxa ur t' itwarji.

Awal n trumit issker deg s loafit, day itvejjaj, isd yusu zeg ict n tusna ircan, gher ict ibedden x wawal mi ur illi wundv, ghend tidrafin (i 35). Maria tsul oad d tamzvyant. Yumzv t s uferrigh, ntat gher s lay illef i temtvutv nnes (i 61). Menghiwt n trumit tuzen argaz i tesraft, manig teqqnen. Ayu izzvughra x ad nebbi awal x uleqqem, igin idj n lgud itsmuner izvuran mzaqalnin. Maka xef s tssiwel Kristifa. G temnadvt tamezwarut illa wmhatvar d ukus n trumit. Zeg tisnat tella twada werba yusin tifras n uzvwa n baba s (i 34). Ukus n tudert d ufugh zzeg s lay tghima ict n txencuct xmi ybedd wawal g ungal, amzaray n baba s d imma s d idj umsebdvu (i 78) d ukus yuli sis gher wansa n uxessi wadvu yemma s igin tudert, allig tiwi trumit argaz nnes. Ufugh n trumit aneggaru ur day truzv akus n ungal, it igin wen yudfen tasraft manig itgrin imsulta.

Tiwent taneggarut ad x isbedden g tirra n Buzeggu, idjin allagh nnes x udem nnes(4), da teg tidett, tu manig itterzit ghir ax akt tsemxazzaf. Tidett d taydit ay tga, ggutn as ixencac am ighman (i 104). Cekkin la tazzdet afus iwsghur d nta lay tentvaw gher yiri, day zg urezzu n tudert  gher usagel d tsarrawt (i 105) aray ibbin ifili n wadvu, ara t issufughen zeg tudert.

Maggin asekkin yizri t g wansa, arba iwtven t ineghmisen n bbas x ubrid n lkaridv gmi isghu ifsan n tmatca, bibba (pippa).

Ussan ghusnin ggubraw, iwtven gher tesa, ag buwjenna, nebbi, ur gher s mara d iberrem deg sen (i 110).

Tidert n inejda n ungal “Ticri x tama n tsarrawt”, tsul tenyuddu, xas aday nexs ad ten nemtvi, lax ttasa d tamessast, walayenni mag ssnen, ibadv ad t naf idj wass tadvfut am tirra n Buzeggu*

(11/11/02)

tizmilin (notes):

1-  Ph.P  p 400 «Le monde culturel est alors ambigu, mais il est déjà présent, il y a là une société à connaître».

2- «Le statut de nos ancêtres femmes rend injuste celui qui nous est aujourd'hui imposé». Malika Hachid, “Les origines préhistoriques et pléoberbères des touaregs”, l'essentiel, juin/août 2001, page 41.ت

3 - Borges: «De toutes les fictions chaque fois que diverses possibilités se présentent, l'homme en adopte une et élimine les autres», fictions, p 100

4 - Said Lmersi «Mutatu lhaky», amadval amazigh n°17/18.

*“Ticri x tama n tsarrawt”, ungal, Berkane, 2001, iwaliwen urettval, nusi ten z ungal u.

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting