Numéro  51, 

  (Juillet  2001)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Tamazight, tazmamart nnidven

Anebdu

Da cem tirix ciyyan

Fadvma mzel ayt mas

Ghigh imkiddgh gigh

Japennama!!!

Peddu i yserman

Taghrut

Tghuyyit n uxeyyq

Uccan d waoraben

Udem amxib

xnifra nnegh

Français

Qu'est-ce que l'alphabétisation?

Tamazight, quel mode d'emploi?

Pour plus de pédagogie et de justice dans les écoles

Les Feurs revendiquent la berbérité

العربية

الأمازيغية تازمامارت الأخرى

الشهيد مرماح ماسينيسا

استمرار اعتقال الأسماء الأمازيغية

إكراهات العمل الجمعوي الأمازيغي

اكتشافات أمازيغية

الانتفاضة الأمازيغية بالجزائر

أئمة الفتنة والتخلف

المغرب، الماروك، المارويكوس

الأمازيغية والمؤرخون المغاربة

من منع تاويزا من مغادرة التراب الوطني؟

من أجل لجنة وطنية لدعم القبايل

من أسرار لغتنا الجميلة

الأغنية الأمازيغية في إسبانيا

المساومة في القيم التقليدية

أمازيغية حزب التقدم والاشتراكية

مكانة تيزي في الأمازيغية

 

 

 

Uccan d waoraben (3)

Yura t: lfyou (Gardmit, Tinjdad, Imtghern)

Ukan isuqqer “Akerwa” (maître), ar lekkan (hurler) wuccan akw; zi yuoraq qenna ttighild id kan uzvawan (musique, mélodie). «Akerwa, pat ifukk ad tesfukkud imenghi ibdvan amadval (monde). Pat ddaw isenzaghen nnek (traits)  adgagh gelmen (décrire) imeraw nnegh (ancêtres) wenna innan ad t ig. Ifukk ad agh adjen waoraben g talwit (en paix); nna yan uzwu amsnufes (respirable); yan igli (horizon) ityursen (nettoyé) dik sen; uda (plus) n ighwwiten (cris) n izgaren (bovins) mi ghersen (égorger) waoraben; iwa iffuk ad ighiy nt taywalin (animaux) ad mtent g talwit; ifukka ad nighiy ad nsew (boire) s umlummet (tranquillement)  idammen sentar tameqqit (goutte) tameggarut ipi (et) nttars tent (nettoyer) ar ighsvan. Pat tazdyi ayd nra, tazdyi pill», ukan arakk allan, ar akk sghiyyun (sangloter). «Mimkas tgid allig tghiyd ad tbabbed (supporter) midden a, key, ul ameqran, ayamdan bu ysverman (entrailles) innefrayen (sensible)?

Inka umllal nsen; irku ungal nsen (le noir); tamart nsen (barbe) d tugda (horreur). Ur nghiy ad ur nsluttef (cracher) s umuklu (dégoût) ghas s timzviret n umsegjaw (commissure) n igelmamen n wallen nsen (paupières); adday pezzan afus (bras) da ttanf (ouvrir) ddaw tuyat nsen (aisselles) azerdab (l'enfer). Pat aynnagh, a yekerwa, ayennagh nnik, a yakerwa  ighlan, s tallalt (à l'aide) n ifassen nnek inezwaren (puissant), bbey asen (couper) agerdv (gorge) s tuzlin a (ces ciseaux)».

Iddu d yan wuccen d yusin, s tadugamt (signe) n ugayyu nnes, tuzlin tiqburin ighmlen (rouillés) yugeln g yan ugmes nnes.

«Yap! Yap! Mehra (enfin) ayd pan tuzlin, ifukka wawal! (c'est fini!)», ayd isuqqer ughella (chef) n waoraben n ukabar nnegh na d inehlulmen (glisser) ar ghurgh mgal n uzwu ar ismessay (brandir) azelf nnes axatar.

Mzellaoen (disperser)  s urured (en vitesse), maca ayenna n gulan lan usettum (quelque distance), bedden, ttuseweren (pressés) s tanyimat itsen mgal wiydv, melmamen cigan (si raides) meqmaren cigan (si pressés) alligd qenna nnini yan ufrag (claire) usdid (mince) ittuyattin s tafatin.

Ig as waorab s tatvsva idwet (joyeuse) anectenna yas ti tisefl (permettre) tamusni (retenue) n taqbilt (tribu): «Peyya, a yakerewa, tannayd tamellaght (comédie)».

Nnigh as: Tessned zzigh ayenna ran waywaln ddgh?». Inna yi: «Adelli (naturellement), akerewa», «Medden akk ssenn; seg mayd llan waoraben dik s temmuruynt (se promener) d tuzlin ag umerdval, qenna dik s temmuruynt idnegh (avec nous) ar tiyira n wussan. Adday izrey kan ug urubba d as tent nakka farad (pour) tawuri taxatart; urda ttafen akk ka ur igin s tiseddi (précisément) wenna yasen ittaghen g uryaz tgannan. Aywaln a dar sen yan usirem (espoir) anfal (stupide); infalen (fous) aya, infalen imdeddeten (vrais). Pat max allig da ten nteri; iydan nnegh ayd gan, hlan xf winnun. Seksew, yan ulghum immut ggidv, usigh t id s da.».  (Isul)

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting