Numéro  51, 

  (Juillet  2001)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Tamazight, tazmamart nnidven

Anebdu

Da cem tirix ciyyan

Fadvma mzel ayt mas

Ghigh imkiddgh gigh

Japennama!!!

Peddu i yserman

Taghrut

Tghuyyit n uxeyyq

Uccan d waoraben

Udem amxib

xnifra nnegh

Français

Qu'est-ce que l'alphabétisation?

Tamazight, quel mode d'emploi?

Pour plus de pédagogie et de justice dans les écoles

Les Feurs revendiquent la berbérité

العربية

الأمازيغية تازمامارت الأخرى

الشهيد مرماح ماسينيسا

استمرار اعتقال الأسماء الأمازيغية

إكراهات العمل الجمعوي الأمازيغي

اكتشافات أمازيغية

الانتفاضة الأمازيغية بالجزائر

أئمة الفتنة والتخلف

المغرب، الماروك، المارويكوس

الأمازيغية والمؤرخون المغاربة

من منع تاويزا من مغادرة التراب الوطني؟

من أجل لجنة وطنية لدعم القبايل

من أسرار لغتنا الجميلة

الأغنية الأمازيغية في إسبانيا

المساومة في القيم التقليدية

أمازيغية حزب التقدم والاشتراكية

مكانة تيزي في الأمازيغية

 

 

 

FADVMA MZEL AYT MAS

Yara  t: XDAMC Brapim (Bni Mellala)

Tella yat n tmetvut urda taru ghas arraw. Dda g xatern s imek, adday da tlapan d icerran g barra ar asen tenen a wedda m ghur ur telli utmatsen. Yan wass nnan as i mat sen pa ma dax tenen icerran. Mat sen ar ten apa tseknad, dghik adawent d arux. Dda g uheln awal, nnan as nkni nedda ad neffegh timezar dex, ar d naf kan udghar g nufa ighfawen nex. Hayyax nedda ad nmun d wasif s izdar mk d is turut tarbat tgertaghen aghanem d arba tgertaghen busvyar.

Ddun ar yat tmazirt bapra yaggugn illan ghef wasif. zghen dig s yat taddart zdeghen. Itsen iseggasn ur bapra gguten, taru mat sen yat trbat, tga s Fadvma.

Ara mays tfer ghefs is ghurs llan ayt mas. Dda g txater awd nettat s imek ar as tenint tmeddukal ns g barra «a Fadvma mzel ayt mas». Tizi g taghul s tegmmi ar as teni i mays pa ma siqarn trbatin is ghuri llan ayt ma?». Mays tggud ad ghur s yili kan tmukrist, tenna yas ma illan. Maca tamghart illa ghur s uydda, Fadvma ifuk ad du atinig ayt mas.Tenker tsburdu i illis ya tserdunt s lmal teni yas i taghrart nna tqen Fvadma «Ad km ur irzvem ghas afus km iqen». Tkas awd snat n takurin, yat d  tmallalt d yat d  tungalt.

Tnker Fadvma d tismext nes munt d wasif s izdar ar tenig ayt  mas, g ubrid tenna yas tismext «arad a lalla ad izirx takurin nnax ».

Dda g asten tka tbarram ghefs tuts s tungalt. Tsenfel Fvadma tg tasuqit tut ighef nes s tmallalt tg tamazight.

Dda g ufant ayt mas n Fvadma tnna yasen tismaxt nkkin aygan utmatun. Smeghurn t cigan uqernt bapra zdghun tasardunt. Lligh g ghur sn zrint ca n wussan, da yas tetern ad asn trzvem taghrart ar asn tseodar ku as ar ska.

Fadvma da tkssa ilughman, maca adday tughul taduggat da ttakzn istn ak  yagh lazv ghas ya tlghumt tga tadvardvurt.Yan wass nnan as i umzzan tfurt as ma ila izir max?.Yan wass ar taghlya n tafuyt isella yas i Fadvma da terir ar teni «suggerd, suggerd a mma ad ttannayt ayt ma da syeldan tasuqit tasuqit pan Fadvma nem da tkssa ilughman ilughman ».Ilughman netni adday sllan i Fadvma da d traran ak ma tcan ghas tadvardvurt.

Lligh g d yaghul s tgemmi, nna yasn i ayt mas ma mi isella d ma izvra. Ghrn as i Fadvma aga sn ak tenna ma illan teggwz  asn ghef taghrart tenna yasn mk d utmatun ad ga tenem as ad awn t terzvem.. Asen uten tasuqit s takurt tungalt, tughul tg tismaxt nes, uten Fadvma s tamellalt tg tamazight. Ghersen as i tasuqit, tenna yasn Fadvma righ ighf nes ad t gegh d tafullust.

Yat n tekkelt ran warraw ad htaln, zrin as i Fadvma ak ma igan ca s qan ad tiri.Yan wass tnker zik ar tselh arahbi, imik taf  yan ird ar as tqar i tfullust nes «tafullust inew a tafullust a tafullust inew pagham yan ird ufigh t». Tafullust tmadveln s imik tettec Fadvma ird, ha tafullust teddad, tenna yas righ ird inew, tenna yas Fadvma  tcegh t hakk wam ad salagh kgham awd uraw. Tafullust tenna yas ird inew day, lligh g ur tri Fadvma teggal as tskar as yat jun ur tzvri.Teddu tebbazv ighef nes g waman tughul d tewrurdv as g walmasi ag as ak tsxsi loafit. Dda g tra Fadvma g idv atsmer ur tufi afa. Ara teklt i iqant d

ad fegh, illa kan usid g ijial, tenker teddu zvars. Dda gen tgula ar tqar «ma illan, ma illan?.  Isewl as d yan uryaz «pa ma illan, pa yax kcem ». Netta igan yan sfud g loafit ar inegga. Lligh gen tkcem Fadvma taftin pat xxu ayga. Inna yas «zaid payyax asin tergin». Nettat s ya tawda bapra iharran tumzv d mek n wafa terwel. Dda g tra ad fegh iwwets d s sfud lligh izeggaghn isseght g udvar ar tsmeqqey idamn agen tgula tegemmi. Xxu lligh, da ittqema ar idv eddu d ar thawwadv i taddart mara is ur ittafa ayzri s Fadvma ad ts itc. Tzri itsen wussan ur idrusn s userfufn n tawda n xxu. Lligh g d aghuln ayt mas tenna yasn ak ma das ijeran. Yan wass swengmen ma das skarn i xxu, nnan as i Fadvma kemmin qan ad ddut ad tzdemt g tagamt, nekni payyagh nedda anghuz yan wanu g ubrid neg digs tergin ndelt s ughanem d imik n wakal nfer as ad agh ur yizvir. Lligh g itfar xxu Fadma yaghen anu lligh ammas n wafa. Ddun gen as i wanu. Yan uzvru izzvayn. Maca, yan wass Fadvma tenker teddu, tenna yak ad ttannay is immut xxu lligh, nettat ghir tekkes azvru lligh iwwets d s ya terregt isseght g imi ikkus as ya tughmest, tughuld s taddart. Dda g ikka lhal itsen wussan t tahl s yat tmazirt yadvnen. Ara xxu yuli d g wanu ig ad ttar ar itk igharman.Yan wass igulun igherm n Fadvma, Pa tewetmin mnaggrn d ghifs, xxu yukz t s ughmest lligh as iks. Itr as anbyi, iddu ines ghur s, ar tifawt taft d pat itca yas arba, iddu.

Bani Mellal as n : 01-04-2951

 

 

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting