Uttvun 85, 

Semyur  2004

(Mai  2004)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Max imughrabiyn tiffen innidven deg wsiwef islamawi?

Tizera i wessefru n leswran s tmazight

Lhusima ma d tameghrabect?

Tughallin n umusnaw

Mlilij

Taghuyyit n umcumer

Imzuren

Jar u jar

Ider

Tidett ur sar temmut

Asounda

Kradv itran

Uma g Arrif

Timmuzgha

Zvrut

Ur ipenna wul

Tabzvizvt d twettuft

Asefru

Français

Peut-on expliquer l'amazighité à un parlementaire?

A la recherche du sens perdu

Obscures divagations en plein "Innahar"

Le tourisme à Alhuceima

Quel avenir pour l'urbanisme à Alhuceima?

La discrimination reprend du service

Lettre à l'autre rive

Tifinagh-Ircam

L'islam politique au Québec

A monsieur le directeur de 2M

Plainte contre l'État marocain

Lettre ouverte à J.Chirac

Mallal et sa soeur Fatima exposent

العربية

لماذا أصبح المغاربية يبزّون غيرهم في الإرهاب الإسلاموي؟

من المقاومة الريفية إلى الجمهورية الريفية

صناعة الهوية

أشكالية خطاب الذات

مقامة التعزية في قمة تونس العربية

في معنى كلمة أمازيغ

بلزمة عبر العصور

أزمة النخبة المثقفة

صحافة الكارثة أم كارثة الصحافة؟

نظرية التعدد الإثني لشل التاريخ الأمازيغي

أنصفهم يا تاريخ

الإرث الثقافي احيدوس

لقد مللت هذه الاستفزازات

الشاعر لوسيور

حول حكاية تاسؤدونت ن يسنضال

مجلة العربي تسرق نصا من تاويزا

تحية للمرأة الأمازيغية في عيدها الأممي

طلب فتح تحقيق

جائزة الملتقى الثالث للمسرح الأمازيغي

إلى نوميديا بمكناس

بيان لجمعية تاماينوت

الاحتفال  بمعركة بوكافر

تأسيس جمعية آيث عبد الله

أنشطة ثقافية بثانوية الخوارزمي

الجمع العام لجمعية أناروز

تعزية

تعزية في وفاة عبد الله المؤذن

 

 

Tughalin n umusnaw

Yura t: Benoacur Zapir (Dzayr)    

Yella hedd  yella netta  yemmut

Yella hed yemmut netta yella

Yal aseggas, aggur  n furar yettnecrah s tirza  n wid  yemmuten  degs. Ghas akken  ighessan nssen, deg wakal, rkan, maca  iman nnsen yezdegh  gar tarwa s  wid akken  yettnaghen, yettmettaten ghef wayen  i d yessekfel, i d yelqed deg tegnatin merrien. Yenteq bab n wawal  yerra d bab n wakal  yenteq bab n wawal yerra d bab n wakal. Akal d wawal yezd iten yidim yuzzlen fellasen awal  iferru t wawal, iles  dges yetthawal ameslay ghas akken d awal maca gher wiyad d aseghwen. I waken ad yegri ilaq  ad yettwaru  gar wid yeccaren tidi s ghef wawal n tjadit  yella Dda lmulud at moamer yal aggur n furar, yettifrir d yisem is deg wegraw n yidles d tsekla tamazight.

Nettmektay d imeslayen is wid akken yesterdiq deg tzeghwa deg tseddawiyin akk d ixamen n yidles d bab n wawal, d amusnaw n umadval d jgu n tsekla tazzayrit.

Ayen nebghu nemmeslay d fellas  drus acku ayen yura  d wayen i d yeooa d ageruj ara tawi talsa d awin. D udem n tmetti yebdva ucengu d iftaten d imetti n tyemmatt i wumi yettwaqqed wul terna tasa. Draj i tin yeccan tarwas timsal a ffrent kan deg ysebta n yidlisen  yura, ladgha ma nehsa d akken atas n ilemzyen seg tsuta n wayt n was a ur tessinen ara acku ur ghrin ara idlisen yura iwakken ad yegri d asafu d taftilt n yidles  amazigh, yal furar tettilid d tughalin n umusnaw ( DDA LMULUD) s tejmilin ttwasuddun s ya gher da.

Tameddurt n Lmulud moamri

Ass n 28 di dujenber 1917 deg wexxam n salem ayt moamer, deg Tewrirt  Mimun , deg at yenni  ilul lmulud  ayt amemer. Netta tugh imawlan is d wid yesan. Mi yessawedv setta n waguren di tudert is. Syin yekcem gher ugherbaz amezwaru n taddart is. Syin akkin yunag gher Ribat lmerruk. Yedder  din 4 isseggasen, gher xali is  deg 1932  yughal d gher lezzayer anda ikemmel taghuri is di llisi bugaud.  Syin akkin iruh gher llisi louis le grand deg fransa.  Gher tagara  mulud mamaeri yughal d 1939 gher tseddawit n tsekla  di llzayer, maca  ur yeqqim ara din atas  acku sin iseggasen  kan rrant gher loesker. Yennugh di tmurt n tellyan fransa  akk d lalman.

Di 1947 yesgher di lemdiya asegas  syin yughal gher llisi n ben aknun uqbel ad yughal d aselmad di tsdawit n lzzayer.

Deg ussegwas 1956  yura  rrabul  ar tejmaot n yighalan yedduklen (unu) ghef taluft gat lezzayer d fransa  am waken yella d anezraf n yemjuhad. Syin yerwel gher lmerruk.

Yella d aselmad di llisi mulay idris di Fas (Lmerruk) anda  yeqqim  armi d ctembir 1959. Yeqqim d rribat armi yefra ttrad dda lmulud ssawalen as buekkaz di lgirra n lzzayer d fransa. Gher taggara  mulud mameri yughal anempal n crabe armi yeffegh gher testaght. Deg 1988 yughal d  hunuris cusa  deg baris.

ayen yura mulud at maamer

Dda lmulud yura atas n yidlisen ama s tfransist, ama s tmazight

-“Tawrirt itwattun” assegwas 1952

-“Idves n uheqi” yeffgh d 1956

-“Tahcict d uokkaz” yeffegh d  deg 1963

-“Asikel d ungal” i d yefghen  deg 1982

“”

 -“Adraw  tacquft n umzgun” teffegh d  deg1973

 - “Ajeggwami tacquft” n umezfun  1967

 -“Lescal »  1987

-“La cité du soleil » 1987

-“Le zèbre » 1957

-“L’hibiscus » 1985

Ayen yura s tmazuight

-“Tajerumt n tmazight”  deg ussegas 1976

-“Amawal” 1967

 -“Isefra”  n simuhan 1980

-“Macahu telemcahu” yefgh d deg issegassen 1980

-“Inna- yas ccix muhend” deg ussegwas 1989

Tamettant n DDALMULUD

Tanegarut dalmulud ssawlen asad si lmerruk akken ad ittiki di timlilit ara ad yilin di tseddawit n wejda  ger 23 d 24 furar 1989  deg webrid n tughlin is thuzat usaklu deg ain defla  yemmut ass n 25 furar 1989 tamettat is d tidett ala win yezvran  asaklu yettnugh medden.

 

 

 

 

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting