Uttvun 80, 

Meggyûr 2003

(Décembre 2003)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Tameddanit i hettvu n lislam!

Tira n useghdi

Annay xef tama n tudart

Aberrad

Xalid Izri nigh Hamid Lyenduzi?

Tamazgha

Alghem izlan

Tawada nnegh

Atbir amggrad

Tifras n wetlao

Baba Pru

Tabrat i wmeddukel n webrid

Tanda nnex texwa

Français

Problèmes de ponctuation dans le texte poétique amazigh

Standardisation de la langue tamazight

Non à la graphie tifinagh

La réussite de l'enseignement de tamazight est-il assuré?

Sur quelques mots amazighs

Formules de politesse en tamazight

Muhend Saidi: artiste militant amazigh sans frontières

Sakku, ce poète amazigh pas comme les autres

Abehri, le connaisseur et le pédagogue

Malaise au Sud-Est

Sellam Arifi est parti...

Colloque sur la littérature amazighe

Séminaire sur la convention 169 de O.I.T

Activité de Tamaynut de Tiznit

العربية

الحاجة إلى العَلمانية لحماية الإسلام

المغرب وثمن العروبية

أسطورة تاسردونت ن يسمضال

إتنولوجيا المدينة الإغريقية والقبيلة الأمازيغية

حول غياب خطاب ثقافي جديد

المصريون يدعون إلى نزع صفة العروبة عن مصر

التحية الأمازيغية حرام عند أئمة الظلام

جمعية ملتقى المرأة

بيان مجلس المنتدى الأمازيغي

إعلان عن تعاقد لجمع وتدوين الأدب الأمازيغي

الأستاذ حنداين يحصل عل دكتوراه الدولة في التاريخ

أنشطة ثقافية لجمعية تانوكرا

تعزية

 

Tamessizwarut:

Assar n tameddanit i hettvu n lislam!

(La laïcité pour protéger l'Islam!)

Yura t: Muhemmed Budpan

Tugha yelghet (être difficile, 'yeqseh' aussi) bapra (attvas), zzat 16 semyur 2003, wawal  xef tmeddanit (laïcité) s umentil (à cause) n tudvrart (le fait d'être répandu) n tidmi (pensée) taslamawit (islamiste) i yessekfaren (considérer comme impie, d'origine arabe) tameddanit. Maca awarni timsar n 16 semyur, taghul (tedwer) tmeddanit  d yan n usentel (objet) yemmars (posé) i weskasi d umsegdal (débat).

Tameddanit tlul d, deg wmezwaru, di Urubba (Europe) tamasihit. Asefku, (donnée) yad tamden (exploiter) t afnaten (adversaires) n tmeddanit afad ad inin is taneggarut ad teffegh d di Urubba zund yat n tsedmirt (réaction) mgal (contre) i tafacka  (église) tugha yteggen ixf nnes d agrawan (intermédiaire, 'areqqas' aussi) jar (ger) akuc (dieu) d unaflas (croyant). Dix (donc), ami (au sens de 'puisque') ur telli di Lislam ca n tsentiwt (institution) d taggdayt (religieuse) am (zund) tafacka tamasihit, lislam ur itaser (avoir besoin) ca tmeddanit.

Ula imara (même si...) tugha aswingem ad d tidett, timegwlit (ce qui motive, ce qui justifie, le mobile, la cause)  n tmeddanit di lislam maci d aslullet (libération) n wefgan (homme) s udenkey (despotisme) n tsentiwt taggdayt am tafacka tamasihitTimegwlit n tmeddanit di lislam, s unemgal (au contraire),  d aslullet n lislam - u maci afgan - s imant nnes zeg wammud (exploitation) n wfgan yesseqdacen (utiliser) lislam i yiswan (buts, fins) d isertiyen (politiques). Imara iswi  n tameddnit di Urobba d hettvu n wefgan s wezdvam (injustice) d udenkey n wagged (religion) i tgenses (représenter) tafacka, di lislam, iswi n tmeddanit d hettvu n islam s wezdvam d udenkey n wefgan s imant nnes. Max (mayemmi)?

Acku (mayenzi) lislam yaghul d akifel (otage) deg wfus n islamawiyen ujar mamec tugha agged amasihi def wfus n tafacka tamasihit. Islawawiyen sseqdacen lislam huma (afad) ad ssezriyen (au sens de 'justifier') zzay s asiwef (terrorisme) i tellalen (pratiquer, exercer) s uzwel (nom, 'ism' aussi) n lislam. Agmudv (résultat) is lislam yedwel (yaghul) d yan n wagged d amessawaf (terroriste).

Ur din bu ca n wallal (moyen) izemmar ad islellet lislam u ad t' isfes (débarrasser, faire sauver) s wammud n islamawiyen d uselluxcu (déformation) i ad as teggen am tmeddanit. Acku tameddanit tbettva jar (ger) wagged d tsertit (politique). Tsugar (garantir) u thettva tilelli n wagged. Akid s lislam ad yaghul ghar wazzal (valeur) nnes d tasartut (place, statut) nnes asel (nnepla) ad yili d allal i wawadv ghar iswan d isertiyen.

S temnadvt (aghezdis) nnidven (yadvnin), tameddanit d yat n tafada (condition) i tadimuqratit tamdadt (véritable) d tatrara (modernité, 'tazedduyt' aussi). S umentil ad, ur ntif ca n uwanek (Etat) d adimuqrati u d aneflay (développé) asel ad yili d ameddan (laïque). 

Asmi (quand) ntettar tameddanit war ntettar ca d anfur (étranger) xef wmezruy d weydud (timetti = société) nnegh. Zzat ad tekcem temparsa colonialisme, 'asdurrey' aussi) ghar tmurt nnegh, tugha aggagen n wagged (les théologiens) war (ur) tidfen di tghawsiwin n weydud. Tugha din tisentiwin n "wemghar" d "ayt areboin" i ytebdiden (diriger) tighawsiwin n tiwsatin (tribus). Aggagen n wagged tugha tawuri (travail, tache) nsen war toeddu aselmed n Lquroan d tzvallit zeg iwdan d wendvar (enterrement) n imettinen (les morts).

Yuccel (falloir) ad ssnen wafnaten n tmeddanit is s tneggarut a i yiwedv lislam ad yaghul d agged wis sin deg wmadval. Mer (meolik) iwunak n Urubba ur llin d imeddanen, ili ur zemmaren imezdagh nsen ad dewlen d imselmen. Iri lislam yeqqim d agged n iwunak  yessawalen taorabt wapa (ukan). 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting