Uttvun 80, 

Meggyûr 2003

(Décembre 2003)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Tameddanit i hettvu n lislam!

Tira n useghdi

Annay xef tama n tudart

Aberrad

Xalid Izri nigh Hamid Lyenduzi?

Tamazgha

Alghem izlan

Tawada nnegh

Atbir amggrad

Tifras n wetlao

Baba Pru

Tabrat i wmeddukel n webrid

Tanda nnex texwa

Français

Problèmes de ponctuation dans le texte poétique amazigh

Standardisation de la langue tamazight

Non à la graphie tifinagh

La réussite de l'enseignement de tamazight est-il assuré?

Sur quelques mots amazighs

Formules de politesse en tamazight

Muhend Saidi: artiste militant amazigh sans frontières

Sakku, ce poète amazigh pas comme les autres

Abehri, le connaisseur et le pédagogue

Malaise au Sud-Est

Sellam Arifi est parti...

Colloque sur la littérature amazighe

Séminaire sur la convention 169 de O.I.T

Activité de Tamaynut de Tiznit

العربية

الحاجة إلى العَلمانية لحماية الإسلام

المغرب وثمن العروبية

أسطورة تاسردونت ن يسمضال

إتنولوجيا المدينة الإغريقية والقبيلة الأمازيغية

حول غياب خطاب ثقافي جديد

المصريون يدعون إلى نزع صفة العروبة عن مصر

التحية الأمازيغية حرام عند أئمة الظلام

جمعية ملتقى المرأة

بيان مجلس المنتدى الأمازيغي

إعلان عن تعاقد لجمع وتدوين الأدب الأمازيغي

الأستاذ حنداين يحصل عل دكتوراه الدولة في التاريخ

أنشطة ثقافية لجمعية تانوكرا

تعزية

 

Aberrad

Yaru t: Muhemmed Ihya (Ayt Ishaq)

Ku yuk issen aberrad may t iyyan. Ur illi ma mi iffegh aneli (cerveau). Nessen id aberrad day temun d wattay. Unna iran ad isvghedv i waneli nes, da itoemmar yat teberrat tamecehhert. Iferregh yat tebutv n talkast ar issa xas s ttawil. Nettat i mi da nettini dekka. Suya, illa gher uberrad yan waddur axatar gher midden xef tewuri nsen takuyyast. Waxxa da nettisin is awed aberrad ghur s yan waddur wiss sin gher midden: netta is da segawen iliway (estomacs) nesen. Acku amata zeg imezdagh n tmazight nnex da ttidir xas s wattay d ughrum.

Ussan ad xemmimen ayt tsertit (politiciens) n tmazight nnex ciyyan, ufan id aberrad ay d iyyan ameddukl amzwaru n unamur (citoyen) amazludv (pauvre).

Ussan n isttayn (élections), ixater waddur n uberrad, ulint as legrayedv ur iqqim da diks teggan attay, aghul dat leommar s tehllal (tikerkas), ur da iteggan tafza. Yaghul iyya tamatart (signe) ad t isin midden ad ghif s yin tacrritv ass n isttayn. Yaghul wattay nes iyya yuk dvrin. Aghen t temlillay midden, aghul da teweryan s uberrad, unna isiwl ar ittini aberrad, unna ikecmen gher lqepwa yamzv aberrad.

Ixub asen i midden xef may tetfar (suivre) id aberrad mad ca yadven? Id ad zrin aberrad nnasen iyyan asmun i tudert nesen? Nnan iyya uberrad bu lxir d lbaraka, dad itemun d imcliwen d imensiwen.

Seqsax ixef inew yan tikkelt nnix: max midden alliy pen iwwet rebbi xef uberrad ad? Ggulix seqsax ard isinx. Magher i ssiwdven isqsiten inew. Ufix n midden da ttinin: mecd qqah winna iran ad ikecem tamazakkwit (tourbillon) n isttayn, ur ddin ad ax yin awed imiq, xas yuf mec netcca anna nufa, namzv zeg unna x ican ca uma ur nedmi walu…

Berremex awal g waneli new alliy ufix awal n midden isvha (juste) zeg yat tanila: tamazirt nnex (Ayt Ishaq) ur djin diks izyad walu gher zi may lulix, tedda xas gher teffir. Ayd dix yudja yid attvas (ciyyan) n iseqsiten: Max? Max? Ayd ax yagher id zi rebbi mad zi midden? Ctix d yan wawal innat yan ugrram aqbur netta imi da ttinin Sidi Ccix: «Zzawit usar t ccint tegnaw, id aqcac usar tepezza». Ggutini iseqsiten, ur as nufix arezzvum. Adj ad aghulx gher dvart. Nnix ijerart uberrad, alliy a ris tewaryan imezzvan d ixatar. Awed iskkayrin urd asen iteffegh aqmu, da pnid ttafad ammas n yidv i zenaqi xas tesghuyyun s uberrad ar tifawt adday shun (fafan) ittuwamar asen uberrad. Dix, macan dis wattay, s ca dvrin nna tesnen hema ad sghuyyun dix alidv. Zrin wussan n ighuyyan d ihellal, inejeh uberrad, iyya aqaradv. Nenna zrin ighuyya, zrin imenghan, izeri uxub d mecrdvul, imil lulan d ighuyyan wiyyadv. Mec ar ttekrent taytcin (femmes) ar ttatuynt g wussan n isttayn afad ad senjhent aberrad dur pent isverssva lehal alliy ar ttawint tiwsiwin d terzzifin (Cadeaux) i winna inejhen. Illa unna mida ttawin ayt zenqet nes, yili unna mi da ttawin ayt ighesv nes.

Rezvant tewtmin lflus, waxxa awed s urttval (crédit) hema ad oemmrent ighanimn. Qqiment ihidas d leghitatv, tya zzawit am can agdud war (sans) isen. Ikker ccan iyqarawin, ur ssin id taggawt izzvayn ayd usin, macan awed nipni ur pen isghimi lehal. Kker ar temzwir gher leqsvarat. Ku yuk s yan yidv. Ku yuk ixessva ad yawi ccix nna yufen win wiyyadv, ca da ittawi awed ayt uhidus afad ad t smghur s wawal. Alliy da nettannay taytcin dad ttasint talkrsitin zrin ten iryazen gen s luhalit d temara n wass. Teya zzawit isen n useggûs. Zzawit nna gher ur llin waman gher llin iberdan… zzawit n ayt Shaq nna mi tucka temaggawit. Zzawit nna xef isiwel imzruy, zzawit nnay kkan iregzen ar isxlaoen iqcmir. Ad as imughi wul i wenna yannayn ayd ad x yaghen. Ad ufdvex (finir) awal s yan wawal amezzvan ad t adjex d taghedvfet i wenna iran ad diks inzvu:

Dvart n isttayn zrix zi zenqat afex d icirran (enfants) imezzvan da ttasin yuk diksen afella n wayraghir (épaules) nsen, ar itpezza netta ifassen nes s afella. Nnix asen: may da teggam? Irar i d yuk inna yi: «da nt urar (jouer) lintixibat (isttayn)»

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting