Uttvun 65, 

Tzayûr  2002

(Septembre 2002)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Asalag n Qays aorab i "Layla" tamazight

Adlis n iburghwatiyen

Asneflul d tutlayt n tmazight

Buybawen

Yan wass seg tghuri

Da kwttigh tudert

S ddaw u mikruskub

Tazvrut n "Layla"

Tawala

Tawiza nnegh marra

Tanekra

Français

Pourquoi suis-je raciste?

 

العربية

خذلان قيس العربي لليلى المغربية

اليوسفي يكذّب نفسه بنفسه

الحقيقة العنصرية الضائعة

حضور الوعي بالهوية الأمازيغية

الحركة الإسلامية والمطالب الأمازيغية

الاسم المركب والاسم  المشتق

مستخدمو BMCE يتشبثون بالحرف العربي

بعض قضايا تدريس الأمازيغية

عندما يعطي الاسم العربي الحق لإسبانيا

توظيف الباكالوريا في خدمة القومية العربية

عن تامازيغت وسيدنا آدم

حسن نجمي أو لغة التشويش

الأمازيغية والانتخابات المقبلة

 

 

 

Yan wass zeg taghuri

Yaru t: Uhmad  Kassu Azar, (Ayt Tidjitt)

 

Ismar umdaz n unebdu ur idd amm wass amezwaru n dart teghuri. Sulegh cfigh llig d kecmegh s Oemmi axatar (dadda) illa iqqima deg asarag. Nnigh as: «zrigh s wiss kradv ad gheregh g "ait ssbeo”'» Iizemummeg i wawal inew: «S imal ig ira Rebbi».

Ddan, dund wussan, urar isettu min ikkan igh d ilkem wakud n uduf zeg agdez isegh id oemmi d ikurbiyen ids targhiwin tiberbacin.

Amzund ass amenzu, tesfafayi mmaw - taxatart (nanna) g tiremt. Nekregh isulent wallen inu deg isent ittves. Muqqlegh s aneqqer mag d iflali yad uzgen g tafuyet igan aqaridv n uregh. Zerigh sghur mma, tegri ad ssirdegh s waman ildudan zeg ughellay asigh ar ssegh tasekkift nna yi tessmedv. Deg akud nnadgh pa oemmi manigd iberdeo taserdunt ghur imi ar ittganna. Deffir uttci, usigh aqwrvab inew, smuttegegh zeg ggidv ur ttugh tafert m ufus awragh. Ffeqq s berrà nnig iselliwen n tama n tawwurt, gerigh advar g imi n taghrart, yamzvi oemmi afus aqq nn afella n tserdunt, Dat as irur ghif i aceddvur n uselham nnes netta iwwet ghif wudem tarezziyet nnes, isurrey udem i tserdunt, namezv abrid s adda ar sseflidegh i tikliwin n tsila....

Tezzvay twada s izdar, maca yuccel ad ddugh s tghuri. La yi ttegraza ugar adday nn nemalagh akeccum n ighrm, d ass a ur idd zund ass amezwaru g i yiwey oemmi s ameddakwel nnes sidi-oli lfqqip ghur tella thanutt la ghers ittasey; "akki yas ayenna ira" inna yas. G udghar ittel id deg yat tafert iqawqawen; ass nnadgh munegh d d ijjen g warraw nnes da y idi yeqqaren ttcigh allas ghur twacult nnes.

Izery i oemmi tama n likul ar tteqqlegh ad ilkem imir, pa lwacun n ighrem ard ttekken seg seya d seyin, ar tteggen tirebioin da d din. Ticirratin ar tturarent 'lamari'. Nemmutter g ssveff dat imi n ugherbaz neg 'dirao' bnid anegh ibedd lmitv ar nettales: "madrasti lhilwa... fipa ttrabbina ..."

G lqism, qqimegh g useggawer ameggaru nekk wala sin inelmaden seg ighrem, nitni zwaren i yad g taghuri la d ttekken tasga inn i wasif ar tenil n igherm zewvan acku zedghen deg wagwmmadv.

Tegguj ghif i ssebbura imik as da ttannayegh tirra n uselmad pa tazegwaghet pa tamellalet.

Nezzrey imir n tifawt, yiwedv uzal g neffegh inelmaden n ighrem ar ttemmerwalen s tigedrin nsen. Nekwni s kradv nedda s yat tagdelt n uzemmur ddaw umalu n yat tseklut ghif ifser wadvil afriwen nnes. Nenzegh d yalyan aberruy nnes n ugherum itkwaren s uleqquz n wudi. Namer i wuttci, llig nsala nagem d yan waga n waman ad nsew. Neqqim ar nzell akud acghif ttawedv tdeggwat.

Ammas n lqism ar swingimegh melmi ayed ttafedv tghuri ad ffeghegh. Tikkelt gher tayedv ar seksiwegh s tiflut irezvmen ar agadir. Iwerinn i wufugh nnegh, nekk s tighmert n ugherbaz annayegh oemmi - axatar afella n tserdunt, dat as isbedd aoekkwaz nnes. Tura wer das ttegwedegh ur idd amm uzmez nnag ur da neqqar ar as nreggwel zi kra n tawuri nghedd takessa, las netteffer ad ur anegh ikkat; da la zzvires tthizvenegh asel tawda, yujji ad aligh ghif yan uqeyyud n wakal hema ad awdvegh taghrart nigh daras qemmcegh s aselpam nnes ijbed taweryitt i taserdunt naley s ighrem...

(Zeg “Tudert n umezzvyan”)

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting