Numéro  58, 

  (Février  2002)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Imughrabiyn aoraben d taddunlit tagmudvit

advan tuorba di tmura n timuzgha

Anebdu

Arrudv n tmaghart

awal

Kusayla

Taghawessa

Tnayn n isekkurn

Tiktit deffit tayedv

Yewn ughnja as ak swan

Français

Tamazight en crise de calculs

Anazur face aux marionnettes

Tamazight dans les projets bmce

Tamazight et le jeu aux échecs

Un message d'espoir

Mots et choses amazighs

العربية

المغاربة العرب والاستبداد الشرقي

من طقوس نهاية السنة الفلاحية بوادي دادس

هكذا تكلمت ديهيا

عودة إلى الماروك والمارويكوس

هوروس والأمازيغية

إميلشيل ليس سوقا لعرض النساء

النبض الغافي

لماذا المطالبة بإنشاء جامعة بالناظور؟

دوران منسجمان للأمازيغية والعربية بالمغرب

 

 

 

Kusayla

Yura t': Nurdin Bawedra (Gulmima)

Asfek i Muha U Soid Muxlisv.

 

Tikkelt agi ad idwen siwlegh ghef yan n wales (homme). Netta yedder min (sans) tawacult (famille)  zund akuc. Da yettmuddu (voyager) seg tmurt ar taydv…

Tzemrem ad tinim magh allig awen sawalegh ghef s. Kwenni wer trim, tugim ad i tessfeldem, tmeqqtem awal inew. Maca nek ghas da sawalegh i yan wana (type) n imejj (oreille) izemren ad issfeld i wafriwen n yizi negh amsawal inger iwedfan (fourmis). Ad yen ttinigh yezmer ad ak issigh tadist yasi k uberdud (diarrhée).

Udem (visage) ns ighmel. Nek anezruf iccencf i righ adghar yadven. Issektay yan uzemz ittleqqwafen iman (agoniser), udem zun win ughrab ghef kkan inuzvir d izwuten d ussudem n yilsawen n wafuy n unebdu.

Nek wer ssinegh isem nes, wer ssinegh mi eg d idda, mayd in ira. Ssnegh is tessnem is ssnegh n mis wer tessinem awd kwenni isem ns.

Yan wass yelkem d tamazirt nnegh, negh mar ad gegh acu iniy gher tamazirt inew. Tamazirt nna eg d luligh, mghuregh deg s. Mek wer i tesfellsem tseqsam Grikk d Ruma taqburt. Mek wer i ssinen tessilim adad anammas a yicentan. Tuwim d taxendallast tamzvem d iberdan.

Munegh ba d nek, ar netteddu ir n webrid. Nizir t ssin. Isiwel as netta. Issent t!!?

Inmalad wergaz nnagh yemyakaz d ba. Amzven awal zund kra n imeddukal. Yezrey kigan n wakud. Qqqimen allig msefkan ineghmisen, myinin tiqburin d timaynutin.

G tiram amm ti, wer da ttghimagh tama n ba. Da teddugh ar nnil as ar t id seksiwegh. Asra (plus tard) qad i ysiwel yini yi mad myannan d mad imes wergaz. Maca iddegh d yaghul ba wer i yenni walu. Imagh? Waqila isul ard i yini. Qqimegh ar txemmamegh g wergaz ddagh. Tikkelt tamezwarut eg ti ttiniyegh. Ghas wer zmiregh ad ghef s seqsagh ba. Day d negra yimensi yini yas i Yu:

-Mnaggaregh d Uqba, ap! isem ns Uqba?!…

Trar as Yu s unbpadv:

-Mandi? Isul idder?!

-Isul, mnaggaregh ids g webrid n Ugdez.

-Igellin!…

S aska ns seqsagh ghef s Yu:

-Mad imes Uqba?

-Magh mag ti tessned?

-Wer t ssinegh.

-…

-Ghas idvelli nemnaggar ids Ba d nek.

-yan umejdub, bnadem , sidi rebi d iddan s tmazirt nnegh. Da yettsara seg tamazirt gher tayedv.

-Mad igan tawuri ns?

-Issen awal n rebbi, iheyya dar medden. Netta asag d idda gher tamazirt da t id tdveffur tmurghi.

-Imk?!

-G tamazirt n Tizi n Taqqa, ig deg s izrey da ghef s di ttagh tmurghi (sauterelles), idsen wussan ffir azerruy ns.

-G tamazirt n Tizi n Taqqa, ig deg s izrey da ghef s di ttafg tmurghi, idsen wussan ffir azerruy ns. Medden da ssewjaden ighfawen nsen i tamara d bupeyyuf. Netta da ykeccem tigwemma ar iqqar adlis n rebbi.

-aquran?

-Ip.

-Iwa!?

-Wer yezmir akwed yan ad t yawedv s ughilif. Seg kigan n iseggûsen ay t' nessen…

-Imil (pourtant), da d yettawey tamurghi ns d bupeyyuf ns d tiwrghiwin (malheurs) ns??!

-Wapi! Wer id netta ayd yettawin tamurghi. Ghas ar isyissin, da yettegga lxir d uoliz g medden.

-i mas yettisin alkam n tmurghi?

-Nnan ak da yas isawal wakuc ghef yiles n Jebril.

-Mad imes Jebril?

-Anir, amazan n wakuc s wales (homme).

-Iwa patin jebril adwal ayd yettawin tamurghi..

-A latvif! Nker ffegh tama new a milus, ad k idella mulana. Ccitvan urrajim.

-…??

Ddigh ad nadagh Uqba, wer t’ ufigh i wsagax. Seqsagh ghef s ba inna yi:

-Ikka tit n Tizi n Tisent, yamezv abrid gher acerg n iwejjiwen d ighrem n tgezzayt g tmazirt n tar-ighef.

-…??

Uqba, g uyen i yettini ba, ikka yga anegmar ar yettamezv timlalin d wuccen d mejjeghyul d iwtal. Yan yidv g imdey talmendift (piège) tamezv as kra n umexluq nnagh.

Wer issin imk iga wmexluq nnagh. Isiwel as inna yas:

-Kkes iyi g ufus ad ak fkegh ayen trid.

Ad ak kksegh, mek tzemred ad i tged ad ttiniyegh imal dat n wad yawedv.

Isery as taqburt, yayell umexluq nnagh ikk igenna yaccek. Dat uyennagh, xsvern as idammen, ghemlen as izvuran patin ar ittkacaf ar isyissin i medden imal ar asen isawal ghef tamitafiziqet d yigil. Ttun akal…

Igherman nnegh, azdugh nnegh yuf akk izdughen, ffren wapli. Uqba da yettkacaf, wer isin is illa yan umyisa (parent) ism ns Aksil.

Aksil izdegh issen is tamurghi d bupeyyuf, ikka d ill negh adrar negh anezruf wer ts d yattawey ghas Uqba, yagh en ghef s tuzzalt.

Aksil issen imal is d yumey tamara. Tekka d ill, adrar negh anezruf.

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting