uïïun  115, 

ymrayur

  2006

(Novembre  2006)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

aslmd n tmazivt jar asuyn d usntlay

Tazura

Taghlaghalt n wawal

Min ghar i d usigh?

Tamesghult n ilxiyana

Asitem

Français

Introduction de tamazight à l'université se Sélouane

La religion de Tertullien

Bravo! Chirac

La presse nationale dit-elle la vérité?

"Anzwum" de Mallal

Omar n Ayt Said

Le CMA interpelle

العربية

تدريس الأمازيغية بين التوحيد والتلهيج

تدريس الأمازيغية وإعادة الإنتاج الإيديولوجي

هل الحركة الأمازيغية حركة علمانية؟

القرضاوي يفتي بالشذوذ الديني لمغاربة

إدماج الأمازيغية بجامعة سلوان

تشكل الحركة الأمازيغية

النضال الأمازيغي وسيلة أم غاية؟

طربوش الوطن على الطريقة العرابية

الأمازيغية بين المقاربة الدستورية والتناول التربوي

الأمازيغية في المدارس الكاطالونية

هل هو موقف رسمي من تدريس الأمازيغية؟

معاناة مدرس أمازيغي

مأساة الطفل شيشنق بليبيا

مولاي محند والحركة الريفية

الإبدال في الأمازيغية

كتاب تابرات تاوراغت

لامريك تأسف لاستقالة خداوي

الأمازيغية في المهرجان العالمي للشعر

حوار مع الفنان مصطفى إزران

التحضير لتأسيس الحزب الفيديرالي

جمعية إيمازيغن بكاطالونيا

أوراش لكتابة الأمازيغية في رمضان

لجان العصبة الأمازيغية لحقوق الإنسان

بيان استنكاري للمريك

بيان تاماينوت

بيان الشبكة الأمازيغية

 

 

Tazura
Yura t: Mimun amsbrid (biljika)

"Je est un autre" (Nec d ijen nnidven), Arthur Rimbaud
"Ad ac t' inigh nican, war xafi tagh: tudart nnec ad tiri… d taqudvadvt: tudfi cek tzura… Tazura y ad oad war gharnegh minzi i t ghad nnegh… Wenni i ghad tadef war zzays tteffegh hama tghedvr it'… war ttessned mermi i cek tuwta… xmi ghad tzdegh, ttghima tfeytas di arrimet amen tteg tzura di tihnayin n ukeccudv… Ghar barra tahnayt war t ixessv ca, maca ur nnes yarca… Ssad d usawen ad… Ggi t deg wzedjif nnec… ad yiri uyad d uyin… ad… ad… ad… "
Awar n imessesfer itaggûj cway cway, yedwer d amepmep; deg wmeggaru war qqimegh tsrigh as. Netta s tiddi nnes itaggûj; tifras nnes fssyent deg ict n tayyut d tazzdadt tekk d jar ayi d akids. Tayyut nni tmarniy, tteggdir arami xaf negh tccûr axxam; am tayyut nni i tugha ismiridven, di temzvi inu, i twririn d tiziwin n ayt Oddi d Izaryah, ttmurud d ar d xaf negh teccûr taghzut mani nzdegh uca ttafed ijjen war itwiri wennidven: ntghima war ntsri mghar i wsbeooi n txswin d tighatvin i weddaren i ayt bab nsnt …
Tssvûr tayyut n wxxam n "l'Hôpital Central" aked tenni n Taghzut, dewrent d ict; wdvan iymiren, weddren imtran jar idvnnat d yidv ad…
Twarigh tafunast nnegh ttbarjegh deg ugermam n idammen i d as d itpnuccûren zeg iri ghar idvaren n Hemmu Abarcan, ibedden di rgûrnet, ssarwar n tinghi, atcamir igeffedv ar taghmart n ughir, ajenwi deg wfus, itraja mermi ghad yeffegh buhber nnes hama ad t yazu. Hemmu Abarcan yezzugart arami yugi, ighadjen mmuden, idmaren iriwen, tmart d tamarghighghedt, tanyart d tmiriwrt, arezzet d taqudvadvt teqqen, tzeyyar x uzedjif. Tisi d d ayi tfunast nnegh tittvawin… wenni war izvrin tittvawin n tfunast xmi tzawar, war yessin tazwart!
Twarigh yemma tharri tazwact di tbambast zzat i tyuri n tfuct, anpam n tsirt d tamuziqit i izran nnes id tayem zegw adjagh n wur.
Twaright tmejjer imendi deg iyyar n Tzrut: nettat wapa (baba war ssinegh manis yekka), jar isdjyiwen d ighezran, tfuct n wzyen n wass tsqaqa. Tsqar: tmejjer wapa: mindi txarras? Udsegh ghars (nec twarigh t, nettat war yi twiri): twarigh tuddinin n tidi tpnunnuyent as x tnyart, tmunent id s nnej i tammiwin. Zi twara ghar tennidven tkessi aghir nnes, tssekka t' x tnyart, tafedjuct n imendi deg wfus.
Twarigh t ttayem zi tara tazeggûght, adu tfawt tayedjint n tziri; aman udrusen: tzvemma ten d d azvemmî zi tmûrt; ttayem s ughenja: ayenni unessis yiggêj.
Twarigh t tssray imarmez di tgharghart, udem nnes yedded, d azeggûgh.
Twarigh t tssirid imendi ghar tgermamt; tzekkî tinifin deg wnrar; ttzzvi tafunast awarni ughedjuy n tfuct; tdveffi tixswin zzat i tyuri n tfuct.
Twarigh t tudar x mmis n Pemmut trettfi t'; twarigh t teccat deg worur i tssrit n Mamma u Badi i wmi yedjef waryaz nnes, ttini yas: war ttru ca a yedji, war tedjid d tamezwarut ura d tameggarut…
Tsrigh as tssawar aked tsardunt nnegh, akid ifidjusen, akid tzemmûrt n wazzay.
Tesrigh as teqqar as i baba: war tmarra ghar tiyyita, aqa nitni d imezyanen, war ssinen!
Twarigh t tzukkwa ighzar s ttmari, nec ghars x worur d aseymi, ttawi yi i ssi Hddu Aqudvadv, ad yi yarri (tnusegh war tettvsegh, tbeddan d ghari ifighran d trfsiwin uca iri kkregh d sghuyyugh).
Twarigh baba inya x tsardunt nnegh tacemratc, aqubbu d acemrar, arezzet d tacemratc, akid ughedjuy n tfuct, war ssinegh mani yeggûr. Udem nnes itrehrih (min iteggen ughembub n baba itberrip ammu xmi itettvef abrid n ughdjuy n tfuct?).
Twarigh t' itizedv imendi deg wnrar: netta yqqim, idvaren zzvren x ughzdvis n "lbaraka", nec beddegh as ghar uzedjif, ttvfegh as txancet.
Twarigh t' iffar asraw deg wxxam n rmarmet: tittvawin nnes taryent-ttvarent akid ijimiyyen n ifiran icemraren itenndven i "rmkebbet" zi tisi n wxxam ar tazeqqa, zi tzeqqa ar tisi; zi twara ghar twara isbedda rmkebbet, ikessi ijen n wafar n djewz n ireghman, irccem zzays asraw. Taynit nnes marra tmun deg wnsa nni i yexs ad yarcem. Twarigh ixf inu qqimegh di tmûrt di tghmart n wxxam, tatcamirt d tacemract txnunnes deg wcar, azedjif deg wjenna, ssdvfaregh tittvawin i tireft nni n macina iccûren axxam, i tnndven adu wswadv icdvnen n baba ihdvan min din d afiru deg wxmar ad n artila id iteffghen zi jar idvewdvan nnes. Itawi yi wannay amen qqimegh s wunudv.
Twarigh baba itxecca d zi ssuq; udm nnes ibbarcen; war itwiri, war itsri: war izzenz ca!
Twarigh t' icarrez deg iyyar n wnsif; itwara yemma tiwedv d s wbray uca isbedd tyuya; twarigh ten qqimen ghar igharynen; war ssiwiren; baba itsekkaf atay s uzughmet.
Twarigh ixf inu qqimegh zzat i ssi Hddu Aqudvadv x ujartir di tmzida, taqubbut d tabarbact, imettvawen tpnuccuren x tarwiht i ghari x ifadden: itagi uzedjif inu ad iysi "awlâ laka fa awlâ tumma awlâ laka fa awlâ"; irs inu itnqradv; ssi Heddu yeccat, nec spiwriregh s wawaren ad imsarwasen.
Twarigh ixf inu akid tyuri n fuct taymegh d zeg ighzar bu yighghed. Ccûregh iqubac, qqnegh ict n taghma ghar udvar n tsardunt hama war d xafi ttarggib xmi gha ggegh aqbuc di taghma nnidven, isigh aqbuc amzwaru ghar ifadden, ssiryegh t' ghar uddis, zi ssinni ghar idmaren; umi gha ssiwdvegh ghar taghma ikkess as usafs i dja d as iqqnen aqemmum uca d waman ad yi d smirdven zeg wzdjif ar idvaren. Isigh s wsqinfet: aman d ismmadven udfen yi ar tirmect.
Twarigh ixf inu ggûregh jar ijen upymur n iwdan, daysen iwssura di imzzyanen, timgharin d iryazen, ihenjiren d tihenjirin, nggûr ad nawi tasrit i Wmazuz.
Twarigh ixf inu di ssuq n ttrata, tnndvegh i bu idlisen i yssun mika di tmûrt, ifsar xafs cwayt n idlisen turi xafsen tojjajt: "alf layla wa layla", "ar-rawdv al oatvir fi nuzpat al xâtvir", "bughyat kulli muslim min svahihi Muslim", "al oabarât" (Mustvafa Lutvfi al Manfalûtvî"), "an-nabiy", "al ajniha al mutakassira" (Jabrân Khalil Jabrân), "oawdat ach-chaykh ilâ svibâp"… Twarigh ixf inu tenndvegh, tawyegh, tarrigh: xsegh ad sghegh "an-nabiy" n Jabrân maca min ghari n tinoacin war yi itiwedv: iqqim yi wzyen n duru. War zemmregh ad as inigh i baba ad yi yarni: tinoacin… war idji ca! Umi ghari d yarra taynit bu idlisen, yufa tenndvegh as amenni, inna yi: "awi d min ghark d isid rktab i txsed!". Wcigh as 3 duru d wzyen i tugha smunegh (baba iticc ayi 2 frank i ssuq), Ggigh "an-nabiy" adu wafar inu uca ttvfegh abrid ghar taddart.
Twarigh ixf inu qqimegh deg ighzar n tijdect, mani war twifigh, "an-nabiy" jar ifassen, hdjwegh tirra d ahraw. Qqimegh x yijen wzvru, x ubadu n ighzar; war skkêdvegh ammu ura ammu, tittvawin war tksent x tafriwin n "nnabiy", amxmi twamsregh d amsar akid wzvru nni xf qqimegh, arami ijen wjdvidv yus d yarsa yi x uzdjif.
Twarigh ixf inu tmuttuyegh jar igherman n Katalunya, arzzugh minzi d ghad awyegh areqquz n wghrum; sqarqubegh di twura n ayt bab n tawuri, mghar ad yi swedven, u zzat ad ssntigh ad arzugh x wawaren inu yuzan n sbbanyut, ad yi inin: "no hay!" (war da ca); qqarent s uqmmum d ifassen.
Twarigh ixf inu ttvawegh zi tmûrt ad ghar tad: ura d ict n tmûrt war yi teysi…
Twarigh ayt Taghzut tarran xafi acar acemrar n imdvran n Tghzut, x ughzdvis n baba d yemma d Hddu Aqudvadv d marra innidven; tmarran ad yi ntyen.
War yi izzidjdjez ca ixf inu…
Umi tfsi tayyut i dja xafi iccûren axxam di "l'Hôpital Central", ufigh ixf inu nec wapa deg wxxam. Ssighegh arradiyu ufigh t' x "Symphonia Domestica" n Richard Staws.
 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting