Uttvun 76, 

Tamyûr 2003

(Août 2003)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Netzvayet s tmazight deg wgherbaz azayez

Muhend abeldi

Izri n tudart 

Oica Mezrighd

Aghuyyi n wawmaten

Ifeqqeo dadad imazighen

Yurew icoeb asadv

Taghuyyit

Kenniw d awmaten

Ussan n tisegma

A Sifaw nnegh

Tasurifet n tidert 

S wuddur

Tawargit

Lunis 

Qrar

Toensvart

Français

En marge du vendredi 16 mai 2003

De l'"oraliture" à laLangue  littérature

Langue et violence au Maghreb

 La situation du berbère au Maroc 

C'est pour quand l'union des Etats de Tamazgha?

Berbères, libres et fiers de l'être 

Le vieux kabyle et l'arabe

Plainte contre les médias de la haine  

 

العربية

مرحبا بالأمازيغية في المدرسة العمومية

  هوس العربومانيا

الاستمرار في إعادة إنتاج أسباب 16 ماي

عودة إلى موضوع تيفيناغ ـ يركام

إتنوغرافية رقصة أحيدوس

القومجية والإسلاميزم: وجهان لعملة واحدة

المفاهيم باللغة الأمازيغية

على هامش سنة الجزائر بفرنسا

الإعلام الأمازيغي

أالمركب الثقافي للخميسات

عن الشيء الذي هو غير طبيعي

عذرا لوناس

أنت دم في عروق الأمازيغ

أغبالا تكرّم بحري وتدين الإرهاب

المؤتمر الليبي للأمازيغية 

بيان لجمعية تيفسا

بيان تنديدي لجمعية تاماينوت

بيان لجمعية تاماينوت

بيان لجمعية إيصوراف

جمعية آيت حذيفة

ببيان لجمعية إيموزّار

 

Tamessizwarut:

Netzvayet s tmazight deg wgherbaz azayez

(Bienvenue à tamazight dans l'école publique)

Yura t: Muhemmed Budpan

Aghlif (ministère) n uselmed (enseignement) ightes (décider) asekcem n tutlayt tamazight deg wgherbaz aked wadaf  aghurbiz (rentrée scolaire) n 2003 - 2004, deg weswir (niveau) amezwaru n uselmed amenzu (enseignement primaire). U kuy aseggûs ad yemmarni (augmenter, élargir) uselmed n tmazight u ad ighmes (couvrir) iswiren nnidven ar ghad taghul tmazight tetwaselmad di qao iswiren n uselmed deg wseggusa 2009 - 2010.

Asekcem n tmazight deg wselmed itejj anegh ntaca (sentir) s tumert (joie) d tangadvt (bonheur), maca oawed s unughjef (angoisse) d tigwdi s ubrir (échec) n usekcem n tmazight deg wgherbaz.

-Nteggêd ad yebrar (échouer) usenfar (projet) n uselmed n tmazight acku anagraw (système) n uselmed nnegh yetwassen s ubrir nnes axatar. Mamec ghad ysmurs (réussir) uselmed n tmazight deg yan n unagraw n uselmed netta qao d abrir?

Maca, zeg yan ughezdis yadven, yuccel (falloir) ad nessen is d asetmi d tegdelt (exclusion, interdiction) n tmazight zeg wselmed i yejjin aneggaru yad (ce dernier) ad yebrar. S unelkam (par conséquent), asekcem n tmazight deg wselmed ad yili d amentil (cause) n usmurs maci ghas n uselmed n tmazight, asmurs ula n unagraw n uselmed akw. Dix, meqqar, ad ilint deg wmezwaru ca n toenkrifin (problèmes, obstacles), aselmed n tmazight ur izemmer ad yili ghas d asmurs.

-Nteggêd oawed abrir s umentil n urmudv (précipitation) zi ghad tetwakcem tmazight deg wselmed. Ituman (paraître) d urmudv ad, s unegmedv (en particulier), di takardvi (carte) n igherbazen n tmazight i yesmutteg (préparer) weghlif n uselmed. Takardvi yad tumey (comprendre, contenir) agulen (erreurs) d imayujen (dangereux) tugha tzemmar takardvi nna (nni), mer (meolik) ur tetwaseghtu (être corrigée), ad tessebrar deg wmezwar aselmed n tmazight. Oawed 120 n timar (heures) i wseddenki (formation)  n iselmaden (enseignants) ur ttegzi (ne pas suffire).

Maca imala nesyura (retarder) aselmed n tmazight ar ghad munent tiwetlin (conditions) yeffulkin ujar (meilleures), bar (peut-être) ursar ad tekcem tmazight ghar ugherbaz acku melmi mma nesmutteg tiwetlin yemsasan (qui conviennent) itghima alidv (lebda) ciyyan n tmeslayin trajant (tegganenttakennawt (réforme) d tufut (le fait de rendre meilleur). Dix, yuccel ad nessenta aselmed n tmazight afad (huma, hmak) ad nbedd xef tisiwagh (obstacles, 'tioenkraf' aussi) d timukrisin yeqqnen ghar uselmed n tmazight u ad asent narzu tarezzvimin (solutions).

Nteggêd awed (oawed) xef tasartut (place, statut) i ghad yetwafkan i tmazight deg wgherbaz: Is ad twaselmed zund yat n tutlayt ad t lemden imehdvaren (élèves, 'inelmaden' aussi) asel (sans) ad zzay s gharen tangawin (matières) yadvnin? Neghd ad tili d tutlayt d wallal (moyen) n tussna, tutlayt n uselmed u maci ad twalmed wapa? Nekni ntefles (croire) is tmazight ad ili, deg imal gher zzat, d tutlayt n tussna d uselmed. Uma imala teqqim tetwalemmed zund yat n tutlayt wapa, ad yili qao usenfar n uselmed n tmazight d yat n tiddist (escroquerie) am (zund) ufetrul (pétrole)  n Talessint.

Maca meqqar tiwdiwin ad, itghima usekcem n tmazight deg wselmed  d yan n usenfar ur izemmar ghas ad ismurs. Max?

-Acku asekcem yezrey (au sens de 'dépasser') tasartut i yefka ûrkawel aghelnaw n ulmud (charte nationale de l'éducation) i tmazight adday (quand, lorsque) zzay s yegga ict n tesmeght i taorabt. Aghlif n uselmed yesmutteg yan ughawas (plan) ira ad yesselmed tmazight zund ict n tutlayt d tanamurt, ad twaselmed i yixf nnes u maci i wselmed n taorabt.

-Aselmed n tmazight, awed, ad yili d akradvyan (obligatoire) u d amta  (général) ad yeghmes (couvrir) akw tiwazvitin (régions) n Lmughrib. Takradvit (le fait d'être obligatoire) d umatu n uselmed n tmazight tugha d tanegmit (revendication) tarwes (ressembler) di tirja (rêve). Maca dghi (rux) tirja yad taghul d tidett.

-Aneghlif n uselmed ightes awed ad twaselmed yat n tmazight tmun u maci d tantalayin (dialectes). Inelmaden ad lemden tmazight ad imunen di qao tmnadv n Lmuhgrib.

Asmi ghad nekrebbet (méditer), s tamesghara (objectivité), ilemmizven (acquis) ad, ad nettanay (remarquer, observer) is yella s tidette yan umuggu (la façon de traiter, de considérer) d amaynu, d amaglay (sincère) u yunuzv (sérieux) bnid (vis-à-vis) i tmazight. Amuggu yad amaynu itebbey (rompre) aked tallit (ère) yizwaren mani ur tughi din bu tunnuzvt (du sérieux)  ula waqqas (volonté) aserti (politique) huma ad as yetwafka i tmazight azzal (valeur) nnes d tasartut nnes lli (i) ttenzegga (mériter).

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting