Numéro  55, 

  (Novembre  2001)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Tamaskalt tamazight

anebdu

asemyissn d tnegmart n wawal amazigh

Hmad anelmad

Gar imnbadven

Mma new!

Samarqand

Taghucet n wul

Tagrawla

Tanfust oad ghars aneggar

tasarut

Hatac

Français

Amazighité et intellectuels marocains

Mots e"t choses amazighs

Les contractions en tamazight

Inquiétudes amazighes

Lettres ouvertes à une mère amazighe

 la radio bâtarde

Mohamed zayani

La presse nationale et le lobby saoudien

La terre de feu

العربية

البديل الأمازيغي

معركة الحرف

الأحداث المغربية تفتري على محمد شفيق

كتابة الأمازيغية بين الحرف العربي واللاتيني

هل هناك تطرف داخل الحركة الأمازيغية؟

أول ضحايا التطرف الديني هم حماته

نص للتأمل

الأمازيغية في تعديل الدستور الجزائري

الشعر الأمازيغي ونقد سياسة الاستعمار

قمة إبداعية أخرى من تافراوت

 

 

 

 

Tamaskalt tamazight (L’alternative amazighe)

Yura t: Muhemmed Budpan

Lmughrib d Dzayar, zzyen, (faire l'expérience, expérimenter) zeg ûmi ttvfen azarug (indépendance) nsen, qao “tigrawliyin” (révolutions) i yezzey wegmudv aorab (l'orient arabe). “Tigrawlinyin” a d yemmutien ghar Lmughrib d Dzayar zeg ûmi dewren d “aoraben”. Awarni “Tawgrawla” tanasvarit (révolution nassérienne), d “tagrawla” tanemlayt (socialiste), tuss d  tawala (le tour) n “tagarwla” taslamawit.

Urigh tawalt (mot) n tagrawla jar sin n tiqiccitin (guillemets) acku oemmars (ursar) timizar n wegmudv aorab war ssinent ca n tagrawla d tidett, d tanemlayt, ura d taslamawit. Qao “tigrawliyin” tighmudvyanin (oriental) d “tigrawliyin“ n wawal d tadvarmust (verbiage) d inawen (discours) yuran (vides, creux) i war ghar yedji ura d ict n tghuni ghar tilawt (réalité). Tigrawliyin n tidett ssufughent igherfan nsent s taguri (retard) d tiggenzvit (sous-développement) ghar wafara (progrès) d taneflit (développement), s tadiktaturit ghar tilelli d tadimuqratit, s tirzviwin (défaites) ghar tarennawt (victoire). Uma (quant à = ‘idd’ aussi) “tigrawliyin” taorabin war ssiwdvent igherfan nsent ghas ghar taguri d tirzviwin arendad i Israil.

Imala “tigrawliyin” a brirent (échouer) di timura nsent, abrir (échec) nsent di Lmughrib d Dzayar ad yajar wenni n wegmudv, acku timizar a war llint d timura n talalit n  “tigrawliyin” a.  Inelkamen (conséquences) n tidiyulujitin a di Lmughrib d Dzayar tugha tent   d iwaghiwen (catastrophiques): azyen n timadv (demi siècle) n taguri, tanbadvt tadiktaturit, taqubanit, tigufsa (corruption), akyadv (haine) n temghart d tzedduyt (modernité) d timmeghzvent (rationalité).

Awarni webrir n winaw aghalcay (nationalitaire, panarabe) abeotawi, i tugha awarni tirzvi (défaite) n  67, yessenta winaw aslamawi ad yettvef  ansa (de la place) u ad ighemmer (dominer, 'ad yekradv' aussi) tigerrawin (esprits) ar ami yedwer d agazar (ennemi) u d aneggu (concurrent) i winaw aghalcay.

Di tidett, sin n ingiten (courants) a, aghalcay d uslamawi, sessen zi tara d ict: meqqar jar asen attvas n tibekka (points) n  timezvliwin (différences), nitnin d sin n wudmawen i ca d ijjen, acku qao itsen teqqnen ghar “tuooarbect  d lislam”. Tumast (essence) nsen oawed d ict: tamzaght (défense) n tuooarbect d min kid s yeggûren d tutlayt, d ijjed (religion), d iri (race). Iswi nnes oawad d ijjen: tazzla awarni tenbadvt asel (sans) ca n wapil (programme) xef tadimuqratit nigh taneflit nigh tazedduyt. S uya ntaf amezruy n Lmughrib awarni wzarug yetteffu d d amezruy n temlasayt (lutte) xef tanbadvt jar tadghert (élite) tamexzanit d tanmegla (opposition) tabeotit. Aked iseggusa n 80, yudef d ghar temlasayt a xef tanbadvt amussu islamawi.

Ammu i ntaf  is qao timlasayin (luttes) tisertiyen, i yessen Lmughrib d Dzayar awarni uzarug nsen, tugha tent d imlasayin xef tanbadvt, tesmussa tent (littéralement, faire mouvoir: déclencher, être la cause) “tuooarbect d lislam” yedjan d sin n udmawen i tumant (phénomène) d icten, memec yizzar nenna. Tamlasayt a xef tanbadvt  tessiggêj (écarter, occulter, éloigner) tighawsiwin n tadimuqratit, d tneflit, d tzedduyt. D wa d amentil n taguri, d tiggunzvit, d taqubanit d wakyadv n temghard d tzedduyt.

Nzemmar ad nini is tidmi tagemdviwt (pensée orientalitaire), s ighezdisen  nnes abeotawi d uslamawi,  tesmenda (terminer, épuiser)  alfusen (possibilité, 'izvubazv' aussi) nnes. Wa d ijj n umentil n uneflulu (apparition, naissance) n umussu amazigh i d yusin d ict n tamaskalt (alternative) i wangi aorubi islamawi. Amussu amazigh yessnta ad yemmutti ghar ict n tanekra (révolte) d taydudyant (sociale) ad tebbey (rompre) aked tallit (ère) n “Louruba d Lislam”. Tanekra ya tessenta d zi Dzayar aked usulef (à l'occasion) n tectut (anniversaire) n tafsut n imazighen. U zi ssenni nettat ttiriw u tmeqqar u tghemmes (couvrir, s'étendre) qao tiwazvitin (régions) n Dzayar.

Tamaskalt tamazight war telli d ict n “mudva” deghya ad tezri am tadiyulujit tabeotit d taslamawit. Nettat d ijj n usenfar (projet)  d anukraw (qui relève d'une  renaissance)  i ytemsebdvan (être différent) xef isenfaren igemdviwen deg ûttvas n tibekka:

- D ta d tawala tamezwarut, deg wmezruy n Lmughrib d Dzayar, ad ineflula ijj n umussu n d anmegli (opposant) iswi nnes war yelli d awadv ghar tenbadvt. Iswi nnes d tamzaght xef tadimuqratit, tamezvla (différence), addur n ighermanen d ubeddi deg udem n “lhegwra”, tigufsa (corruption) d wezdvame (injustice). D manaya yessegzan (expliquer) max (mayemmi) qao ibeotawiyen d islamawiyen gezzren (considérer comme ennemi) amussu amzigh, acku teggwden s tadimuqratit d idimuqratiyen. Meqqar timezvliwin  yellan jar iqumajiyen d ixwanjiyen, ddakkûren d imeddukar arendad (bnid) i tmazight.

 Amussu amazigh war d yusi zi barra am tidyulujin tigemdviwin. Netta yeffegh d u yeghmi d di tmûrt a, d mmis n tmazirt.

Imara timadv  20 tugh t d timadv n “Louruba d Lislam”, timadv 21 ad tili n tmazight, timadv n tamaskalt tamazight. Dghi war teqqim mghar tmazight i yzemmaren ad tessenjem (sauver) tadimuqratit di Lmughrib d Dzayar.

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting