Numéro  54, 

  (Octobre  2001)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

B.M.C.E d uslmd n tmazight

Addur n wawal amazigh

Alaghi i yllis n umazigh

Asif n inigiyen

Anoarq n arrif

awal amazigh d tadelsa tazarfant n lmughrib

Azayez igdi

Ddan d

zeg idurar

iri cem d ayel

Tabrat n ibba g lxira

Anebdu

Tamazight

Tillawt

Tizi n taqqa

Tuga

Tungalt n yict n tnegmit

udem amxib

xnifra nnegh

Français

Mots et choses amazighs

Internet et les publications sur tamazight

Etat de légitime défense

Les dimensions amazighes du patriotisme marocain

Le sens civilisationnel chez imazighen

La presse nationale et le lobby saoudien

Quelle découverte à fait un prix nobel?

Le silence qui parle

Le journal de M.Ziyane exhibe son amazighophobie

العربية

مشروع م.ب.س. لتدريس الأمازيغية

تعدد اللهجات الأمازيغية وسؤال التوحيد

الخطاب الملكي: مرحلة جديدة في تاريخ المغرب

 

 

 

 

Asenfar  n tsentiwt n B.M.C.E. Bank i wselmed n tmazight: is d asenfar mgal i yixf nnes?

 (Le projet de la fondation BMCE Bank d’enseigner tamazight: un projet contre lui-même?)

Yura t: Muhemmed Budpan

Aked ukeccum agherbazyan (rentrée scolaire) amiran (actuel), ad tessenta tsentiwt (fondation) n BMCE bank ad tesghar tmazight deg igherbazen i teska (construire). Manaya d ca yizvil u d afulki. Ayt bab n usenfar (projet) a tnezgan (mériter) asnimmer d tamuli (éloge).

Huma ad tesmurs (réussir) asenfar a, teddes (organiser) tsentiwt (fondation) BMCE  ijj n useddenki (formation) n imesseghriyen (les maîtres) (zi 3 tamyûr ar 1 tzayûr) gh ad yesgharen tmazight. Tbarreh d i mass Muhemmed ccami tegga dt d axatar n tarbiht  n isalmaden i gh ad ysddenkyen (former)  imesseghriyen a. Tarbiht a tuncek (formée) s: aduktvur Jilali Sayb, aduktvur Ahmed Buqus, aduktvur Hasan Banoaqya, aduktvur Qedduri Lmepdi.

Timesrayin ssentant ggûrent cnant (izvilent). Maca xminni (adday = lorsque) yetwasekkar (être soulevé) usentel (sujet) n usekkil (lettre, alphabet) i zi gh ad  tetwasghar tmazight, dewrent tmesrayin xxunt (se détériorer, devenir mauvais). Acku mas Ccami yessnta imezzegh (défendre) xef usekkil aorab i yra ad icardv xef  isalmaden d inalmaden. Maca isalmaden kkaren akid s u bedden as deg udem u ssecnen is asekkil alatini amadval (universel) i d itasen aked tmazight u maci wenni aorab.

Di tedett, war yeccit xef usekkil aorab ghas (sauf, seulement) ) wenni yban (être absent) xef tmazight nigh tba xef s. Righ ad inigh wenni war d yarrin aneghmis (ne pas être au courant de..) i tempazt (évolution) taxatart i tessen tutlayt tamazight, di tirra, afsar (publication), aselmed, intirnit…atg… Wa yarezzun ad yari tmazight s usekkil aorab la ixezzvar oad gher tmazight am ict n tutlayt oemmars war tetwari, war tudif aghrbaz, acku yba xef tmazight nigh tba xef s, mamec yizzar nnigh.

Tmazight tetwasghara di tmizar timazighin, am Mali, Nnijir, Dzayer, d tmura nnidven barra i tamazgha, s usekkil alatini. Dinni attvas n idellisen, d tesghunin, d ighmisen d ansawen (sites) n intirnit s usekkil alatini. Wenni gh ad yarin dghi tmazight s usekkil  aorab ad yiri am wenni gh ad yarin taorabt s usekkil alatini. Oawed inni gh ad yremden tmazight s usekkil aorab ad irin am ca n teyzart (île) yetwabyen (être coupée) x umadval amazigh mani tetwari u twasermad tmazight s usekkil alatini. Tmazight a n usekkil aorab ad tiri  min (sans) imar (avenir)  d usekka..

Aselmed n tmazight s usekkil aorab ad yiri, dix, d abrir (échec) nican u yentem (confirmé). Ammu i gh ad neghna (créer) abrir n uselmed tmazight s usekkil aorab, huma ad nini ghar uneggar is tmazight  d ict n tutlayt tebrar (échouer) nettat s imant nnes maci tarrayin (méthodes) d usekkil zi t nesselmad. D ta d “Lutvanazvya” zi gh ad nnegh tmazight, ad t nnegh asel (sans = mebla) ad din yili ca n usmummey (désapprobation) nigh ca n wesghuyyi x manaya. U d wa d angha agrud (crime parfait).

Imara yetwacardv (être imposé) usekkil aorab i wselmed n tmazight, ad yri iswi (but) nnes maci d taneflit (développement) d useyli (promotion) n tmazight, iswi nnes ad yiri d asoarreb n tutlayt tmazight s imant nnes awarni wesoarreb n imazighen, huma ad tiri d tismeght (bonne, esclave domestique) i taorabt. D ta d tumayt (contenu) n “LISTINAS” i d yusin deg arkawel (pacte) aghelnaw n usemed d useddunkey (pacte national de l'éducation et de formation).

Deg inaw nnes aneggar xef tmazigh, agellid Muhemmed wis sdvis yexs ad yessemda (mettre fin) amxumber (tamukrist) n tghawsa tamazight. Maca imra tekcem tmazight ghar ugherbaz s usekkil aorab, ad isul (continuer) umxumber amazigh u ad in yiri wemlasay (lutte) d axater jar amussu amazigh d yinni yexsen ad xef s cardven asekkil aorab huma ad nghen tmazigh. U manaya yeggûr mgal min ira ugellid s min yenna deg inaw nnes.

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting