Numéro  54, 

  (Octobre  2001)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

B.M.C.E d uslmd n tmazight

Addur n wawal amazigh

Alaghi i yllis n umazigh

Asif n inigiyen

Anoarq n arrif

awal amazigh d tadelsa tazarfant n lmughrib

Azayez igdi

Ddan d

zeg idurar

iri cem d ayel

Tabrat n ibba g lxira

Anebdu

Tamazight

Tillawt

Tizi n taqqa

Tuga

Tungalt n yict n tnegmit

udem amxib

xnifra nnegh

Français

Mots et choses amazighs

Internet et les publications sur tamazight

Etat de légitime défense

Les dimensions amazighes du patriotisme marocain

Le sens civilisationnel chez imazighen

La presse nationale et le lobby saoudien

Quelle découverte à fait un prix nobel?

Le silence qui parle

Le journal de M.Ziyane exhibe son amazighophobie

العربية

مشروع م.ب.س. لتدريس الأمازيغية

تعدد اللهجات الأمازيغية وسؤال التوحيد

الخطاب الملكي: مرحلة جديدة في تاريخ المغرب

 

 

 

 

AWAL AMAZIGH D TEDLSA TAZARFANT N LMUGHRIB

 Yura t: Bajji Saoid (Xnifra)

Zedghen imazighen g lmughrib zeg kigan iggimen isggûsen, mghar kkan ''isun'' dvnini tamazirt a ffir n manig t nid ufan am ''ibizintin, windal, ruman d waoraben'' zeg tmazgha pat iqqim wawal d tedlsa mazigh idderr g irsawen n midden zeg jaj wawal ad lla nttafa imawal izarfan am ''arra, tiki, azerf, taghdemt, tagallit...''. Lla ssenzvan imawal a is ikka uzerf amazigh mag zrin itzayd tilit nsen ar ass a sumata jaj n teqbilin s yism n ''lourf = azerf''. Maca tanbadvt ur tusi taghawsa izerfan g walmessi nnes naf is llan izarfan iqaccawen imaynuten s yism n teqbilin, yiddesn ansiwen zillin g tmazirt am: iglmamen d ighbula n waman, d tattvut n waman n terggwin s yism n ''tnita''.

Allu mec naghul ad nghra amezruy n imazighen lla nttafa amsasa inyer uryaz d tmettudvt, d masmi ur djin teyyi temttudvt taherdant alleg d ikccem waorab tamazirt n  imazighen. D ur djin izran teqbilin n imazighen g umezruy ''asif ntefrax'' am uyen ikkan g ldjazira taorabt, nghed menghit nsenn aday till terbat g wansa urba.Tasi temttudvt tamazight ism n ''tamghart'' mnid ''umghar'' iyan axatar n teqbilt, tekk ''Dipya ''tamettudvt teya tanbadvt n ''twunkt'’

Ad naf is tezwir tgherma tamazight g umsasa inyer n uryaz d temttvutv ar ittinin yits imssigel g tghawsa yad is ur illi g timendawin lmughrib ar asggûas 1992 mag akkan addur i tmettudvt, naf akkusa n uryaz i tmettudvt g maggan tanila, d mas ur illi g timendawin, mag tadjan tmettudvt  atey ''asenbadvt amezwaru''. Suya llan nttafa is iya wasay n ''tgherma tamendawt tamazight'' tersal umsasa amaynu inyer uryaz d tmettudvt  ayad agh yakan anini is ''meskit uzerf'' mi nttafa tirzi nnes uzemz gher wayadv, pat idda d zeg imaladen d fghnin s tersal nnes itwattun. Kkan isalmaden d imssigel g ''umagrad uzerf n timendawin''  ur ucin addur i wawal amazigh, manig tter aoddul n timendvawt ur ttirr timendvaw n wawal amazigh d umentel ffir uya, mas usin g uswengin nsen ''tadiyulujit  d imghnan uranin n tsartit ''ur nufi awed yan g isalmaden ad jaj n tesdawin d issektin s ''izerfan imazighen'' mad is ur ssin? Mad is yan ami ur ssin? Ar ssaghran yits n izerfan g tenbadvdin n waoraben g usays unqqer.

Ar ttinigh mas iya ''uzerf amazigh'' idj g izerfan iqaccawen xef ghan skwu nsbidd  tadimukratvit tamaynut g tamurt nnegh.

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting