uïïun  93, 

ynyur

  2005

(Janvier  2005)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Asaäuf n usidds n ikabarn isrtiyn niv asaäuf mgal i tmazivt?

Idvrisen n Franz Kafka

Turi-turi

Akud n izeggilen

Ayujir n wussan

Imettcawen n yidv

Français

Le monde arabe, ce n'est pas ici

De la reprise de la productions des signes

Le prix du panarabisme

Itri, l'éternel

La monarchie dans les régimes politiques

Tarezzift n ugdud n udrar

Halte à la discrimination

Grève de faim à Genève

Vers quelle qualification aspire notre pays?

Quel forum pour quel avenir?

العربية

قانون لتنظيم الأحزاب أم لمحاربة الأمازيغية؟

نهايات الطفل الأمازيغي

مسرحية البيان الأمازيغي، من المؤلف؟

قيدوم المختطفين حدّو أقشيش

الزمّوريون

تقديس العرب والعربية

كلام في الأسواق

ماذا تحقق للإنسان المغربي

المقرر الجديد يستخفّ

الحركة الأمازيغية في يوم حقوق الإنسان

إشكالية غياب النخبة الأمازيغية

المؤسسات التقليدية الأمازيغية

المعهد الملكي للأمازيغية

تاريخ التعليم بالمغرب

متى يوضع حد لنعت الأمازيغ بالبربر

علي ماسينيسا

الجمعيات الأمازيغية للجنوب الشرقي

ذكرى انتفاضة آيت باعمران

بني نصار أو مدينة الأزبال

بيان منتدى الحقيقة والإنصاف

بلاغ للكنكريس الأمازيغي

جمعية تانوكرا تجدد مكتبها

بيان جمعية أناروز

بيان كنفيديرالية تامونت

جمعية نساء من أجل المساواة

 

Tamssizwarut:
Asaäuf n usidds n ikabarn isrtiyn niv asaäuf mgal i tmazivt?
(Loi pour organiser les partis politiques ou pour combattre tamazight?)
Yura t: mupmmd budhan

Tivri n «usnfar (projet) n usaäuf n ikabarn» tccan d is tanbaät (le pouvoir) tggur (ttdda) vur usqsf (rétrécissement) aïïas n tilella (libertés) tizuyaz (publiques), s ungmä (en particulier) dg iyyar (igr = domaine) n tilella n wawal (liberté d’expression) tasrtit s wallal (moyen) n tvnnawt (création) n ikabarn isrtiyn.
Ur ssiwilv dg umgrad ad xf tisiwav (entraves) i tgga tnbaät s waïïas dg ubrid n tvnnawt n ikabarn. Ad ssiwlv xf umgrad wis kuç (article 4) i ittinin: «igdl (être interdit) kuy usnti (le fait de fonder) n ukabar iccat dg ijjd (religion) n lislam, niv anhil (régime) agldan, niv tayunt (unité) n tgldit (monarchie) niv itbdda xf tsrtilt (base, fondement) n ijjd, niv n tutlayt, niv n waçur (race, ethnie), niv n tmnaät (région)».
Tavtst (victime) tamzwarut n usaäuf a n ikabarn d tmazivt. Min ittini umgrad 4 xf tmazivt?
-wad d asaäuf amazwaru i d itffvn di lmuvrib igddl (interdire) ikabarn i ytggn tutlayt d yan n usavd (objectif) nsn. Amgrad 17 n usaäuf amiran (actuel) n ikabarn ittini «yuccl ad ilin ikabarn arçmn dg udm qao n imuvrabiyn nnhla (asl, min = sans) tinuraf (discrimination) zg waçur, niv tuzzuft (sexe), niv ijjd, niv tamnaät».
Ur din, dix, tagdlt (interdiction) ttqqn var tutlayt. Max, rux (dvi) waha, asaäuf amaynu igddl ikabarn iticcn taynit (se préoccuper) i tutlayt? Acku ikabarn, dg wmzwaru, tuvyn qao smimmisn (s «memmis» = adopter) tutlayt taorabt u mzzvn (défendre) tt. Tuva yat n tsrtlt (base) min xf tbddan ikabarn d tutlayt taorabt. S uyad ntaf asnfar amzwaru n usa^äuf n ikabarn ittini dg umgrad nns wis kraä «iqqn ad zrkkan (respecter) ikabarn tutlayt tunãibt illan d taorabt». Dix, maymmi (mavar, max) dvi ukan itxs (tra) tnbaät ur ttili tutlayt d yan n ufräis (élément) n wahil (programme) n ikabarn awarni ma tuva trgga (autoriser) manaya? Acku ass ad din yat n tutlayt nni^än (yaänin), tmazivt, tzmmar ad tili dg wahil n ikabarn, ad tt smimsn u ad xafs mzvn. Iswi (but), dix, n tgdlt n tutlayt dg wahil n ikabarn d tubbya (le fait de couper) n wbrid xf tmazivt puma ur xafs mzvn ikabarn am yat n tutlayt d tavlnawt (nationale) u ad ttarn asnãb (officialisation) nns.
Mqqar amgrad 4 n usaäuf n ikabarn issawal xf tutlayt s yan n wudm d amatu (en général) ivmms (englober) qao tutlayin, ntaf taorabt tp^ïïa tt tmnäawt (constitution) i yttinin is taorabt d tutlayt tunãibt n tgldit. Dix, ur izmmar usaäuf n ikabarn ad issmsa (annuler) tannaät (disposition) n tmnäawt. Itvima, dix, is asavd n tgdlt n tutlayt d tmazivt i ur tt pïïa tmnäawt am taorabt. S unlkam, asaäuf ad igdln tutlayt vur ikabarn itwag mgal (contre) i tmazivt.
Di tidtt, imala tra tnbaät ad tsns (appliquer) nican amgrad 4 n usaäuf n ikabarn, iqqn ad tgdl qao ikabarn illan rux (dvi), acku aæ itsn smuqquln (considérer) taorabt d yan n usavd nsn axatar. Is ad tkkar tnbaät ad tsbdd ikabarn ad acku vur sn yat n tirslt nsn d tutlayt?
Oawd tanbaät s imant nns ttffv xf usaäuf ad i tssumr (proposer), acku tura di tmnäawt nns is taorabt d tutlayt tunãibt n tgldit. Dix, tutlayt taorabt d yat n tsrtlt min xf tbdd tnbaät. Addad (situation) ad immzray (être contraire, différent) d umgrad 4 i ygdln tutlayt var ikabarn.
Qao ayad isscan d is iswi n usaäuf d amgaru (guerre) mgal (contre) i tmazivt. mamc vad tili tasdmirt (réaction) n umussu amaziv mgal i wmgaru yad i xafs tssu^drer (déclarer) tnba^ät?
Amgrad wis 4 n usaäuf n ikaabrn yarnni xf tgdlt n tutlayt tnni n waçur. Iswi n tgdlt d tmazivt oawd. Acku akabar vad imzvn tanttit (identité) tamazivt, ad ttgdl tnba^ät s tafakult (sous prétexte) is akabar ad imzzvn tanttit tamazivt d amzza^çar (raciste). Maca nssn is qao ikabarn imiranen (actuels) mzvn xf tnttit taorabt u tggn tt d tasrtlt n ihiln nsn. Yuccl, dix, ad tgdl tnbaät ikabarn ad acku isuvad nsn d imzzaçarn?
Agllid s iamnt nns ittini is ntta d ayyaw n umazan (messager, prophète) aorab. Is antti (appartenance) ad aorab ur illi d amzza^çar?
Itvima mamc vad yarr umussu amaziv xf umgaru yad i d as tssuärer (déclarer) tnbaät? Ur din turda (sans doute aucun) is tanba^ät turzzu amnala (affrontement) akd umussu amaziv?


 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting