uïïun  91, 

yemrayur  2004

(Novembre  2004)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

aslmd n tmazvt niv tiknaä tixatarin

Imseggilen n ixs n T.Djaout

Amnukal imezzviyn n S.Exupéry

Hmed umerri: "azamul n tirrugza"

Akud n izeggilen

Awar n ucar

Amssru

Amkraz n tilili

Tanut n awal

Itri amzwaru

Tamazight

Tufrayt

Nlla yilin

Imedla

Ighil d

Ayyuz i tmesmunt n Numidya

Ayyuz i Taziri

Français

Il y a dopage et dopage

Pour un front national unifié

Femmes rurales amazighes

Amnay en quête d'édition amazighe

Réinventer la proclamation du MCA

Terrorisme d'un concept

A rectifier s'il vous plait

Troisième anniversaire de l'Ircam

Communiqué de Tamaynut-Ifni

Azaykou est vivant

Condoléances

Condoléances

العربية

تدريس الأمازيغية أو خدعة القرن الكبرى

كيف نقرأ الفضاء المغاربي

نحو سوسيولوجية أمازيغية

تاريخ المغرب

دراسة أنتروبولوجية حول الأطلس

موسيقى أحيدوس تغزو الكونية

الأمازيغية أو اللامفكر فيه

الموروث الميتولوجي لمجتمع الأمازيغي

تزييف تاريخ المقاومة

إقصاء اللغة الأمازيغية

الكتابة والموقف عند الشاعرة مايسا

العائدة ديهيا

دروس لتعليم وتدريس الأمازيغية

نقطة نظام لابد منها

نداء إلى الحركة الأمازيغية

استحقاق هوية تحترق

إلى دعاة عروبة ليبيا

المؤتمر الليبي للأمازيغية

بيان للشبكة الأمازيغية

تعزية

 

Hmed Umerri, «Azamul n tirrugza»

Tadiwwennit sghur: Dalila OMARUC, tira d useggem n wedvris sghur: massa Benoacur Karima d mass Benoacur Zapir (bgayet) 

Yat n tallit tesoa imdanen is id d yettufraren di tmetti, ama  d argaz; ama d  tamettudvt. Yal yiwen  d acu n temsalt negh n cghel ityettadjan ad yecfu fellas umezruy. Ass a ad d nemmekti yiwen n wergaz  id yezdin  lpiba, leqder, lherma d tirrugza, gher yisem is. Wagi d gmat negh,  Hmed Umerri.

I-Tameddurt n Hmed Umerri :

Awal ara ad nawi fellas d ayen id nelqed sghur twacult is akk d wid  it iqerben deg taddartis: ghef wakken id agh d nnan, ilul ass n 11 di Furar 1911 di taddart n At jima, taghiwant n At Buwaddu. Isem is n tidett: Beloidi Hmed. Wannag Umerri, d isem amectuh n babas (akken nniden: le prènom de son pére).

Yemma s d Mesouda n twacult n At Hemmu, yengha tt loesker n Fransa ghef  sebba  n Hmed Umerri. Tamettudvt  temmut  s ufus n wid it yeznuzun gher loesker n Fransa. Mesouda tesoa sin n watmaten is, yiwen degsen yettwangha deg wseggas n 1953, imi mazal  sin n wagguren kan uqbel ad hazen Hmed Umerri. Attvas inudan  fellas akken ad at id  ttvfen, maca imi ur t ufin ara di tegnitt dgha rran ttar di twacult is, imi nghan yemma s d gma s akk d tmettudvt n oemmis.

 Hamum ldjuher negh ldjuher n mhat Hemmu d tamettudvt n Hmed Umerri. Mazal itt tedder ar ass a. Tesssawedv  84 n yiseggasen deg tudert is, tessoedda temzvi s deg lhif d tudjla. Trebba d snat n tehdayin, tid id as d yedja Hmed Umerri. Tamenzut qqaren as: Dapbeyya, tesoa d 10 n warraw is, azal n 65 n iseggasen deg tudert is. Ma tis snat, ssawalen as: Fadma.Tedja d daghen tis tlata, maca temmut akken d  tamectuht. Yegga tt id babas  deg oebbudv n yemma s.

Lihala n twacult agi ghef wamek i tebda, tcuba attvas  tin n twacult n umeghras nnidven: Parun Muhemmed. Acku i sin yidsen, mmuten s leghder, djan d tamettudvt d snat n tehdayin wer ttmana n tudert negh n temoict. Ur yelli kra itent id isapen sghur udabu, di  tudert nnsent n yal ass.

 Amennugh n Hmed Umerri d Fransa yebda weqbel tagrawla n 1954. Seg wakken yekcem loesker n  Fransa, acku seg wakken oerdven at id ttvfen, ur  ad  as zmiren. Ipi Fransa twekkel kra seg  igumiyen n At Buwaddu.Tenna yasen: ma yella win izemren ad agh t id yettvef, d netta ara yughalen d lqayed ghef iwadiyen. Fghen d ula seg yeqriben is, ttnadin fellas akken at id ttv fen, negh ad t nghen iwakken ad ttvfen leqyada deg iwadiyen.

Hmed Umerri, ghef wakken yettwasen umennugh is  ama di loerc is negh anda nnidven, iodawen is d irumiyen, werdjin yecced gher Leqbayel. Yella d win yettoawanen imeghban. Ass mi id ffghen wid yettnadin ghef  tmettant is, yughal s kra n win id ibeggnen iman is, yezwar deg wqerruyis.

 Ameghras a, d win ur nhemmel lbattvel negh tamheqqranit. Ma ara ad yini awal ur yettughal ara degs. Tugdi werdjin tezdegh ul is d wallagh is. S wafud d ljepd yetcuren ul is, I yettal kra win yellan d ameghbun, yehqer umerkanti ifkan tacdat n lherna d tirrugza i wrumi. Yella d talaba n laman d loezz i wid i t yuhdajen.

Ticki yeqsed bab n ssoya, yettruhu  ghur-as s webrid n laoqel d leqder, i wakken ad  at id yessuter deg wayen ilaqen. Dgha ma yella bab n wayla yegguma negh ur ibgha ara, imiren i yessexdam Hmed Umerri ddreo. Ghef waya id d wwint  fellas, twadiyin  yiwen ucewwiq. Degs d awal ghef yiwet n tedyant i yexdem di  Lareboa n iheddaden. Tihdayin deg wcewwiq qqarent:

Kenwi a yiwadiyen

Hmed Umerri d izem

Idvper iyi iruh s zzoaf

Gher lareboa n iheddaden

Mi is yenna  awi d amelyun

Ibedd s ibeddi yewpem

Lukan mantci d ccix is

Ala ccpada is d yeqqimen

 Fransa tefka leqyada i wid yeddan yides. Seg wid yettnadin ghef Hmed Umerri, ssulin d yiwen n lqayed ghef iwadiyen.Yiwen n wass yejba d fellas Hmed Umerri gher wanda ixeddem, yenna-yas: « Attan yiwet n tadjalt deg yighil imula tesoa xemsa n tehdayin mezziyit, yerna d tagujilt. Ghu -k si loid ar loid, ad as tawid  aqentvar n wewren akk d wufrik, negh ad oapdegh rebbi ar  ad ioeddi rsas iw dgek.».

Lqayed yerra yas d:  «Ammer d lebghi ur xdimegh  ayen i ghef  ara agh tenghed, ma d iodawen ik, ad ak ten d  mmlegh yiwen, yiwen. Llan wiggad ik d yeznuzun oecrin iseggasen aya.».

Ipi yemla yas d iodawen is merra  anagar iman is. Oeddan wussan, lqayed nni ur yexdim ara ayen  id as yenna Hmed Umerri, yerna iwalaten netta d gmas ass-mi rran iman nnsen d iseggaden, s leslah deg umadagh, fellas i yettnadin.

Yiwen n wass, Hmed Umerri yeqqim as d  i lqayed deg webrid n umecras, yerja t din  armi i d yewwedv. Yeffgh d ghures, yenna-yas:

«Yak tezvrid rsas iw ad ioeddi dgek, imi ur texdimed ara ayen ik d nnigh.»

Yessuter degs ad ikkes abernus is, syin yengha t menteq.

Imesduba n Fransa ighad iten lhal ghef wayen yexdem Hmed Umerri. I wakken ad as rren tajmilt i lqayed isen yemmuten, rran d gmas deg wemdiq is. Ass mi slan iwadiyen s yisali n usbeddi n lqayed amaynu, ugin t. Imesduba n Fransa, i wakken  ad peddnen tagnitt, ruhen d gher imezdagh n iwadiyen, ad mmeslayen yidsen, dgha nnan asen:

«Nekkni amdan agi i yengha Hmed Umerri, attvas i yeoteb yidnegh, am netta, am gmas; Ipi ass a al agmas i yuklalen ad yettvf amkan is. Ma yella win i wumi ur yeodjib ara lhal, ad yeffegh seg wadiyen.»

Lqayed wis sin yettvef leqyada anagar i  xemsa (5) n wussan, imi yettwangha ula d netta. Maca ur iban ara ma d Hmed Umerri i t yenghan negh d imezdagh n Iwadiyen.

Yiwen n wass Hmed Umerri, iruh gher umecras, netta d wemdakkel is: Arezqi n At Lhadj Wwden gher tala ugellid, Hmed Umerri yuzen Arezqi n At Lhadj gher umeddakl is nnidven, ma d netta yeqqim din; Yettraju t gher mara ad yughal. Dgha imiren, toedda d yiwet n tmettudvt, tteffr d ikerri, is d iruhen.Teoredv akken ad id tettvef, ur as tezmir ara. Ikerri yeqqim, yjeffel. Tamettudvt, tedoa, tenna yas:

-«Ruh, ad k d ifk rebbi Hmed Umerri.»

Netta, imiren yesla yas, Iqerreb d ghures, yenna yas:

-« A tamettudvt, i Hmed Umerri agi , itett izamaren, negh yekkat iten, negh amek isenixeddem?»

Tin terrayas-d:

-« Ala a mmi qqaren d  d akken yezwer, ghef waya cukkegh anagar netta ara ay zemren i ykerri  yagi.»

Hmed Umerri : 

- «Ipi anef as, d nekk ara am t id ittvfen.»

Ger tedyanin i d as yedran, yiwet n tikkelt, yensa deg wexxam is, maca yettuzenz gher loesker n Fransa. Kkren onan-tt-id deg yidv. Qerben di krad (3) yidsen gher wexxam.Yiwen yuli yas d ghef ssqef, sin ghef yidisan n tewwurt. Imi mantci d win yewwi yidves, yesla i lheffa nnsen, ijbedd deg uzekrun n tewwurt s demmu ghef imenghi, yewwet sin nni yellan ghef yidisan n tewwurt, yengha ten, ma d win yellan deg ssqef, ihuza d Hmed Umerri deg tayett. Hmed Umerri isnesr d iman is syin, iruh gher yiwet n twacult anda yettdawa. D tamettudvt i wumi qqaren Saodiyya n weltoli deg iheddaden, taghiwant n Buwaddu, it yessujin. Tawacult n tmettat-a, d iodawen n Hmed Umerri, seg wid yettvfen leqyada fellas.

II-Tamettant n Hmed Umerri :

Deg 1953, ass mi mazal aseggas i wakken ad tebdu tegrawla n 54, Hmed Umerri yeghli d ger ifasen n Leghder, netta akk d wemdakkel is, Arezqi n At Lhadj. Ttwaoerdven gher imensi id heggan yemdukkal-nnsen, d iqriben n tidett n Hmed Umerri, gher yiwen n wemkan  i wumi qqaren «At  Bucnaca». Din i yettwangha s laman, ghef udebsi n seksu, deg waggur n yennayer. Ma d ameddakel is, Arezqi n At Lhadj, ufan t yettwangha di berra, deg yiwet n lexla.

III-Isefra  γef  Hmed Umerri:

Patan wayen tenna Depbiyya, yellis tamenzut n Hmed Umerri, s yisefra:

- I -

Oupdegh k a yaksum

Aksum ghef yemzel ikerri

Zlan t id ioezzunen

I Hmed  d Muh d Urezqi

Ssan asen d tarakna

Mi id rnan lmandari

Yemma taozizt iw yemma

Lhbab iw glan yessi

- II -

Ketcini a Hmed Umerri

Itbir trebba tghurfett

Tghad iyi tmeghelt inek

Mi truh tbeddel tayett

D lehbab ik ik yenghan

Matci d  tabenoemmett

- III -

Ata wul iw la yettnuj

Si taddart igudj

Yebgha ad yeffegh d lmenfi

Nghan iyi lepdur n rkuz

Yeffegh d dgi lluz

A taddart ddan tt felli

A bab n usigna d roud

Menngh yi si lbarud

Nngh iyi lmut n rebbi

Isefra agi ghas wezzil iten maca atas n wayen id  agh d  ssefpamen ghef tmettant n Hmed Umerri d tallit deg yedder.

Tajmilt i kra n win isefran

Oef yizmawen d lbizan

Oas drus ayen id nenna

Ad nawi awal s lmizan

D tidett  tban

Wemdan yesoan tirrugza

Ma yeggul jmaoliman

Ad bedden waman

Anebdu ad t yerr d ccetwa

Hmed Umerri

D bab as n imeghban

S leghder i yettwangha.

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting