uïïun  144, 

kuçyur 2959

  (Avril  2009)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

asqcd n falsïin i wsoarrb n imuvrabiyn

Ticarraw

Advar n igidar

Manzak?

Ssid a yasid

Yaz

Ah inu...

Français

"Ghaza avant Taza"

Hommage à la femme amazighe

L'affaire Chakib Elkhayari

Le dictateur en disgrâce

Le voyage de Mouliéras

L'histoire réduit à 12 siècles

Communiqué du CMA

Communiqué de soutien à Elghyari

Communiqué d'Amghar et Amnzu

La filière amazighe à Agadir

L'ONU demande à la Tunisie de reconnaitre les droits amazighs

العربية

عندما توظف فلسطين لاستكمال تعريب المغاربة

رسالة إلى أيت عبدي

انفكو بصيغة أيت عبدي

حين تقدّم مصالح العرب على مصالح الوطن

الأسباب الحقيقية لاعتقال شكيب الخياري

عشرون سنة من الفرنسة والعربنة

اثنا عشر عاما من تاويزا

الذكرى الثانية عشرة لميلاد تاويزا

لا للحكم الذاتي للريف، لا للغة الريفية

الأدب الساخر باللغة الأمازيغية

الوشم كلغة جسد لدى المرأة الأمازيغية

الروح الوطنية

ويستمر التعريب ببويزكران

حوار مع المناضل علي خداوي حول الصداقة الكردية الأمازيغية

ديوان أزهار السماء لعمر الطاوس

قراءة في المجموعة القصصية  للكاتب لمحمد أوسوس

الإعلام الإلكتروني الأمازيغي

بيان كنفيديرالية تامونت ن يفوس

تجديد مكتب جمعية كاطالونيا

بلاغ تنسيقية أيت عبد الله

بيان جمعية أوزكان للتنمية

بيان استنكاري لأزطّا

مرحبا بأكسيل

بيان تنسيقية مولاي محند

نشاط ثقافي لجمعية أمزيان

بيان تاماينوت بإمي ن تانوت

الجمع العام لجمعية ثويزا بسلوان

 

 

 

 

Tanfust:

Ticarraw

Yura t: Said belgharbi

 

Tbedd tenfust deg uzyen nnes amezwar, ibedd d akid s uswingem ghar unfarar d manis d ghar issenta wawal, attvas n tenfas i ghef war ughigh, d attvas i yenghigh deg ussenti nsent, maca tanfust a tejja day i tarjijat, qdidsegh akid s u nec tarigh ixf inu zzay s, yenni i snegh zawaren ayi marra: “sbedd ur tari ca xaf negh, tira nnec d asendef, neccin ur nexs bu tizmin”...

Ttubadic n Toisat, tarezzut day s tiriw maca netta yarzef d amsebrid ghar umezruy nnegh, yegga aymaren i yebriden ghar s d itawyen, ssutaregh ghar s war ineqq ca ixf nnes ghef rectu n temzvi nnes, huma war iswizi s tayri nnes iked tenni. Yemmut yejj d tabrat s uskil n urubi, yewci tt d tiwsi i nettat, tenni ur nessin min teona, maca yenna negh umezruy d tagellidt umi bedlen udem s tefraz nnidven, d radj n wagra itwaxemren war nessin ca mani.

Uffin t yuzvegh ghar ujeyyef, yuyer i yiri nnes tqineft d tamrist turem s tidmamin n raxart, manis i yegga tasarrawt n tghuni ghef marra rxezrat nni tugha kid negh itegg; ussan nni di tugha ura d neccin n twara s tittvawin nnes, nuffa yura tabrat d azneffu (Elégie) i xef nnes, yenna day s:

- “Tugha xsegh ur d am qqaregh ca ad farrnegh ifetwizen n tudart s ifassen inu, minzi snegh anuri inu ad yeqqim d azal i cem, maca jjin cem d tayujilt n tefraz; ghensen cem s wudem nnidven, taccigh ttursegh day m tarezzut di cwayt n raxart nsen, maca ur day i ssendaf mara tuffi day i udsegh ghar iwezwizen nsen!!”.

Imezdagh war ugzun i min d yusin di tebrat, maca teslan ghef tanfust n tayri nni tugha dinni jar sin idsen, tanfust n tadukli jar raxart d tudart.

Dcar nnegh yessen; maca oemmars ma yegga ad anegh d issefruri min day s d axemmer.

Tugha ghar i drust n issegwussa; temhizwaregh jar imezdagh d imunen ghef taddart n Temjellet d yusin ghef timewwa n dcar nnegh, taddart a teffri s ulellec n tabgha yumsen rxazrat nnegh s wazvri i neqqen, tigharghart nnes tesseghlay timedditin d timedji di tmijja nnes, dinni i yemmexs Ttubadic arrimet nnes; teqqim tennyuyur jar ajenna d tmurt, jar azghat d yimal, jar anfarar d usenti, tuyer am usekkun n udvil d asemmum oad war isvendi i macca.

Necc tettvfegh di tcamir n baba arezzugh ad tesseqsigh: “mayemmi yengha ixf nnes, war iriji ar ghar isala tanfust n tudart nnes?”...

Baba imxumbel jar amussu n yewdan, jar iraghan d ighuyyan, jar ayi d nec itwafessyen d aseqsi jar iseqsan; qqimegh uyregh ura d nec, oad taccigh uyregh.

Cuqegh di tarja inu, cuqegh d amettin kessigh arrimet inu ghef teghrudvt inu, arezzugh ghef wenni dayi i ghar inedvren deg ixf inu, nnigh i marra yenni snegh d yenni n midden belli Ttubadic tenghi t tenfust nnes, i mayemmi neccin war nemmut umi war d nejji tinfas i arraw nnegh, ad zzay sent ssudvsen isegman nsen umi tuza temzvi!!.

Tarezzu xaf negh raxart war d anegh tuffi, tiwwura nnes arejrent ghef yenni tt itiniten, ghef yenni tt yejjin ad temmurd deg ixf n taddart n Temjellet, mani itvbeqqadv usvemmidv ibehrar nnes d tisedvwin n unuri, mani tmettan d turjatin nnegh amen hnundvent di tehrucin nsent, nec tarja inu ad yeddar Ttubadic ad day i d yini anfarar n tenfust nni ffudegh, d mani tsnuffar tgellidt igerwan nnes deg ucar n dcar nnegh.

Ass umi d issenta tanfust d neccin neqqim ghar aymar n ssin n dcurat, dcar nnegh d dcar Arrvumani, jar asen dinni amelyun n lltva, d wattvas n tenfar d mkul icten man acetci i teksi...

Yeqqim ixezzvar di ragwaj nni, yezvi d zi twengint nnes abarru n tuffrin ghef inebbazen (envahisseur) d yudfen ghar ixf n tmurt nnegh, ghef yenni d tyucaren d uran n icaren, d yenni d tihewsen d tummasv n yiwalen ghef ilsawen n isekkien (Epée) nsen tugha isessen zi taryiwin n idammen nnegh, ghef Irrvumaniyyen d Ibizantviyyen d Iwendaliyyen d Waoraben d Isebbunya d Ifransisen... Tafart n icenga war tsili, d tazirart anict n tuzzeggart n umezruy nni, anict n uymar nni din jar sin n dcurat, d neccin neskuta ghef raggwaj, ntraja twasit n wass di ghar nini marra tidet n idvennatv nni.

Axmi txarrasegh ass i di zrigh Ttubadic yuyer ixf nnes ghar negh, taccigh taryenti d akidi ticarraw; tejjunt day i am usennan n wezzu, gharsven day i zeg wul d yeghsan, netta ineddu s usvemmidv n wadvu nec arekwsegh day s rxezrat inu, trajigh ma war zzay s d itudum uzyen n tenfust nni deg ussfay n irizazen nnes, maca walu.

Yucar ayi wul umi yemmut, baba inder ayi s uzvunfedv, ikkes ayi ifassen zi tugha day s ttvfegh... Itghir d temzvi inu i day i yejjin ad agwdegh, maca necc arezzugh deg ugensu nnes asvemmadv ghef min iffar n izeynan n tenfas, di mkul awal day sent yeksi tiydurin n umezruy.

Di lltva n zik, deg ict n tmurt zi tmura n Tamezgha, ict n tgellidt immexs it waydud nnes, immexs it ura d lwacun nnes.

Deg wass i di tarwer zeg umuzzar n imezdagh yarezzun ad as gharsven huma ad sherwen idammen nnes i yakuc ameqran, akuc n isvemmidven mara war das wardan ict n tarbat mkul assegwass ad yar ussan nsen marra d tioejjuja d tiharyadvin.

Tagellidt yus d ghar s uyenni, txarres di tufughin n tnaghitin nnes, textutter jar ioerbab n tmeddit, tewoa ghar afakan (temple) n ugezzan, tarzva xaf s tansuft nnes (Solitude), tuffi t innuffar di tzvallitin nnes, ittmuddu ghef akucen nnes i setfen d izellifen n wezvru ghef tareccaqin n yefri.

Tettar zzay s ijjen n usutar ad yiri d anufser zeg imxumbal n tudart nnes, tenna s:

- Mara teggid ayi min arezzugh ad cek arregh d ameqran n igezzanen n tmurt a.

Tessutar ghar s abeddel n wudem, ad as yegg tifraz nnidven.

Yiwedv ugezzan arami d as yumes udem d amaynu, wenni day s ghar isewdven war itessen min teona ura d manis d ttusa.

Di teqseft ismun d ugellid tanebbatv nnes s min day s n imgharen d imerdas d isemghan, ittar zzay sen ad arzun di marra timucan ghef utcma s tagellidt huma ad t wcen d tiwsi deg asulef n tfaska n ussegwass i yakuc, ibedden d azvru deg ubaraz n temdint.

Tekkar tharyatv, isemghan dewren d ghar ugellid s ifassen tqarquben. Ixecc d ass n tfaska tameqrant, akkuc aqqet itraja ass nnes, nigh ad yarxu i tharyadvin, ad yar assegwass nsen marra d tioejjajin mara war yuffi tisessi.

Yettar ugellid zeg imezdagh marra ad smunen issitsen ghar lemrah n temdint, ad yardven tcuni nsent. Ura d agellid ad dinni tiri illis jar tihenjirin n imezdagh.

Izerfan n temdint msarwasen ghef marra imezdagh, di tfaska tameqrant fessyen marra imsebdviten nni i dinni yellan, war dinni bu wefray jar agellid ura d ismegh, ura d ayt n wagra d imezladv.

Tiharmucin arewren zzay sent idammen s tigwdi, trajan t ad arezfent d tiwsi ghar ifadden n akkuc n dcar...

Txabect n dcar teccur s wedrim, tbeghbegh s lwiz d nnuqart d min d itidar yiles... D netta t ttemqetmar akid s ad tenti sadu tmurt, ad tendver mani war t ittif hed.

Imezdagh temsazzaren, temhizwaren, tifawin arghint da d ddipa. Tazlen ad xzaren Ttubadic axmi t id gha svdvaren zi tyuri nnes, baba yenna sen:

- Nedvret amejyuf dat ma ad zzay s d yennufser ccum n raxart, war yetturs asyard, ura d tzvallit xaf s, yemmut am weydi!!

Innidven trajan aneghmis n tenni ghar itwagharven assegwass a, n tenni ghar issizlen idammen nnes d tyawant n ufadi i akuc.

Maca afgan n zic war yelli am wenni n yidva, yenni tugha tmettan i yakucen nsen, ina n yidva tjeyyafen ixf nsen ghef ca war yelli.

Teffegh d Timjellet tesriwriw, teccat ayejdur i wudem nnes yewsarn, ma udrusent tseklutin; ma udrusen wanuten; alami d yusa Ttubadic ghar ixf n uxxam nnes ad dinni yayer buhbel nnes, iri indvar ixf nnes zi ca n ubadu, tezzull d azvalli ma ad dinni tezdegh ssa d usawen, tenna s uxeyyeq:

- Akid i d itbedda waff nnes d ioerbab ghar izedghen di turjitin n tmedditin inu!

Nnan as imezdagh akid negh tzedghe d, cem d tanettit nnegh yewtin izvuran, war nzemmar ad cem nettu, cem d imunas nnegh zzay negh i tellid, zzay m i nella.

Timjellet war day i tezzillez ca anict day i yeqqes Ttubadic, minzi netta t oad teddar waxxa tewsar temmsisar. Tugha war ssinegh umi qqaren raxart d min dinni n isvuraf jar asd d tudart, oini dinni ict n tqineft wapa, zzay s izemmar utarras ad issefsi tyawant n wussan nnes.

Ura d tinfas inu iwyen asent timennawin, Ttubadic yenna yi di tudart nnes u netta itarra s usqinfed:

- Tagellidt teghza ict n tesraft, day s i txemmer adrug nnes (Mystère), akkuc nsen iswa idammen n yellis n ugellid, tetwagharsv ghef yiri nnes, imezdagh ssarghen timessi i tfaska, turaren s isefdvawen nnes d lfall yesrughan tifawin i ijjen n imal d amaynu i dcar d imezdagh nnes.

D nnec ad das d arenyegh ijjen n useqsi war d yessin manis d xaf s d yewdva:

- I mani tenti agra nnes?

Yarred yenna yi:

- Txabect nnes d tixubay n tidet, ufsent s wagra, current s umezruy, ssefyent s wedrim, amezruy nnegh am wuregh, war yarecci. Tenti deg ijjen n uraq zeg imucan nni di snegh nec mani, rexxu tfuyt teghri x wawal nnegh, azyen n tenfust ad ac t inigh di twarat nnidven.

Maca yemmut!!...

Taghlamt (equipe) n Ijadarmiyyen ghef ughezdvis nnes, Buhut itawi itarra, ittar zi jmaoet ad obaren tuzzeggart nnes, huma ad iqqaz andver anict usettun nnes (distance), Lemqeddem Masoud s uzeobul nnes itnedraf deg idvaren n imezdagh, issagwaj iwdan d itmarenyen zi dcurat n radas d yenni n ujemmadvin, raxart ttawedv deghya d aneghmis ghar mani mma, usin d d asijji ameggaru ghar tameghra n Ttubadic, Ijadarmiyyen eggin as tiwalfin n ughezdvis azelmadv d wenni afusi, qedvwen as d tamrart zi yuyer, tepnunni d arrimet nnes i tessudvem tesvmmedv t arrit am weghrudv n wedfel, yuse d ittvesv ghef weorur, xtuttregh s tazla jar lghaci, udaregh as ghar umezzugh sseqsigh t ghef wezyen ameggaru n tenfust mayen yeffar, ixzar d day i s tittvawin ksenti d zeg uraq nsent, sekwdventi d day i axmi xsen t a day i inin t:

- Azyen n tenfust yugha di marra udmawen immexsen ixf nsen, jjiwnen tudart, jjiwnen taqsuhi nnes, maca lluzven tidet...

Ucigh iked ca n ifassen qeshen n ijjen Ujadarmi, issenxuxer ayi taghrudvt, ioarnayi s ughirin, s tikwra n teorabt, yenna yi d:

- Nud men temmak a lehmar!

Baba ura d netta isnedrayi s ughirin, arenyegh adaf di rhidv n taddart n temjellet, yenna yi d s uzawar:

- Yeghzu day k, imighisen ssawalen iked yenni i ddaren, cek temsawaled iked raxart.

Tarezzut inu d aseqsi ura d ijjen war yessin min teona, d tidet tudarta d anufser zi marra min yellan n tcuni am lwiz, tugha war ssinegh umi qqaren raxart, ma trured iked arrimet am ikniwen, ma tfessi d zzay s, i mayemmi tesyujel arrimet i buhbel nnes?

Ijjen n twarat ennan ayi yemmac a temmet, teksi ataru, takessit nni imun d akid s lehlac, sseqsigh t:

- Mermi ghar temmt d a yemma akid m qqasegh cwayt zi raxart nnem, i mayemmi war taretvredv rmewt nnem i baba ad yemmat netta deg uraq nnem!

S utvebpet tkemmec tammiwin nnes icten ghar tennidven, axmi texs war qqaregh awal nni ghef baba, oini mara itesla d i min ennigh, ad xaf i ikkes taqcurt, nigh ad ssudvmegh acar s wertax nnes.

Ssekkegh afuss inu ghef uoeddis n yemma yessvdven s tkessit n trarit, ennigh as:

- Mayemmi yuff uoeddis nnem anict uya, ma s tudart nigh s raxart izi yuffes?

- Dinni bibih, egg amezzugh nnec ad as tesred itirar iked ixf nnes.

- Maca mayemmi dinni yudef, war akid negh da yeqqim ad yirar?

- Oad a ghar k d innuwju, war das itghimi walu, uca akid k imdukkal.

- Maca manis d ghar yek?

Aoeddis n yemma iqqen war day s bu tburjatin n wufughen. Tzvem iles zeg awalen nnes, txarres a day i tini.

- Ad d yeffegh manis d tekkid ura d ccek.

- Manis?

- Ad temghared axmi ghar tawdved anict n babac uca ad tesned, imezyanen am cek ixessa war tseqsin ca manis.

Oini ura d attvas n iharmucen sseqsan s tamelsa-nsen (innocence) tiyematin nsen am nec, oini twanghen s uzawar d mayemmi ghar sseqsan anict uyenni.

Mri tugha snegh ddat ma ad irigh illa tella raxart iri war d tefghegh zi ugensu n yemma, iri qqimegh dinni di tnuffra n tallest n toeddist nnes, ad inigh nec war d ttisegh ca ghar wem, ghar ayt baba n macca, tettem dinni ayawya nwem ghef ca war yelli, i nec mayemmi d gha mmarenyegh ghar umuzzar nwem.

Usigh d ggwar tazlegh zi tezrift n rurat, ennigh as i yemma s umari n wawal.

- Yemma, yemma!!...

- Ad termunnid!! Min dinni d amaynu deg umari nnec?

- Baba yus d, maca walu ghar s aoeddis am cem, mayemmi war yeksi ura d netta ad yaru huma ad yemmet?

- Babac ikessi imunas nwem axmi d ghar d trurem, axmi d ghar yas uca ad cek isegzu s marra min day k itwajeyfen d aseqsi.

Tenna awar nni, d nec ssedvwegh ghar ughirin, war zemmaregh ad tesseqsigh, snegh a xaf i d yarr s ca n useqqir s idvewdvan nnes iharcawen di yettu urizim tifraz n tfexsawin nnes.

Tugha trajigh yemma a temmet ad immarni ijjen d amaynu, ad yeghri ijjen nnidven, di dcar nnegh yeghri Ttubadic ghef tudart, maca yemma teqqim teddar, min d immaren yen ghar lwacun nnegh ura d netta yeksi zi tesghart n tudart.

kkin d ghef tmurt n dcar nnegh, abarru n warraw; abarru n legnus... ekkin d odun, ejjin tiggaz nsen d ttiqqas ghef umezruy nnegh, mermi mma n enna a day s nessendef n taff it itwezwiz, tnirawent id ghar negh ticarraw d iourrac, itcarriw ighes nnegh zzat ma ad icarru wul nnegh.

Tagellidt umi tarzu ghef uraq di ghar txemmar agra nnes, tugha tarezzu ghef tsarrawt di ghar tenti amezruy nnes, tessen belli oad ad dyas ass di ghar itwafsi d ttidet ghef tmewwa n yebriden am trussi, maca t uffa ijjen n uraq di ghar d tenti, tasraft yeksin tixubay n tudart, amezruy d wenni igg itghiman di twangint n ufgan war i tmetti waxxa yenti.

(Said BELGHARBI, Amazigh31@hotmail.com)

 

 

 

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting