Uttvun 77, 

Tzayûr 2003

(Septembre 2003)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Tamnadvit i yneqqen tamnadvt

Turezzut xef wawaren

Asmun n yidv

Imerwalen

Illel

Tiourrac n yighghed

Ad arix tilelli

Zeg wezvru

Uscix alliy djebrex

Ifran

Dda Lmulud

Tawiza

Tinew ayenna

Français

L'amazighe à l'école et l'eclologie linguistique

Propositions pour une littérature amazighe

 Le berbère introduit dans l'enseignement en Algérie

Pour une télévision amazighe

Festival d'Imilchil

Avis de concours

Non à l'enseignement glossocide de Tamazight

العربية

الجهوية القاتلة للجهة

خطاب العرش يذكّر باستقلال المغرب عن المشرق

الذكرى التاسعة لرحيل سيفاو المحروق

بيان حول الذكرى التاسعة لرحيل سعيد المحروق

الحركة الثقافية الأمازيغية وجدلية الثقافي والتنموي

من يعارض تنمية الأقاليم الشمالية؟

إلى صاحب عمود مع الشعب

ماذا عن مسؤولية حزب الاستقلال؟

حول كلمتي المغرب وتيفيناغ

ضرورة الفصل بين الحركة اليسارية والحركة الأمازيغية

حزب التقدم والاشتراكية بين الخطاب والممارسة

تابرات ن تمازيغت

جمعية أنوال الثقافية

بيان لجمعية بويا، إيصوراف وأفرا

جمعية تافسوت للثقافة والتنمية

 

Tamessizwarut:

Tamnadvit i yneqqen tamnadvt!

(La régionalisation qui tue la région!)

Yura t: Muhemmed Budpan

Ddigh gher Lhusima ad mgentegh (être présent, assister) yat n tmeghra (noces) d takatit (familial, 'tawacul(n)it' aussi) deg wgneggaru n uyur n sayur (juillet). Tawada yad gher Lhusima temla (inspirer) yi d s ikrebbuten (méditations, réflexions) d tiktitin (idées) ad xef Arrif, tamnadvit (régionalisation) d temanadvt (région).

Asmi teggured jar idurar inafellaten (hauts, supérieurs)  tanila (vers, en direction de) n Lhusima, ad tedmid (penser, croire) is tamdint (ville, mot  arabe) n Lhusima ad tli tura (vide) ghas s ayt bab nnes i ur izmiren ad t flen (quitter). Acku yat n temdint, zund Lhusima, ur gher s ibriden ghad t ieqqnen aked tineddam (villes) yadnin, ssuttlent (assiéger) tet idurar d yill (mer), ur dig s itghima mghar (ghas) anemseksal (aventurier) neghd asfakkar (explorateur). Maca ghas  ad tawdved gher Lhusima, ad tessikzed (reconnaître) is tugha tellid deg âgul (erreur) adday tghiled (croire, imaginer) is Lhusila tura zeg inerzufen (visiteurs) n tiniri (dehors, extérieur). Ad tafed Lhusima, i tghiled tura, teccur s iwdan, s tudart, s irmad (activités) ujar tineddam umi twaggen ibriden yecnan (yizvilen) d ighragharen (aéroports) ixataren.

Mamek tzemmar yat n temdint, am Lhusima, d tawlalwalt (isolée) jar idurar d yill, ad teffu d yat n temdint d tamazujjegt (florissante) u tizvil, teckan (tasen) d ghar s iwdan s tmizart ggwjent?

Tiwedv uyad s tayri n tarwa nnes i tutlayt nsen tamazight, d tmurt nsen tamazight. Tiwedv uyad s wazbu (résistance, 'amsenkar" aussi) n ayt bab nnes: zban (résister) tazemmalt (armée) n temparsa (colonialisme, 'asdurrey' aussi) deg umenghi n Anwal,  zban tazmmalt n uzarug (indépendance) di 1958- 1959. Dghi (rux) zebban d uwlalwel (isolement) d usetmi (marginalisation). Tudart n Irifiyen d trifiyin, d azbu d amaghlal (permanent, continuel).

Afad (huma) ad isewliwel (isoler) Lmexzen Lhusima u ad isselkek (affaiblir) tademsa (économie) nnes, idles nnes d tutlayt tamazight nnes, yeqqn it ghar Tawnat d Taza, tamskalt (au lieu) ad t yeqqen ghar wetcmas Nnadvur i yeqqen, nettat oawed, ghar Wejda. Iswi n qao manaya (aya) d tubbya (rupture) n umsawadv (communication) jar Lhusima d Nnadvur huma ur din ttili ca n tmunit d tamanadviwt (régional) tedwes (fort) di Arrif. Wa d yan n umedya (exemple) xef tsertit (politique) tamnadviwt itbeddan awarnas unezgum (souci) n tghellist  (sécurité) u maci wenni n tneflit (développement) n temnadvt.

Amija (danger) axatar di tesertit a tamnadviwt d aselkek n tmazight s tubbya n umsawadv jar tighinas (provinces) yessuncuken (constituer, former) tamnadvt d tghuni (le fait de rattacher) nsent ghar timnadvt nnidven (yadvnin) mani ur ssiwilen imezdagh tmazight. Aked ukud (avec le temps), ntaf kuy taghinast ghar s tantala (dialecte) nnes yemsebdvan xef tantalayin n tghinas nnidven. Ammu (amki) ittarezza (littéralement 'casser') tamnadvit (régionalisation) a tayunt (unité) n tmazight u ttamu (contribuer) ghar uweddvar (perte, 'tuuzzla' aussi) d tmenghiwt nnes.

Imala tamnadvit tamdadt (véritable) d allal (moyen) n tneflit tamnadviwt d uzulez (consolidation) n tadimuqratit, tamnadvit i tsennes (appliquer) tanbadvt (pouvoir)  tamughrabit di Arrif tneqq tamandvt s ubettvu nnes ghar wettvas n tghinas i tteqqen ghar timnadv barra i Yarrif. Tamnadvit n tidett tetwaska (être basée) xef tayunt  d tajughrafit, d amazrayt (historique), d tudmist (économique), d tadelsant, d atlayt (linguistique).  Ilgamen (critères) ad ntaf iten munen di temnadvt n Arrif, s unegmedv (notamment, surtout) Lhusima d Nnadvur. Tineddam ad tirifiyin tteffunt (devenir) id ssuncukent yan n wagum (pôle) d udmis (économique) yedwes. D ayad i yejjin tanbadvt ad tent tebdva u ad tent teqqen ghar Taza d Fas.

Max (mayemmi), dix, ur tesmuqqul (considérer) tanbadvt Arrif, am yat n temnadvt tmun, am yella di tilawt (réalité) u am t' tugha alidv (toujours)? Max abettvu n Arrif xef ciyyan n tighinas twaqqanent ghar timnadv nnidven huma ur din ttili yat n tayunt d tamnadviwt n Arrif? Max tsul (continuer) tenbadvt txezzvar ghar Arrif s umyiyen (mythes) n Arrifobi (Arrifphobie)? 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting