Uttvun 72, 

Kuzvyûr 2003

(Avril 2003)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Man wen ghad yekkusen Muhammed Cafiq?

Imazighen jar weoraq d useoraq

Iseffaren n yires

Tullizt

Atbir n imazighen ay tgid a tawiza

Imuray

Anecruf n tudart

Rix

Seghuyyugh

Tabrat inu

Tadva

Tamazight

Tamazight inew

Uccen d yinsi

Ur ikkul

Xalti Griru

Hezmet oawed hezmet

Français

Après Chafik, que nous est-il permis d'espérer

Diaspora amazighophone et arabophone de tamazgha au Canada

Comment construire le modèle amazigh?

8 Mars, journée internationale de la femme??

Différents procédés dans la création néologique en langue amazighe

La morphologie du proverbe kabyle

Nouveau livre sur la phonétique berbère

Mbarek Taouss a été enlevé et torturé

العربية

من يخلف محمدا شفيقا؟

عن النزوع الأمازيغي وهفواته

قراءة أولية في رواية تاواركيت ي يميك

مشروعية الحركة الأمازيغية

من إبادة الأسماء الأمازيغية إلى إبادة الأشجار الأمازيغية

عودة إلى معركة الحرف

تين ن ويدلان

وأخيرا يفرج عن اسم نوميديا

كنفيديرالية تاضا

جمعية بويا بآيت بوعيّاش

 

 Imazighen jar weoraq d useoraq   (الأمازيغيون بين الهجرة والتهجير)

(Tafurt wis 2)

 Yura t: Lyamani Qassuh (Ayt Oebdellah, lhusima)

8 - Aoraq d useoraq n irifiyen di tallit n uzarug:

Jar “ufugh n umesdurrey” d wedwar  n inermad ines ad nebdven s adu tsertit n midden, min ra trajan d min ra trajan imezdagh idwel d tinfas. Marra iqqim deg wraq (tansa) nnes, razv, fad, takkest, righra, d ixemmimen d imxumbar… d tudrust n umzel(42).

Arendad n usars a i d yusin d anelkem n tsertit i yedvfar rmexzen, kkaren imazighen n Arrif d Latvlas s tagrawla deg wseggûs n 1958 - 1959, aseggûs n tarayt ghar wedrar(43).

Rmexzen yufa ufugh i tsurta de woraq d useoraq n imazighen tarwa n tmurt ghar timura n midden, timura n usegnu d idefrawen, s wawar n Hmed Sdiqi(44).

Amya, iqqar itoawad ijj n umezdugh zeg inni ira d immzulen di tazemmalt (armée) n Franku: belli Rmexzen deg wseggusa n 1961 - 1962… yarzu d xaf negh ibarreh d xaf negh zi redcur, z igadazen s “remquddam” d “recyux” ghar tideblin (les administrations) mani nufa “rqayed” ismuttug (préparer) ibasburen ghar Urubba… yarni issiwel- maca axmi yuca s uxeyyeq  belli netta idvar d zi “Valenciana” zi tewwart n Biya.. ami yuca s tiqas ad yejj yemmas wehd s(45).

Timura n Urubba ira tessarent (avoir besoin) attvas n imazzulen (travailleurs) huma ad ssalint (construire) tadvemsa (économie) nsent ihunnin deg wmenghi amedvlan wis sin (deuxième guerre mondiale) i yemsaren jar iseggusa n 1939 - 1945.

Amya iqqar: Oebdella Lbarudi(46), Bawlu di Mas(47), Muhammed Lzoar(48), Muhammed Ahemliq(49), Mustafa Aorab(50), Fethellap Uleolu(51), Ahmed Lbeloici(52)… d marra yen yarzun u ssiwlen x uoraq belli: «aoraq idwel d aghezdis zi tsertit n rmexzen d imrayyan inebbadven n Lmeghrib, zi 1956 ar ruxa».

Huma ad nessen mamec impaz (évoluer) weoraq n irifiyen ghar Urubba ad nexzvar tinnight (dessin) a:

(Voir carte page 22)

(Voir carte page 22)

S tempazt n uoraq d useoraq gi Lmughrib n uzarug, nzemmar ad nawedv ghar kuzv (4) n tiferkiwin (étapes):

Tiferket   tamezwarut (1956  1968):

Inebbadven n rmexzen ssarsen tesertiit ghad yeddsen (organiser) aseoraq di talgha (forme) n weoraq. Ammu i yegga rmexzen attvas n timaqqannin (relations) u yemtawa (s'accorder) ag tinbadvin n Urubba(52).

Tiferket wis sin (1968  1974):

Di tiferket a aseoraq d weoraq ghar Urubba n umalu ad mamrnin arendad n tezniwet (propagande) n rmexzen d imenneoraq jar tiwucal (les familles).

War ntettu ci belli rmexzen idvfar tasertit tadvmist tegelt (dépendance) ghar umesdurrey amaynu(53) amux itemsar deg wghawas udvmis wis kradv (1965 - 1967) d wis smus (1968 - 1972) i yezriren (être influencé) s usrid (direct) s tarbiot (comité) n “Bank amedvlan” n usnefliy d tzeddight i d irezfen (visiter) ghar Lmerruk awarni tassast (crise) n udvmis yemsaren deg wseggûs n 1964).

Tiferket wis kradv (awarni 1974):

Jar useggûs n 1973 d 1977, Urubba n umalu ad teqqen tiwwura nnes deg udem n imeoraq arendad i tassast i reqfen admis nnes(54). S manaya ad yefses weoraq d useoraq. Maca ad yemmarni jar sin n iseggusa 1977 d 1980 s unelkem n useoraq ghar timura d tinbadvin tiorabin deg wsammar d Libya d usenti n uoraq n tamunt n tiwucal ghar Urubba(55).

Tiferket wis kuzv (zi 1990 ar ruxa)

Arendad i wzveyyar i ggint tinbadvin tirubbawin x wadaf n imenneoraq ghur sent awarni wattvas n imtawayen (Cigen, Mastrixt, Barsiluna…) d tmarnit n uzveyyar d razv d fad d tudrust n umuzel i d yusin deg wnelkem n tsertit tumawint (marginal) tamexzanit, issenta weoraq n “tanuffra“(56).

9 - Asbadu n weoraq n tanuffra:

Aoraq n tanuffra qqaren t i wufugh d umutti n imenneoraq zi tamurt nsen ghar tmurt n tenbadvin n midden bla ma ad yili ghur sen azref (droit). Ad nini ur ghur sen “Basbur“ d “Fiza” i d asen  ghad ywadmen ad adfen ghar tinbadvin i yzveyyaren awjad x yegmiren nsent.

Imezdagh d tmezdagh n Arrif ufin deg woraq n tanuffra ufugh izvveyyar i xaf sen yegga rmexzen d tinbadvin n Urubba, deg ukud mani temzvar Sebbanya d ict n tmurt d tamaynut i weoraq(57).

10 - Arrif d weoraq n tinuffra:

Waxxa ntaf taddadant (statistiques) tudrus, maca nzemmar ad nini belli bezzaf n irifiyen (s iwetmen d twetmin) oarqen u oad oarrqen s tanuffra gi «Lantcat» nigh deg «wkumya»… ghar Sebbanya.

Amya, ntaf 60% zeg ighruden (les totaux) n imenneoraq itwazemmen di taqunsulit tasebbanyut jar iseggusa n 1985 d 1990 d irifiyen, zzay sen 24,8% zi Lhusima(58).

Ntaf 76% zeg ughrud n imenneoraq mix tetwagg tazrawt (étude) gi taghiwant n ayt Oebdella di Lhusima iwdven s tanuffra ghar Sebbanya deg wseggûs n 1994(59), u 57,74% ig yetwazemmen di taghiwant n ayt Hdifa deg wseggûs d ijj(60).

Aoraq, nigh aseoraq yemmarni ag ussan iyuren d iseggusa. U yemsar xes attavs n tigezmin (victimes) ig immuten deg ayel ecemlal. Dani ntaf tamesmunt n imeddukal d tiwucal igezmen n useoraq s tanuffra belli ufin jar useggûs 1997 d 15 nufember 2001: 3260 n tarimatin (cadavres) x tiftisin (plages) n uyel acemlal(61).

Waxxa inebbadven imara qqaren belli ur ghur sen bu taddadant di manaya, min ghur sen yudrus. Maca tudrust a teccar it cway «Tamzesmunt n inemmuzal imarrak imenneoraq di Sebbanya» ag iqqaren belli gi smus n iseggusa imeggura mmuten 3932 n imenneoraq deg ûman. U manaya tiwi t' id zeg imarrayen isebbunya ig itzemmamen uttvunen n yenn iweddvaren d yenn itwandvren di tindvrin munen di Tarifa d tekzirt tazegzawt(62).

Aoraq a n tanuffra nigh netta d ijj n wudem zeg udmawen n useoraq n imazighen… Aseoraq a yusi d d anelkem n tsertit tamexzanit ig israzven u yesfaden u yucaren agra n wewdud d igherman (citoyens)(63).

Takeyut:

Nzemmar ad nini belli aoraq d useoraq d tumant (phénomène) d tamedkat (stable) deg wmezruy n imazighen.

-Tumant tunelkemt zi tsertit n «wayduden imesdurreyen» i d iselken (conquérir) zermedv n Wafriqya di tadyulujit nsen ig iqqimen teddar u tella ghar ruxa. U zzay s nigh s tdusi (force) mi zi tetwacca tamurt n timmuzgha s imezdagh d wagra nnes.

-Aoraq a deg wmezruy n imazighen isenfil u yedwel d aseoraq u yusi d d tasertit d tafgurt (peine) arendad i ymezdagh n Arrif d marra timuzgha. Xelli mri ur din tasertit a n useoraq - amux iqqar Mustafa Aorab(64) - iri ttaren imazighen n zermedv n Lmerruk ad ggajen arendad n tumumt (faiblesse) n usrus n tademsva d timetti d taneflit… ig immarsen x tasertit n tukkardva d tucceffra… d taydyulujit ig yucin u yemsaren xes ghi: razv d fad d usiweferzvi (terrorisme) d tarewra d ugaji d useoraq amux iqqar Oali Harb(65).

-Aseoraq itwaggen i ymazighen olayen ad yawedv ad imursi ihena (objectif) nes yellan d afsax n waqqan yellan jar ufeggan/agherman/anamuri amazigh d tamurt d tadvemsa(66). Mara ur kkaren imazighen zeg idves ad ffghen zi tili ghar tifawt s wagg n usenfar (projet) u s umutti ghar yilin d tanfalt (alternative) i tadiyulijit n midden. U s manaya ad nadef ghar umezruy zi ra neqqim x tama nnes attvas zeg ûmi amux yenna «Gabriel Camps»(67).

Zdat ma ad nsala nigh ad nenfara, ixesv ad nessen belli imazighen oarqen u twasoarqen ghar marra tiwazviwin (régions) waxxa tarezzut i negga nessiwel day s ghi x uoraq d useoraq ghar twazvit n zermedv. S manaya nessitim ad ilint ad mmarnint tizrawin (études) nnidven deg imal ig yudsen.

(Ayt Oebdella, idv n 24/12/2003).

 

Timiwa:

1 - Mohammed Bouzeggou,”Ticri x taam n tasarrawt”, ungal, 2001, Triphagraph, Berkane, aseter 2.

2 - عبد الله البارودي، "المغرب، الإمبريالية والهجرة"، المؤسسة العربية للدراسات والنشر، بيروت، الطبعة الأولى، 1979، صفحة 8

3 - الهجرة ولانتقال الأيدي العاملة"، عالم الفكر، المجلد السابع عشر، العدد 2، يونيو، شتمبر 1986، صفحة 25.سلمان باقر النجار وآخرون، "

4 - Xzvar tanga (matière) wis 13.

5 - Iqqar oellal Zerwali aoraq a n irifiyen idwel  d aghriwen (coutume)… xzvar: علال الزروالي "الهجرة من الريف الشرقي نحو الجزائر" مجلة "حوليات الريف"، العدد 2، 1999.

Iqqar Muhammed Buzeggu deg ungal nnes: «neccin d tarwa n ticri»

6-S manaya ntaf di teqbitc tiwucal azvwar nsen itili yeqqen ghar ca n tiqebbar nnidven.

7-Xzvar: Ignacio Ramonet: «Voyages sans retour», Le monde diplomatique, manière de voir, Mars  avril 2002.

8-Xzvar tama (marge) wis: 5 zi tazrawt a.

9 - “Ad arigh deg wzvru”, asebter wis 18.

10 -Xzvar: محمد شفيق: أربعة وأربعون درسا في الأمازيغية"، صفحة 91 ـ 92

محمد شفيق، "اللغة الأمازيغية، بنيتها اللسانية"، منشورات الفنك، 2000، الدار البيضاء، المغرب، صفحة 26 ـ 27,

10 X uzvwa n imazighen n zermedv n wafriqya twsaggen t attvas n tizrinin (théories) u ssiwrent zzay sent bezzaf n tgharbazin.

_Din tagherbazt yessiwren x wezvwar deg wrubba (Istleyen, ijeyen, ibaskiyen..), Gabriel Camps, «Berbères aux marges de l'histoire», éditios des Hespérides, 1980, pages 19  38.

محمد بوكبّوط، الممالك الأمازيغية في مواجهة التحديات، صفحات من تاريخ الأمازيغ القديم"، مركز طارق بن زياد، أكتوبر 2002.

11-Xzvar tama wis 5.

12-Amezruy a yellan jar 31 d 25 z.t. u nessen ca attvas min yemsaren deg unabadv (gouvernement) n tagelda n Muritvanya.

13-Zilis nigh Zulil, asemqar n ict n temdint ig itwassnen di Muritvanya. Issiwel xes Strabon, Sthéphane de Byzancen, Pline…

Kkin attavs n iseggusa, imarezzuten ira tghiren belli raq n Zillis d Wazvila (Asvila). Maca yusi d «Muris Uzina» u yenna belli raq n Zillis ur illi d Azvila (M. Euzennat, les voies romaines du Maroc, pages 601  602). Rux, qqaren belli tusi d di «Dcar jdid»

13_Xzvar advris (texte) n «Billin amaysu/awessar» s taorabt.

"(...) نجد حاليا تنجي التي أسسها أنطي والتي تحمل اسم تراد وكتايوليا منذ أن حولها كلود قيصر إلى مستعمر". وهي على بعد ثلاثين ميلا، عبر الطريق الأقصر من بايلو بولاية البيتيك. ونجد على مسافة خمسة وعشرين ميلا من تنجي وبجوار المحيط، مستعمرة أوغسطس المسماة يوليا قسطنسياويليس المستثناة من سلطة الملوك والخاضعة لمحك البيتيك، وتبرز على بعد خمسة وثلاثين ميلا من زيليس، مدينة ليكسوس التي جعل منها كلود قيصر مستعمرة، والتي كانت بالنسبة للقدماء موضوع أساطير عجيبة (...). توجد على بعد أربعين ميلا من ليكسوس بداخل الأراضي، مدينة "بابا"، مستعمرة أخرى لأغسطس المسماة "يوليا كمبستريس"، ثم ثالثة تدعى "بناصا" على مسافة خمسة وسبعين ميلا وملقبة بفالنتا كما توجد على بعد خمسة وثلاثين ميلا من هذه الأخيرة مدينة "فوليبيليس" المحصنة على مسافة متساوية من البحرين. ويجري من جانب آخر، عند الساحل، وعلى خمسين ميلا من ليكسوس، نهر سبوبوس بجوار بناصا، وهو نهر رائع وصالح للملاحة. وتظهر على مسافة خمسين ميلا من سبوبوس مينة سلا قرب النهر الحامل لنفس لااسم وغير البعيدة الآن من الصخاري، والتي تغزوها قطعان الفيلة و"قبائل" الأطولون" (بلين الشيخ، التاريخ الطبيعي، المجلد الخامس)1 

 14_ابن ع1اري المراكشي، "البيان المعرب"، دار الثقافة، بيروت، 1983، صفحة: 36 ـ 37.

15_Xzvar adellis nes: «الإسلام والأمازيغ: البدايات الأولى لدخول بلاد الأمازيغ في المجال الإسلامي"، م\بعة دار أبي رقراق للطباعةوالنشر، الرباط، يونيو 2002، سلسلة بحوث الجهوية، صفحات 1 ـ 10 ـ 11.

16_Xzvar tama wis 14.

17_ أبو عبيد الله البكري، "المغرب في ذكر بلاد إفريقية والمغرب"، مكتبة المنفى، بغداد (ب . ت).

18_A.Laroui, l'histoire du Maghreb, Paris, 1975, page 75.

19_محمد حقي، "الهجرات البربرية إلى الأندلس (92ه/711م ـ 422ه/1031م مجلة "أبحاث"، شتاء 1988، الرباط، المغرب، صفحة 31 ـ 52.

20-د.محمد الطالبي ود.إبراهيم العبيدي، "البورغواطيون في المغرب"، مطبعة النجاح الجديدة، الدار البيضاء، طبعة 1، 1966، صفحة 8 ـ 9.

21_Muhend Heqqi: asedwel (référence) izgûr, asebter wis 33 _ 34.

22_S ixef nnes.

23-Deg «Littijap Lmuoakis» n Ljazira deg ûss n 4/9/2001 yemsaren jar Hmed Dgherni d Hayat Hewik x usentel n wezvghzver (racisme). Yudef «Outman Sseodi» inna belli Tvarik n Zeyyad ira illa d aslekmi (conquête) u tezgur it' Hyat Wewik tenna manaya. Maca Islamawiyen xezzvaren ghar Tvarik belli d abarbari d lmujapid u zvarren amu ixes ad illin ibarbariyen i yidv a d imal.

24_Muhemmed Heqqi, asadwel ioda, asebter 35.

-Xzvar محمد الطالبي: البربر البورغواطيون: البدعة والمثاقفة والنوعة الوطنية، ترجمة عبد الجليل الأزدي، صفحة 8 ـ 9 ضمن الكتاب المشترك: البورغواطيون في المغرب، مرجع سابق.

25_ Muhemmed Heqqi, asedwel ioda, xzvar oawed adellis nnesالدراسات العليا نوقشت بالرباط في 1996.البربر في الأندلس، دراسة لمجموعة لإثنية، أصله اطروحة لنيل دبلوم

26_، صفحة 96.البكري، المغرب في ذكر بلاد إفريقية والمغرب

27_Asedwel oad, asebter 48  49.

28_جرمان عياش، دراسات في تاريخ المغرب، مطبعة النجاح، الدار البيضاء، 1986، صفحة 81 ـ 93

ـ عبد الوهاب بن منصور، مشكلة الحماية القنصلية من نشأتها إلى مؤتمر مدريد 1880، المطبعة الملكية، الرباط 1977، صفحة 8.

ـ ألبير عياش، المغرب والاستعمار، حصيلة السيطرة الاستعمارية، تعريب عبد القادر الشاوي ونور الدين سعودي.

ـ مجلة الوثائق، المجلد الأول حول مسألة الحماية الأجنبية بالمغرب في القرن 19، نشر مديرية الوثائق الملكية بالرباط.

29- جرمان عياش، دراسات في تاريخ المغرب، مرجع سابق.

ـ جرمان عاش: أصول حرب الريف، ترجمة محمد الأمين البزاز، عبد العزيز التمسماني خلوق، صفحة 14 ـ 18.

ـ مصطفى أعراب: الريف بين القصر، جيش التحرير وحزب الاستقلال، منشورات "اختلاف"، 13، طبعة 2، 2002، صفحة 9 ـ 20.

ـ فريد المريني، الريف بين المخزن وبلاد السيبة، مجلة حفريات مغربية، العدد الأول، دجنبر 2001، صفحة 109 ـ 113.

30_Takardva ya ggigh zi tighri inu i ydellisen izemmegh di tama wis 29 d idellisen  nnedvni.

31_محمد أحمد جيق، الهجرية الدولية والتنمية الحضرية بالريف الوسط، رسالة لنيل دبلوم الدراسات العليا، تخصص جغرافية المدن، سنة 1996، كلية الآداب، دار المهراز، فاس، صفحة 14.

 32_ علال الزروالي: الهجرة من الريف الشرقي نحو الجزائر، مجلة "حوليات الريف"، العدد 2، السنة 2، 1999، صفحة 130.

33_ مصطفى أعراب، مرجع سابق.

ـ عبد الرحمان الطيبي، الحملة المخزنية على بقوية 1898، مجلة حوليات الريف، مرجع سابق، صفحة 61 ـ 71.

34_Xsegh ad inigh tazbut ira yesseggûr amghar Muhemmed mmis n Oebdlekrim (1921 _ 1926).

35_ Xzvar Muhemmed Ahemjiq, asedwer izgur, asebter wis 16.

36_ Asedwel a s ixf nnes.

37_Belguendouz M.A (1987), “L'émigration des travailleurs marocains» in La grande encyclopédie du Maroc, fascicule: géographie humaine, page 37.

38_Aziza M (1994), le Rif sous le protectorat espagnol (1912 _ 1956), marginalisation et changement sociaux: naissance du prolétariat (thèse de doctorat), Paris, page 321 (inédit).

_Xzvar Oellal Zerwali, asedwel izgur, asebter wis 135.

39_Annua       ire des statistiques de la zone du potectorat espagnol, 1954, page 64.

40_مصطفى الغديري، "الحرب الهلية الإسبانية (1936 ـ 1939) من خلال الشعر الأمازيغي بالريف، جريدة "تاويزا"، عدد 37.

41_ Maurer.G, «Les paysans du Rif central, R.G.M, n° 14, 1968, page 21.

42_Oebdella Lbarudi, asedwel izgur _ Ahemjiq M, asedwel izgur, asebter wis 18.

43-Mustafa Aorab, asedwel izgur, asebter wis 60-102

_Mustafa Elqadery, L'Etat nationalet les berbères, le cas du Maroc, mythe colonial et négation nationale, thèse de doctorat en histoire contemporaine, 1995.

44-Ahmed Sdiqi, taqessist «Tesdeoqed ul inu a mmis n dcar inu».

45-Loabi n Musa, ungal atlay (oral), ayt Oebdella, anebdu n useggûs amazigh 2952.

46-Asedwel izgur, asebter wis 126- 129.

47_Les marges marocaines, traduction Raphael Den Haan, novembre 1978.

48_ت«Conséquences de l'émigration dans les montagnes du Rif cntral (Maroc) in revue européenne des migrations internationales, volume 3, n° 1 et 2 _ Les aspects locaux de l'émigration internationale dans la zone septentrionale du Maroc, le cas des provinces Nador et Alhuceima (Université Charif Alidrissi d'Alhuceima), 5ème session le 18 et 21 juin 1992.

49_Asedwel izgur, asebter wis 18.

50-Asedwel izgur, asebter 182, 183, 184, 186, 187.

51_فتح الله ولعلو، "التغلغل الإمبريالي والاندماج في الرأسمالية وتطور التشكيلة الاجتماعية والاقتصادية المغربية، مجلة "المشروع" صفحة 48 ـ 49 ـ 66,

52-أحمد البلعيشي، "الفضاء المتوسطي وظاهرة الهجرة"، صحيفة الريف، السنة الأولى، العدد الثاني، مارس 2001.

51bis-Lazaar (M) 1989: La migration internationale de travail et ses effets sur les campagnes du Rif (Province d'Alhuceima), thèse de 3ème cycle, géographie, Poitiers, page 107.

_Xzvar Ahemjiq (M), asedwel izgur, asebter wis 77.

52bis-Zi timtawatin a:

_Amtawi x ifassen n imuzulen jar Lmerruk d Uliman di 12 Mayu 1963.

_Amtawi jar asen di mars 1966.

-Amtawi x ifassen n imuzulen jar Lmerruk d Fransa di 1 yunyu 1963.

-Amtawi x ifassen n imuzulen jar Lmerruk d Pulanda di 23 yennayer 1969.

53_Fath Allap Uleolu, asedwel izgur, asebter 69.

54_Tassast a tusi d anelkam i  wzeyyar i ggint tnebbadvin taorabin x wufugh n Lbitrul deg wmenghi n tuber 1973.

55_Aoraq n tamunt n tiwucal yusi d awarni tigawin (actions) ig yemsaren di tmeddan d tigherbazin n Arrif deg wseggûs n 1984.

Xzvar Paolo De Mas, 1990 = Regroupement familial marocain aux pays bas 1968_ 1987, un aperçu quantitatif, in série colloques et séminaires n°16 (Le Maroc et la hollande), publications de la faculté des lettres, Rabat, page 165, Xzvar Ahemjiq (M), asedwel igzur, asebter wis 20.

56_Ahemjiq (M), 1996, asedwel izgur, asebter wis 25 _ 26.

57_Asedwel s ixf nnes, asebter wis 104.

58-Bernabe Lopez Garcia, 1992, Réalités régionales de l'immigration marocaine du nord en Espagne in Revue de géographie et des sciences sociales, «Espace» n° 1, p 113, xzvar Ahmjiq (M), esedwel izgur, asebter wis 104.

59-إبراهيم الموساوي، بعض مظاهر هجرة الريفيين إلى إسبانيا، جماعة بني عبد الله (إقليم الحسيمة) نموذجا، بحث لنيل الإجازة في الجغرافيا 1994،كلية الآداب والعلوم الإنسانية، ظهر المهراز، فاس، صفحة 53.

61-عز الدين المريني، "الهجرة السرية بين المغرب وإسبانيا"، كواليس الريف، عدد 144.

62-مصطفى حيران، "ملف الهجرة السرية والعلاقات المغربية الإسبانية، حصان طروادة الذي يخفي ما هو أعظم"، الصحيفة الأسبوعية، عدد 13، 14 شتمبر 2001.

63-سرقة ونهب المال العام (سياسة واقتصاد السلب والنهب حسب تعبير عبد الله البارودي، من ضحاياه الأخيرة:

ـ صندوق القرض الفلاحي والقرض العقاري

ـ البنك الوطني للإنماء الاقتصادي

ـ شركة صوديا

ـ شركة كوماكري... النجاة الإماراتية التي توط فيها المخزن بإدارته وأحزابه.

للمزيد، انظر:

ـ الصحيفة الأسبوعية، عدد 17، 2 غشت 5 شتمبر 2002 حول الفساد المالي بالمغرب، الصحيفة الأسبوعية، عدد 31 ـ 14 ـ 20 شتمبر 2001,

64-Asedwel izgur, asebter wis 187, iqqar s wawal n taorabt:

ونعتقد أن الأمر لم يكن يتعلق بالهجرة، وإنما بالتهجير، بل نذهب إلى أبعد من ذلك بالقول إنه حتى وإن لم تكن هناك سياسة التهجير هذه، لطالب سكان الشمال أنفسهم بالرحيل لأن الاقتصاد المحلي أصبح بعد الاستقلال مترديا إلى أقصى الحدود...

  65_Xzvar:

ـ علي حرب، حديث النهايات، صفحة 61، حيث يقول في فقرة عنوانها بـ"صناعة الموت" "...لو نظرنا في أحوالنا لوجدنا إن صناعة الموت هي حرفتنا، فنحن لا نحسن سمو تدمير أنفسنا تارة باسم الإسلام على ما تشهد وما تزال بعض غزواتنا وحروبنا وممارساتنا الإرهابية ومذابحنا الجماعية في غير بلد عربي وعلى غير ساحة إسلامية. ومن الشواهد الصارخة في هذا الخصوص أن الكثيرين من أخوتنا وأبنائنا ينفرون من ثقافتهم ومجتمعاتهم وشرائعهم نحو البلدان الغربية طمعا في إيجاد فرص للعمل أو انجذابا إلى نمط العيش، على ما تشهد ظاهرة الهجرة غير المشروعة إلى البلدان الأوروبية، إنه الفرار من جحيم الذات ونموذجها الروحاني إلى جنة الآخر مع العلم مسبقا بالأخطار والمهالك.."

66_Xzvar:

ـ أولاد عبد النبي حكيم: الريف، الأرض والإنسان، أكراو أمازيغ، عدد 15 بتاريخ 1/12/1999 والعدد 34 بتاريخ 26/2/2000.

67-Asedwel izgur.

 

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting