Uttvun 66, 

Mrayûr  2002

(Octobre 2002)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Xarawen zeg ifrankufuniyen n tidett

Tamurt n igeldan

Tarwa immi

Abrid d isvurifen

Tucerd iyi

Français

Imazighen et le conflit du Moyen Orient 

La fonction du mensonge historique

La réunion de la vérité calculée

Buqana, village de pêcheurs et pécheurs

العربية

احذروا الفرنكوفونيين الحقيقيين

اكتشافات أمازيغية

العربومانيا في أبشع صورها

عن تامازيغت وسيدنا آدم

بعض السبل لتدريس الأمازيغية كلغة موحدة

حزب الاستقلال يقرأ اللطيف

حافلات سات وراء اختفاء تاويزا

الاسم المركب والاسم المشتق في الأمازيغية

حوار مع الفنان مبروك محمد

 

Tamessizwarut:

Xarawen zeg ifrankufuniyen n tidett!

(Prenez garde aux vrais francophones!)

Yura t: Muhemmed Budpan

Zg ûmi yessenta Umussu Amazigh yesseqdac (utiliser) asekkil (caractère) alatini di tirra n tmazight, kkaren d ca n wanughen (voix) tiniri (de l'extérieur) n Umussu Amazigh, ttinin is inni (winna = ceux qui) itarin tmazight s usekkil alatini d yat n tarbiot n ifrankufuniyen yeghrin s tefransist u war ssinen ghas idles afransis asel (sans) ad ghur sen yili ca n wassagh (relation, rapport) ghur taorabt d idles nnes. S uyad mezzghen (défendre) xef usekkil alatini u ssufan (préférer) t xef wenni aorab.

Awal ad yaghul d yun n ugejdi (axiome, vérité indiscutable) war yetwaskasa (être débattu, discuté). Acku d “agejdyan” (axiomatique) u d “agmawi” (naturel) ad memsen (zi 'mmis' = adopter) asekkil “afransis” inni (winna) ur ssinen u ur ghrin mghar tafransist!

Maca tidett d ca nnidven i ytemyaban (être en contradiction) aked igejditen ad. Acku, dghi, yetteffu (devenir) d yentem (confirmé) u yenza (prouvé) is winna (inni) yessufan asekkil aorab u ran ad cardven (imposer) xef tirra n tmazight, d nitni yeghrin s tefransist, u di Fransa s imnt nnes, u iwyen d ssenni (de là-bas) tadukturatin (doctorats) d “tixatarin”. Ad nessefra (éclaircir) ayad:

Asmi nesla (nesfeld), awarni yan n useggûs, xef usenfar (projet) n tsentiwt (fondation) n BMCE i wselmed n tmazight, nenna is taghawsa n usekkil tettughtes (être tranchée) i tanafut (intérêt) n wenni alatini. Max (mayemmi)? Acku:

-Imasayen (responsables) n tsentiwt BMCE akw ghar sen aseddenki (formation) d afrankufuni, ghrin deg ighrbaz d ifransisen u di Fransa. Day sen inni (winna) ur yessinen ula d yan n usekkil zi taorabt, acku tutlayt nsen tayemmawit (maternelle) d tafransist.

-Isalmaden (professeur) i ytuggan  (diriger, superviser) xef useddenkey  (formation) abidaguji (pédagogique) d usemmuteg (élaboration, préparation)  n idellisen ighurbizen (livres, manuels scolaires) n usenfar n BMCE, qao itsen d ifrankufuniyen d ixatar. Ghrin di Fransa, qeddcen (travailler) s tefransist u zay s i tetten aghrum. Day sen yinni war ghar yelli ula d ijj n wassagh aked tutlayt taorabt, ula asekkil aorab.

Dix (donc) iamasayen n BMCE deghren (choisir) isalmaden zund (am) nitni, di tefrankufunit. Ur din telli dix turda (sans doute aucun) is tasentiwt n BMCE ad tedgher u ad tessufa (préférer) asekkil alatini i tirra n tmazight.

Maca, mgal akw taganin (contre tout attente), mgal akw tamezvla (la logique), tasentiwt n BMCE tedgher asekkil aorab u tra (texs) ad t' tcardv xef tmazight, nettat d isalmaden ifrankufuniyen nnes yellan d imuras (employés) ghur s.

Tidedwin (vérités) a ssebpadvent (étonner) u teggent timlullay (vertiges), acku rekwcent (inverser, 'yessemlilley' aussi) igejditen yetwasnen xef tghawsa n usekkil zeg wzellif ghar idvaren: ifrankufuniyen, tarwa n idles d tutlayt tifransisin, d nitni i ymezzghen (défendre) xef usekkil aorab, u ran ad t' cardven xef tmazight. Uma inni (winna) i ymezzghen xef usekkil alatini u sseqdacen t di tirra n tmazight, zund Oasvid, Budpan, Xalafi, Id Belqasem, Adgherni d yadvnin… d nitni yeghrin s taorabt,  s usekkil aorab,  deg igherbazen d aoraben, ssnen u tarin alidv (lebda) s taorabt. Ur din, dix, awarni udaghar (choix) nsen i wsekkil alatini tafrankufunit, ula tazrirt (influence) n idles afransis, ula azdayen (liens) aked tmura tanfurin (étrangères). Skan (baser, construire) adaghar nsen i wsekkil alatini xef tanfut (intérêt) n tmazight ukan.

Uma adaghar n ifrankufuniyen imdaden (véritables), imuras n BMCE, i wsekkil aorab, maci d tayri di taorabt ula di tmazight. Adagahr nsen d anza (preuve) n tayri nsen i tefransist, u d aqdacen (services) i teggen i lalla tsen Fransa, meqqar uyad ituman (parâtre) d yemyaba (être en contradiction), maca di tumant wapa (en apparence seulement).

Dix, yuccel ad nesfugga (étaler, dénoncer publiquement les défaut moraux de quelqu'un) asemsi (complot) n ifrankufuniyen n tidett  d usemras (employeur) nsen BMCE, asemsi i smuttugen (préparer) di tnuffra (en secret) mgal (contre, 'aneggu', aussi) i tmazight d imazighen. Yuccel i wmussu amazigh ad  asen ibedd deg udem, ad asen yebbey (barrer, couper) abrid, u ad kid sen yessekkar amenghi huma ur tikkîdven ad slekmen (exécuter) asemsi nsen.

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting