uïïun  117, 

ynyur

  2007

(Janvier  2007)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

zg "tayunt di tuggut" vur "tuggut di tayunt"

Dwer d a mmi ynu

Alghu

Taxertilt n amedyaz

Ameksa

Tayri

Aters

Afulki n tamazirt inu

Tmsaman jar ass d aytmas

Kker a yazilal

Français

La religion de Tertullien

Faut-il déclarer un armistice?

Fatima Mallal

Hommage à Sakkou

Condoléances à M.Chafik

Communiqué du collectif Azayku

Intervention du président du CMA

Solidarité du CMA

Prix du film amazigh

Le rapporteur des N.U  reçu par Tamaynut

العربية

ليركام أو عهد "العالم الأمازيغي" في دولة عربية

مدرستي الحلوة

أمازيغية ليركام

الأمازيغ والأكراد

مغاربة فغي خدنة فرانكو

مولاي محند والحركة الريفية

المغرب وسؤال الهوية

كفانا من أساطير القومية العربية

مكانة المرأة الأمازيغية

المسرح الأمازيغي وسؤال التجديد

حوار مع كامرا ن آيت سعيد

الفلاحون بدون أرض في تارودانت

كتاب رسالة الحياة

تعزية للأستاذ محمد شفيق

بيان الحزب الديموقراطي الأمازيغي

الأمازيغية والدستور

بيان هرهورة

نشاط ثقافي لجمعية أسيكل

بيان المجلس الوطني للمريك

بلاغ جمعية إكيدار

يوم الشهيد الريفي

دعوة لحماية أهالي زوارة بليبيا

بيان ح.م. لطلبة وجدة

بيان تنسيقية ح.م بالجامعة

تصريح الشبكة الأمازيغية

 

Hommage à Sakkou

Par: Zaid Ouchna

Une voix du désert s’élevait du sud-est marocain, dans la pampa entre les versants Est du haut Atlas et le Nord de l’ante Atlas. Une voix mystique, d’un jeune homme qui venait de répandre dans la kermesse de l’Ahidous son premier Izli, comme baptême du chantre qu’il allait devenir. C’était à Ighrem n Gardmiyt à Tinejdad en 1940. Dans la douleur d’un long parcours, plein d’embauches et parfois maugrée par la force endurée et subie, cette voix allait sévir, pour plus tard servir de réveil des consciences des décennies durant. Savante, mais souffrante, elle avait pris la mesure de se faire peut être entendre par un monde dit libre; mais assurément sourd. Elle interpellait, et toujours encore, les valeurs universelles, défendues pourtant par le même habitant de la terre! A l’image d’une locomotive, sa langue tire des wagons des injonctions de la noblesse de l’âme, la haine contre la tyrannie, la douceur du tempérament, l’indulgence devant les croyances des autres, la bonté pour les malheureux et le respect de l’humain. Elle était libre. Elle était Amazighe. C’était celle d’un poète pas comme les autres, né en 1924 à Ighrem n Igwelmimen et disparu le 7/12/2006. C’était celle de Aâchaq Sekou. C’était celle de SAKKOU.

Voici par ailleurs un extrait des Izlan du défunt poète, échangés avec un autre grand poète feu Ouâsta en 1953.

«Asgwas n 1953, ar ttasey Fransa winna iran azarug (independence) s lhebs. Yili uhidus g imi n ighrem n Igwelmimen, ajin ahidus inna-d Sakku g izli:

*Waxxa smaren wuccan ur idhir lxuf

Izimer ur ighiy ad ibdu d umeksa.

Irar-as Uâsta inna:

*Addag nanney winna illan g unemri

Nekka sen inefiy ad ur agh-d-igher’ ka

Sakku:

Mek ak-d-ighra ka illan g unemri

آawen-asen-t ar ayenna iga rebbi

Uâsta:

Gwdegh ad âawengh i ka illan g unemri

Isirs-agh-t, sbibben-agh-d azaza

Sakku:

Bnadem ineyyan, ass-nna g yuwed wass

Da yas-yakk’ ljid igherman g itterbah

Uâsta :

Bnadem idern asif addag di-yedda

Mek t-ingha rebbi digs imun d imeâsan

Sakku :

Unna ira rebbi ad t-ihasb is rwan

Meqqar di-dern asif, innal-d asaka

Uâsta :

Inna-k Mulana, awey hider a yadar

Max is k-uznegh ad tged tazzla s afa

Sakku :

Agh-ak leqlem a yan bnadem ademmaâ

Uru-d ghif-k tirra wer di-ygi rebbi

Uâsta :

Addag tannayd a yan bnadem inighan

Ughul s tterf, illa lebla g lanqqar ».

Il disait également:

Ulligh yad i dilligh nna g da ttessam

Annayegh asrâib-a qbel ad yawd da.

Ur udjigh g iwaliwen mayed ur nnigh

Meqqar yad tenyamam ur i-ygi rebbi!

(Zaid Ouchna)

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting