uïïun  106, 

sinyur

  2006

(Février  2006)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

zg "tayunt di tuggut" vur "tuggut di tayunt"

Seg tegrawla

Ifri n "Ouna"

Tiqqad

Yelli maren

Tadunnit di Kazerma

Mhend Mrid

Irabraben

Icna a memmi

Français

N'est pas amazigh qui veut

Saint Augustin

L'enseignement de l'amazigh au Maroc

La lutte amazighe ou Sisyphe contre les dieux

Présence marocaine et présence française

Les mauvais prêtres de l'islam

Uccen d yinsi

Visite de la délégation du CMA en libye

CMA: Yennayer 2956

Harcèlement makhzenien contre Afrak

العربية

من الوحدة في التنوع إلى التنوع في الوحدة

الجامعة المغربية تحتفي بالأمازيغوفوبي علي فهمي خشيم

متى سيصدر قانون تجريم إهانة الأمازيغية؟

الكنكريس العالمي الأمازيغي في ليبيا: السياقات والدلالات

لماذا دسترة العربية بجانب الأمازيغية؟

النظام التروي بالمغرب ومشروع تدريس الأمازيغية

مستقبل الأمازيغية: هل ستنقسم مثل اللاتينية؟

الاحتكاك الأمازيغي العربي

حوار مع نائب رئيس الكنكريس العالمي الأمازيغي خالد زيراري  

لجنة إعلان الريف

القيم والاعتقادات القبلية الأمازيغية

استمرار منع الأسماء الأمازيغية

السينما والدراما والأمازيغ

حان موعد تاوادا  

ملا ل موحا، تحفة دادس

لأول مرة تشارك بلدية في الاحتفال برأس بالسنة الأمازيغية الجديدة

بلاغ لجنة دعم مؤسسة عبد الكريم الخطابي

تأسيس جمعية أحواش

تأسيس فرع الشبكة بتزنيت

الجمع العام التحضيري لتنسيقية خير الدين

بيان الحركة الأمازيغية بأكادير

بيان جمعية أمغار

لجنة تفعيل ميثاق جمعيات الريف

وفاة والد الأستاذ الحسين بوالزيت أوماست

بيان جمعية أزمزا

 

Seg tegrawla
Yura t: “Hu ci minh”, issughl it gher Tmazight: Nurdin BAWEDRA (Gulmima-Maroc), zeg “Izvuran n tegrawla taghelnawt” (Les origines de la révolution nationale)

Tamurt idusen tghelley ghef tmurt idehcen, s imrigen (armes).Tsers ghefs aghmar (domination) nns, tawey izerfan idemsanen d isertanen.
Agdud izlan tilelli nns d uzarug (indépendance), ittghima min agmud n umapil nns.
Asemsan yukren akkw tighbula tirrumin n ugdud agi, ikkes as izerfan nns isbessef daghen ghefs ad ifk, g uzemz n imenghi, iserdasen iddan ad immet g udgar nns.
G umgaru n Urubba (Europe) n 19/4/1918, s umedya, Fransa tuwey ibitnamyen s usays n imenghi, sseghlun tiwsiyin (impot).
Mek rran g imenghi tawey akkw tigenfa (profits); is tettyarra patin nekkwni ad innan ad ifru (payer).
S ugzil, itsen sselkamen agdud yadven i tsumki s tekrit (violence). Zund ayen ssekren ifransanen i Bitnam (Vietnam). Asag ur yad izmir ugdud, enn yaghen tisumka, ad ifest. Da inekker, imun, isemyaf ad immet negh ad iqqim ddaw uzaglu amagar (étranger). Da yesmun tidusiwin nns, iwwet afad issufegh isemsanen. Amki ig (fait) tagrawla taghelnawt.
Mani d ttekka tegrawla n tserkam? (D’ou vient la révolution de classes?) G umdval llant snatt n tserkam: 1-lmsihran (capitalistes) ur da swirigen, maka da ttasin igmudven.
2-ixeddamen d ifellahen da swirigen cigan maka ur da ttasin igmudven.
S umedya: axeddam abitnamiy da ixeddem g ukarbun di Hon Gay mraw d yiwt tmrilt yalass seg ighf ar tigira n useggûs; mar ad yamezv tighrad n tkerkas (30 sous). Ur da yttettca ard idjiwen, ur ghurs iselsa, ur ghurs asafar i tmudint mek ti tagh, d wass nna g immut ur ittafa awd aghudwu.
Akerwa (patron) n termist (entreprise) tamghizant (minière) netta ur isrus afus nns ghef umya. Ghas izeddig, ilessa mezyan, issudu atvumubil ar ittamezv id mraw imelyan n tgenfa ku aseggûs (Mraw d ssa -17-imelyanen Pyaster g 1925). Ad nsesten idd akerwa ayd ixedmen ayddegh n 17imelyan midd ixeddamen nnegh?
Ifellahen nnegh ur lin akal maka ifransisen ghursen tafirmatin ilekmen ar 122 000 piktar n rruz di Trung Ki (ammas n bitnam) d 150 000 di Nam Ki (cochinchine).
Imezdagh nnegh ur lin mad ttetcan, g dgharen yadven ttemtaten s lazv. Imlan (propriétaires) n wakal darsen rruz, ad zzenzen attay n umelyar n Frank i wseggûs (911 477 000 Frank di 1925).
Amki tga g tmurt nnegh; imki awd di tmura nnidven. Ass nna g ur yad zdiren i wezzider, ixeddamen d ifellahen gin tamunt mar ad ssufghen imsihran, imki ayd gan di Rusya. Aya ayd igan tagrawla n tserkam.
S ugzil, taserkemt ittukradven (opprimée) ar ttegga tagrawla mar ad tsennegwdem (renverser) taserkemt nna ts ikerrdven.
Mecta n wanaten nayd illan ghur tegrawla? (combien y a -t-il de sortes de révolution?)
Llan sin n wanaten ghur tegrawla:
1-Asag tekker Bitnam tessufegh Ifransanen, Hind Ineglizen, Kurya, Ijabunen (japonais),Tifilibbinin ssufghent Imirikanen, Ccin timnukdiwin (impérialismes) patin ar tteggan tagrawla taghelnawt.
2-Asag ixeddamen d ifellahen di mayd igen Tamurt di mayd igen adghar g umdval munen amm wawmaten n yiwt twacult (famille) mar ad sennegwdmen imsihran, mar ad yal tamurt da ku aghref ad yaf tumert, tili tawmat g umdval, patin ayennagh ayd igan tagrawla tamadvlant (révolution internationale)
Sin n wanaten agi ur da ttemyaghen, sucku tagrawla taghelnawt urta tgi tagrawla tamadvlant, ad nini di tegrawla a aggagen (intellectuels), ifellahen, ixeddamen, imzenza (commerçants) d imguraren (industriels) msasan ad ammen i ysemsanen.
G tegrawla tamadvlant pat imghad (prolétaire); ixeddamen d ifellahen ayd ittilin g ighfawen imezwura.
Maca tigrawliwin agi mmezdayent ssnatt. S umedya: mek tesmures (réussir) tegrawla taghelnawt Tabitnamit, patin qad depcen imsihran ifransanen; ipi (donc) iwpen ad sen i yxeddamen d ifellahen ifransanen ad gin tagrawla n tserkam. Awd asmurs n tegrawla n ifellahen d ixeddamen ifransanen ittawey tamurt tabitnamit gher tlelli.
Pat ayeddegh as ilaq ad temmezday tegrawla Tafransant d tegrawla Tabitnamit.
Mad msen igrawalen? (Qui sont les révolutionnaires?)
Tagrawla ar di ttekka takrit. Pat ayennagh as winna ittukradven cigan gan igrawalen s tit (les plus résolus).
Dilligh (zik), Imsihran kerdven tenIfyudalen; ayennagh as gan tagrawla.
Assa, Nitni da kerrdven ixeddamen d ifellahen, aya as nnan imeggura ddegh ad gin akwed nitni tagrawla:
-Yan : s ucku ixeddamen d ifellahen ayd ittukraden kigan
-Sin: nitni ayd igan tigwti (majorité)
-Kradv:ur lin amya; mek ttyarran pat ur asen iddi xs tamara; is digh smursen (réussir) awin amdval. Aya as gan Igrawalen.
Inelmaden (étudiants), imzenza imezvyanen, d imlan n wakal imezvyanen awd nitni kerdven ten imsihra maca ur ten tagh tmara yeggudin. kradv ddegh imeggura ghas imsisan (alliés) n Ixeddamen d Ifellahen g tegrawla.
Is tewpen tegrawla midd telghey? (la révolution est-elle difficile ou facile?)
Ur iwpin ad ttwabeddel tmetti (société) iqburen igiman n iseggûsen s taydv tmetti tamaywut. Maka asag nessen imk as nettegg, nissin ad nemmefka tighwerdin, ayennagh ur igi unzir (impossible). Yal amapil iwpen negh ilghey pat nekkwni ayd d tekka. Asag nra pat ughey ad nesmurs.
Day, mar ad ttug tegrawla ilaq ad nisin:
1-Nwis imsihran d timnukdviwin ttasin Mud (religion) d idles (culture) zund allal n usedderghel (obscurautisme), isudvaf (loi), allal n tekrittet (la force comme moyen d intimidation).
Nitni ssughalen medden ittergigin (trembler) ghas ig sellan ghef tegrawla; ipi mar ad ttug tegrawla, ilaq zwar ad nesfafa tafrit (concience) n ughref (peuple).
2-Nwis agdud, ittusgellelen attvas, isskar taremgha (terrorisme) zund amussu n tenmegla (opposition) i tewsiyin g Trung ky, amm uwezlu (affaire) n id hidj g Panuy, aghewwegh n izumal di Nam Ky; ur ten issada awdyan usekkud (doctrine), ur degs awdyan ughawas (plan), ayennagh as ibrir (échouer).
Ipi, mar ad tettug tegrawla, ilaq ad nessikez i weghref asekkud agrawal.
3-Nwis mek ur issin ughref mayd nn-igula wemdval, ur issin ad izrew assaghen (rapport) n tdusi, ghas ur ghurs awdyat tsudest (stratégie) ayeddegh as inna ad immecteg g twetlin ur d yusin negh iqqima g uzemz g ilaq ad immecteg.
Day, mar ad neg tagrawla, ilaq ad nefk teghdeft i wmussu amadvlan, nesslemd as i weghref ad yili tasudest.
4-nwiss aghref ibdva. S umedya, imezdagh nnegh n unzul (sud) ur tteggen taflest (confiance) g imezdagh nnegh n wammas, d widegh nitni ttellghen ssmegh s wi n ugafa. Tadusi nnegh tebdva; nega zund ikeccidven ur tesman tezdemt.
Pat ayennagh as ilaq ad nesmun tidusiwin n tegrawla, mar ad nmun ,ilaq ukabar agrawal (parti révolutionnaire).
Mar ad neg tagrawla mad ilaq n zwar ad ghurnegh yili? (pour faire la révolution, de quoi doit-on disposer en premier lieu?)
Zwar, ilaq ad yili ukabar agrawal, innan ad isfafa issudes (organiser) igduden (les masses) aguns n Tmurt; innermes (être en contact) igherfan ittwakradven d imghad barra n Tmurt.
Tagrawla ur tenni ad ttulk (triompher) ghas s ukabar iburzen zund agherrabu (bateau) ur ittebbey aman ghas s yan umessudu iburzen.
Mar ad iburez ilaq akabar ad ghars yili yan usekkud nna ttakzen akkw imasladven (membres) dfuren t.
Akabar min asekkud amm wales min tigzi (intélligence), negh agherrabu min tabusult.
Imira (actuellement) llant ggudint tezriyin (théories) d isekkuden, maca asekkud inmen cigan ig agrawal cigan pat lininzri (léninisme).
(Source: “De la révolution ” écrit par Ho Chi Minh in, lu dans “AL ASAS”, Nr 38-janvier 1982-pp.41- 44, Asughel gher Tmazight: Nourdine BAWEDRA, Goulmima-Maroc)

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting