Uttvun 83, 

Krayûr  2004

(Mars  2004)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Zi Listinas" ghar "usekcem"

Xef awal amazigh

Timawayin

Tagrutt nna iran...

I izmawen n Atlas

Ayyuz i tmesmunt n Tanukra

Aghrum abazin n Muhemmed Cukri

Mani g d nusa..

Ini as i wmazigh

Ddan ussan

Français

Les ex-détenus de Tilelli rejettent l'offre du CCDH

Les amazighs aussi iront sur Mars!

Imazighen de Hérodote

Le patrimoine des "Ighremss" comme atout

La fin des escroqueries historiques

Taqerfiyt: Mode d'emploi

La déchéance du maître de Bagdad

Le sort de tamazight dans nos médias audiovisuels

Aux lions de L'Atlas

Condoléances

Id Innayer à Agadir

العربية

من الاستئناس إلى الإدماج

من هنا يبدأ الإصلاح

من الإرهاب المنسي لدولة الاستقلال بالريف

كتاب مدرسي أم بوق للعروبة والتطرف

نقطة نظام على رسالة مفتوحة

في مسائل ورسائل بنسالم حمّيش

من انعكاسات سياسة التعريب

نهاية زمن النصب التاريخي

أهم الاكتشافات الأثرية بولاية باتنة

النبض الغافي

الحالة المدنية: شروط استثنائية للأمازيغ

كلمة تجمع ليبيا بمناسبة السنة الأمازيغية الجديدة

تاكلا في القيسارية التجارية

بيان لجمعيات من الحسيمة

بيان بمناسبة السنة الأمازيغية الجديدة

استعمال الغازات السامة ضد المقاومة الريفية

بيان لجمعية قاسيطا

بلاغ لجمعية أسيكل

نوميديا بالخميسات

تعزية

تهنئة

مرحبا بسيمان

تهنئة

جمعية تاماينوت، فرع أكادير

تهنئة

تهنئة

 

Asedwer n "weghrum abazin" n Muhemmed Cukri (asennif wis snat)

Issedwer it’ ghar tmazight Saoid Xuttur (Pulanda)

Baba iddakkûr d mkur tadeggût ghar taddart. Nzeddegh deg ijj n wexxam. Ca n imuren di tmedghart mani ghad qqunejregh dinni i tetsvegh. Mayenzi baba d rpaycet/abzvanghaw. Xmi d ghad yadef war din bu unawer, nigh ca n wawar illa mara yexs netta amacnwa war itemsar walu illa mara yexs wakuc amec tesrigh tinin iwdan. Yecca t’ yemma am war din bu ca n ttmîr snegh t. Srigh as attvas n imuren itini yas:

“Ad x am teloegh a yedjis n tmerdunt. Debbar i wzedjif nnem aked tnayen a n yeqzuzuten”.

Yetpempim umezgelluf. Yessawar aked yexf nnes. Yessusuf x yewdan war djin. Yekkûrr anegh. Itini i yemma: “cem d tamerdunt d yedji s n tmerdunt”. Rebda yekkûr amadval nigh ca n imuren ad yewwet deg wakuc uca iri yettar as awadem.

Uma yettru, itehnunnudv s tiqqest, yettru x weghrum. D amezvyan xaf i. Ttrugh akid s. Twarigh t’ yeggûrr ghar s. Rpaycet/abzvanghaw yeggûr ghar s. Di tittawin nnes Ibeoouzven. Ifassen nnes n buymuzaren. Ura d ijj war izemmar ad t’ yettvef. Tghawaregh deg ineghlan inu. Rpaycet/abzvanghaw! Analaf! Tvfett! Izedjy as iri nnes s ucencer/amarmed. Uma itehnunnudv. Idammen ffayend zeg wqemmum nnes. Arewregh fghegh taddart nnegh jjigh t’ yesqara yemma s ighebbar d werbazv/ubadagh. Nnuffaregh trajigh deg wsali n umenghi. Ura d ijj ma yeggûr. Tineghwin n tmeddit nni igwjent u udsent ay i. Ajenna. Tifawin n wakuc zvrint tzeghdiret/tinighi n baba. Iwdan tvsen. Tfawt n wakuc ttmana-ttnuffar. Awraf n yemma. Tnight nnes tedjen/tudjegh. Tarezzu xaf i. Tespiwra. Tesnuffar ay i tadjest. Mayemmi war tejpid amacnaw netta? Iyaryazen ccaten timgharin nipenti trunt sghuyyunt.

Muhemmed, muhemmed inu. Arah d. War teggêd. Arah d.

Ufigh tazvyudvi ad t twarigh war d ay i ttwiri. Nnigh as:

Aqqa ay i danita.

Arah d.

Lla. Ad ay i ynegh amec ingha uma inu.

War teggêd, uyur akidi. War cek bu yneq. Uyur. Sqar bac war d anegh tesrin imradasen/inaragen.

Yespiwrara u yeccuxrut umezgelluf. Ya ddeg: yengha uma uca xenni yettru x as.

Nessens trata yidnegh nespiwrara deg ûsusem. Uma yemhedv yedra s yict n tecdvadvt d tacemratc.  Yekka xaf i yidves jjigh ten spiwraran.

Ghar tuffut nespiwrar oawed s ususem. D wenni d amur amezwaru ggûrgh day s aked umettin. Uma yennedv deg ict n tjartitc jar ifassen n uwessar, baba awarn as d nec awarn asen d aferkah d aqeydvar. Srusant di tehbudvt tuf. Tarjijigh trugh. Tudimt n idammen tepwa d x uqemmum nnes. Yeddurruy awarni ucar. Idwer d tawrirt d tamezvyant.

Yewghar d day i uwessar, umi d neffegh zi tmedvrin,... isseqs ay i s tmazight:

-Mana idammen a?

-oefsegh x zzaj.

Yenna baba:

-war yessin ura ad yuyur. D abupari.

Isseqsa ay i uwessar:

Tugha ttexsed uma c?

Attvas. (aqa yi oad spiwrarigh). Yemma tugha ttexs it attvas. Ttexs it ujar i min d ay i ttexs.

-manis wa war itexsen mmis?

Xarseghd mammec i yezri baba iri n uma. Tugha ggûr ad sghuyyegh: baba tugha war t’ itexs. D netta i t’ yenghin. Wap. Yengha t’. Yengha t’ yengha t’. Zright ineqq it’. D netta d netta yengha t’ yengha t’.  Zvrigh t’ ineqq it. Izery as iri nnes. Fyend idammen zeg wqemmum nnes. Zrigh t’ zvrigh t’ ineqq it. Yengha t’ Baba ad t’ inegh wakuc.

Bac ad ssefsusegh cway zeg umexs nni yerrun i baba ssentigh oawed ttrugh. Tugha gwdegh ad ay i ynegh amec yengha uma. Yucma ay id s yict n tnight d tazdadt d tadummimt.

-war tesbeddid bu zeg imettvawen?

-yenna uwessar:

-wap, sbed zeg imettvawen. Uma c aqqat ghar wakuc. Netta rexxu aqqa t aked lmalaika. Mmexsegh ura d wa inedvren uma.


 

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting