Uttvun 78, 

Mrayûr  2003

(Octobre  2003)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Wi ghad yarin xef Biqca awarni tmettant nnec?

 Awaren yeddaren

Agdud n tudmawin

Imettvawen n umeghnas

Tittvawin nnem

Siman

D awen qqaregh

Isgwar a taymmust

Français

Discours final de Semratiri

Behri n'est plus

Hommage à Moha Abehri1

Hommage à Moha Abehri2

Sauvez Ahidous

Tana, ighrem vénéré

Tamazight et le défi de la graphie

Les noms d'outils scolaires en tamazight

Imazighen et l'enseignement de Tamazight

Cours de tamazight

Communiqué du CMA

Association Achabar

العربية

من سيحكي بعد رحيلك عن بيقشا يا أبحري

رحيل موحا أبحري

بيقشا... عشاقك يرحلون

الأمازيغيون و"حمار جّامع

لا لممارسة الابتزاز باسم فلسطين

أقوال  وتعاليق

الأمازيغية في مواجهة الحثالية والتعصب

المدنية تكافح ضد البربرية

التوجس والانكماش

جمعية تيفسا: من التأسيس إلى التحسيس

لقاء مفتوح مع الفنان خالد إزري

إعلان عن ندوتين دوليتين

طلب إجراء بحوث في البيداغوجيا والديداكتيك

جمعية بوكافر

جمعية أفرا

 

Tamessizwarut: Tamettant n Muha Abehri

Wi ghad yarin xef "Biqca" awarni tmettant nnek, a Muha Abehri?

(Qui va écrire après ta mort sur "Biqcha" ô Moha Abehri?)

Yura t: Muhemmed Budpan

Tamettant tecra (tecla) ttennedv xaf k ujar tam (huit) n ayuren, maca war tezoim (avoir le courage) ad cek tettvef (tamezv). Teggêd zzay k, teggêd s tixitert (grandeur) nnek, s tixitert n may turid, s tixitert n may tefkid u may tfursed (produire), s tixitert n imenzayen (principes)  zi tfelsed (croire) u xef tmezghed (défendre), s tixitert n tmazight umi tra (texs) tmettant (mort) ad  cek (key) tezzubbet (enlever 'tekfel' aussi). Yyip (wap), a Muha, tamettant tugha tteggêd u ttarjiji (se trembler) zzay k, amsmi (comme si) d cek i (lli) ghad s yettvfen iman urid d nettat

Teddid (tuyured), a Muha, zic (zik) u zzat azimez (temps prévu), teddid u key di tqeccit n tmewca (fait de donner) d usneflulli (création) i tmazight d imazighen.

Tmazight ur temmenget (être présente) di tirra nnek zund tanettit (identité), idles d inegmiyen (revendications) ukan. Ntaf it din d idgharen (lieux), d izwilen (ismawen), d idurar, d asifen, d addagen (arbres), d ideflawen, d tighatvin (chèvres), d initcan (imeksa = bergers), d uraren, d iwdan (gens)… Tmazight tetwaru xef ighembab (udmawen = visages) n urikkaten (personnes), temmegnet deg umsawal nsen, di tmegga (actes) nsen, di tidmyin (pensées) nsen, tuman (paraître) d  di tanezli (simplicité) nsen, deg ûnnuz (humilité) nsen, deg usetmi (mettre en marge = 'tama', marginalisation), nsen, d tattut nsen.

Wi ghad yarun awarn ak xef iwdan ad «imezwag (exilés) agensu (intérieur) n iman nsen»(1). Winna (inni = ceux qui) yeggin amezruy maca yetwakar asen zeg winna tugha yedduklen aked Fransa, winna ghad yettvfen ansa (place) n Fransa adday teffegh zi Lmughrib.

Wi ghad yarin awarn ak xef imezdagh n idurar «yeddan gher tmettant hmak ad ddren yadvnin, hmak ad ddren imezdagh n tneddam u  ad ullwan (se prélasser) deg iradaben (bains) yizvilen» (Asebter 27)(2).

Wi ghad yarin xef  «waddagen yaghulen d isekyunen (minarets)» (as.36)?

Wi ghad yarin xef Heqqi Uoli umi iruh (yedda) advar d ufus deg wzbu (amesenkar = résistance) aked wefransis?

Wi ghad yarin xef Biqca yaghulen «d tamesvruyt (prostituée) s yisem n tmazirt (au nom de la patrie)» (as.88)?

Wi ghad yarin xef Biqca «yegzen (tatouée) s isekkilen n tifinagh»? (as.44), Biqca i tarra taferfant (patrie)  d tamesvruyt, Biqca i tnezzegh (ignorer) tferfant xef yemmut babas, tnezzgh it al (ar) ami ur telli ula di yan n useklas (registre) adeblan (administratif), al ami tessegza (expliquer) «Tuzzgert (longévité, 'tighzi' aussi) nnes is Oezrayel (ange de la mort) bal (peut-être) ak ula d netta ur itettvef iman ghas n unna yellan deg iseklasen n Lmexzen» (As.33).

Wi ghad yarun xef Biqca, timektit (mémoire) yeddaren n tmazigh yesmektan (se souvenir) kuy tghawsa, ur ttettu ula d yat n temsirt (événement) «acku ur teghri deg wgherbaz huma ad telmed tattut» (As.38)

Wi ghad yarin xef Biqca yiwlen (se marier) asel (nnepla = sans) "Ahidus", asel "izlan", asel "tafrawt", acku "Igurramen" aoraben t yiwlen ur  teddagen (accepter) areddeh (danse) amazigh "ajipili"» (As.62).

Wi ghad yarun xef Biqca i tugha babas (ibbas) «ur yessin, zund qao inazbayen (résistants) imaglayen (sincères), is aserken (destinée) n yellis d ibernadv (bordels)» (As.87)?

Wi xef ghad yarun xef Biqca i tugha ur teggeylel (convoiter) deg wmradan (paradis) acku nnan as ur t' itekcim ghas wenni (unna) yessawalen taorabt «taorabt ad i tugha ssawalen inemyawazen (collaborateurs) n Fransa» (As.97_98)?,

Wi ghad yarun  xef Biqca yemmuten u nettat tekwsvedv (teggêd) ad tetwasetma (être marginalisée) di taneggarut s imentilen s imant nsen (pour les mêmes raisons) i t issetman di taduyt (monde terrestre)» As.310)?

Imala "Aghyul n wegdud (communauté")(3) turid t d tullizt (nouvelle) ttiqqis (raconter) tanfust n imazighen, "Biqca" d amezruy n unna umi yetwakar umezruy, d amezruy n unna ur ghur yelli umezruy. Biqca d advris n yinii ur ghur yelli udvris, ad ay s gharn tudart nsen, iman nsen d umezruy nsen. Biqca d tiggaz xef tfekka (corps humain) n tmazight d imazighen, ttiqqisent xef tmazight d imazighen, am (zund) tiggaz imeqqsen (graver) tafekka n Biqca s imant nnes.

Turid, a Muha Abehri, Biqca deg wneggar n wuusan nnek amsmi tugha tessned is izemz n tawada nnek wawedv d. Dix, tizzared tkelsed (enregistrer) taghlift (au sens de 'testament') zzat ma ad tweddvar u ad tentel (disparaître).

Taghlift nnek - Biqca - ad tsul alidv (toujours = lebda) d tamitart (signe) d taxatart (signe) n wefrak (conscience) n tmazight d imazighen. Ttvesv deg ûsarad (tranquillité), a Muha.

Tamawt:

1- Deg wzwel (titre) n wedvris n Muha Abehri: “At ilid neghd ursar at tilid, isuyas n iwdan imezwag agensu n iman nsen”. 

2 - Uttvunen ssaghulen ghar isebtar n udvris n Muha Abehri: "Ad tilis neghd ursar ad tilid” 

3-Tullizt d tazamalt (symbolique) tessawal xef imazighen

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting