Uttvun 64, 

Tamyûr   2002

(Août 2002)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Zeg inalkamen n taghmudvi

Anebdu

Ighd n tlelli

Tabrat

Aman n tudert

Tamazight, a yul inu

Winna wer yuminen

Français

L'enseignement de tamazight 

Arabisation, mondialisation et langue amazighe 

La poésie de résistance au Rif(2)

Pour que vive tamazight

Toponymie de la région du Rif

Bientôt dans les kiosques

العربية

من نتائج الشرقانية: من الجنس إلى الإرهاب

بيان ما ورد في العريضة من بهتان

العصرية الأمازيغية: من المسمى إلى اللامسمى

المنع يطال الأمازيغية حتى في ضيافة الملك

برقية تعزية إلى القناة الثانية

عودة إلى الماروك والمارويكوس

بعض مظاهر الميز العنصري ضد الأمازيغ

المغرب العربي وهم عروبي

تنصيب أعضاء المجلس الإداري لمعهد الأمازيغية

حرف الزاي الأمازيغي

رد الاعتبار للعرس الأمازيغي

الهجوم على تاويزا بالفيروسات

بيان جمعيات الحسيمة

 

Anebdu

11 - Tirja taneggarut

Itari t': Lmeddan Oumar Numid (Tvanja)

Iqqim Massin amenni iteffezv tarzugi isghedjy it axmi nni yecca marra ariri d umirru d bunarjuf n ighzvar n uriri. Netta oad war yejjiwen, ar ami yedwer itexs tarzugi, yeggi t d tasmunt nnes (son amante).

Ikeyyef tcira, iswa yaman n udvir imarzagen. Imdukkur aked uxeyyeq ar ami dewren  war temsebdvin jar asen am idvewdvan n ijj n ufus. Waxxa di tirja xminni iturja, iturja mghar min ixeyqen d min isxeyyaqen. Idwer itiddar s arrimet war ghar s yedji yixef. Itunnudv deg izuray n Ighzvar n uriri itarem iten zi taddart ghar temzida n Dpar, zi ssin ghar Kebdani nigh ghar iyyar n temzida nigh ghar reonasvar n ixef n yeghzvar. Itiredv ixartiten am wen yeffegh wadji, iteqqen tisra qqarsent d ifeghras. Imghar as ucewwaf izzukken am ifiran n tmannatv wi yessin mechar zeg ûmi war t' issird, ittu ixf nnes! Idha d abupari n Nunja! Xminni itzadja, huma ad yini “Allap u akba            ”, iqqar “texsegh cem a Nunja”, xminni itet huma a         d yini “bismi Allap” iqqar “texsegh cem”.

Yexs Nunja amec yexs Isli taslit! Amec yexs Rumyu Julyit! Amec yexs Qays Layla!

Maca! Imara Taslit tugha t texs ura d netta isli u Julyit texs Rumyu Layla texs Qays, wac Nunja texs Massin? Wi yessnen?

Netta Massin tugha t' axmi itaca is Nunja war t' texs ca!Tugha t tmardvan xaf s wapa tneq zzay s akud n unebdu, ttirar zzay s tcamma s idvaren n wussan izeyraren; twara s usfarnen, twara s iseptiten (mensonges), twara s imenghan, twara s wubudven.

Maca ijj n yixef iqqar as Nunja texs it'! Man wen gh ad yedvfar?!

* * * *

Yurja ict n tmeddit yeggur  aked  Nunja fus deg wfus, tazzren deg iyran xef tuzzeyzewt iqqareqcen s tnewwacin d tizegûghin amacnaw ihenjiren imezyanen nettvwen aman deg ighezvran, textutturen jar tseklutin i d issendin s tnewwacin n tfeswin, ifarttvuten ttvawen aked ughezdis nsen, ijdvidven tghennajen s yijj n lgha yecna yizvidv itawi d imettvawen i wezvru, tacan s ict n tudart tizvil. Maca deg ict n twara msebdvan ifassen i tugha ismunen jar asen umi zvrin ijj n wegdir (mur) yemghar yegdvar zzat nsen. Yejja Massin Nunja  yuzzer yendvar idvaren xef wegdir nni ad t' yari, ittar zi Nunja ad t’ tedvfar, maca nettat tugi, tessiwer d tenna s: «upu! nec war cek dveffaregh ca. Wenni d abrid nnec, nec d wa d abrid inu d rewdva, nec war taryegh igudar akid c!» Tezvwa ghar ijj n wezghar ttazzer am tgheydet n wezghar, iddvar d  netta zeg wbeddur nni, idvefr it am icfar itmudjugh iggam ad yisi idvaren nnes, nettat textutter as s umari jar ixeccaben n tseklutin twaddvar as. Ibedd issahrat am uyis yuzzren timura, isfedv tidi, indvar tittvawin nnes ghar zzat, iswedv war yufi rimart n Nunja. Ixzvar x uzermadv, ixzvar x ufusi, yisi tittvawin nnes ghar ujenna, yarri tent id ghar tmurt, tuzzeyzewt n tugga tedwer d tubbarcent n tadjest. Innecqedv isvur ikkar d  zeg idves yeswa s tidi zeg wzedjif ar tfedninn. Issusef xef idmaren huma ad yekkes anecqedv (anexrio), ifafa d xef warrudv nnes yardv it', isama di tsadjest ghar tewwart, yarezvm it , yeffegh ghar barra mani tugha tfawt n taziri idjan deg walmas n ujenna tesfaw remrah. Isama ghar ij n rkazi mani yarsa ij n ugharraf iccur s waman isemmadven, yarra t' id ghar uqemmum nnes iddadar it', uca idwer ad ijen.

Ikkar d ghar tuffut tittvawin uffent, issird udem nnes, yarz d ij n ureqquz n weghrum icci t' aked watay, iddu yeggûr itazzer ghar Sifaw huma ad as yini min yurja ghar tmeddit yeodun. Inna s d wanita: 

-«Puct inu! (mon Dieu!) Min d ac gh ad yinigh a yamedduker inu? Manaya ifaw (clair) am tfuct n wass! min turjid  am ict n tebrat tesqad ac t id Nunja zeg wur ghar wur mebra yareqqas! Tanita a tawmat inu war dji war cek texs, maca, kenniw war d ttisem ca aked wayawya! nettat ghar s agharas (chemin) nnes i gh ad tedvfar, cek ghar wenni nnec! Nettat tarezzu x ugharas n rewdva ad day s tuyur war tnedrif war txettvi! Cek agharas nnec d idemrawen d igdiren d wadriwen yessun s ifarricen iharyen teggêd netta ad day sen tnedref ad tenqardv deg ifarricen ad tewdva ggûr teqnunnuy ar tisi! Manaya qao yexs ad yini is cek d amezludv war ghar k bu wagra zi tet gh ad tesseddared deg izumar nnes! Nettat babas s wagra nnes yemghar tarezzu x yijjen ad yiri zeg weswir nnes!»

-«Up! Zeoma Nunja txarris ammu! Tghir ac agra d wedrim iffen tayri d tudart yecnan yizvidven!»

-«I min dja tghired? Qao ammu itxarrisent  thenjiren n yidv a, xminni day sent inettvar ca n ijjen tittvawin nnes yurezzu xef ca n yicten ad tet yegg d tamghart nnes, tseqsant xef min itegg? Ma itrah ghar Uliman nigh ghar  Wlanda? Mara tennid asen upu qa yettawa da! Ad ac inint min di yabber? Ma d amsermad nigh d anezzarfu! Ma d ajadarmi nigh d abulisi! I cek a yamezludv nigh d nec min zzay negh gh ad tegg war ghar negh  ura min zi gh ad nsegh ura d azekkun n udvir!?»

-«Nec oad d amezyan, oad dveffaregh tighuri ynu, xminni gh ad saligh ad irigh mgharegh ad dewregh d amsermad nigh d amesgenfi (médecin) uca ad ttaregh fus nnes zi baba s!»

-«Timgharin war txarrisent amya a Massin amehedju! Timgharin txarrisent di mi teonid deg wass a d min ghar k deg wass a! Nitenti war txarrisen di min d gh ad yasen  d min gh ad d dewred imar nigh frimar d min ghar k gh ad yirin imar d frimar!»

-«Puct a yemma! Puct a baba! Wi d ayi yennan ad adsegh ghar tmessi! Mri d ayi tghir arridva amya iri qao wa tet teggegh iri qa war arezzvmegh ur inu i Nunja ura i yicten nnedvni. Rexxu a Sifaw nnegh nnughegh zeg wzedjif ar idvaren, mamec gh ad ggegh ad fghegh zi manaya?»

-«Min zemmaregh ad ac t' inigh netta: ttu qao manaya! ttu Nunja! Zi ssa d usawen war day s swingim qao!»

* * * *

Ip ya Massin gh ad yettun Nunja! Mri t gh ad yettu, iri Isli yettu deghya Taslit! Iri qao war itcur tareymant n“Isli d Teslit” s imettvawen nnes! Iri Rumyu yettu Julyit! Iri qao war isghedji yarpaj huma ad yemmet! Iri Qays yettu Layla war xaf s itbupruy! Iri Oentvar yettu Oabla war iteddar am ismegh nnes! Manaya  d anuggim!

Yedwer Massin war t' tkessi tmùrt ura d ajenna! Yuyer jar asen s iseghwan d imuzzurn war qettvwen, iseghwan n tayri yarezgen am uriri n Ighzvar n uriri; itenyuyur itawy it'-itarra t' usemmidv i d itsudven zeg wur n Nunja i ydewren d tiharyadvin n Ccitvan zedjyent, zedjyent akid sent tudart n Massin izepmen, srufant as  s ifassen n tmessi iwarghen ig yezrufan tirmect tareqqaght n wudem.

Ibedd ghar ict n tmeddit xef ij n ubadu yedjan zzat i taddart nsen, iswedv ghar itran isqareqcen tsadjest  n ujenna ihedqen s tubbarcent, wdvan as d iseqsan ghar twengimt nnes, isseqsa ten “min ggigh nec i wussan rami xaf i zeryen?! Min ggigh i yiwdan rami xaf i tedvsan?! Min ggigh i Nunja rami zzay i ttirar tarra yi am ugedwar itwafsan xef tma n yebriden wen  i d gh ad yekken ad yewwet s udvar afusi ad as ioawed s uzemadv!? U yak nec xsegh tet s wur d yexsan u kenniw tessnem manaya a yitran! mri dja tghir ayi tuxsa yammu iri qao war xaf s tseqsigh war xaf s arezzugh! Inim ayi a yetran  min gh ad ggegh? Manis gh ad kkegh? Secnem ayi tamessufeght i d ayi gh ad yselken zi tmukrist a! Inim ayi ma ad nghegh ixf inu ma  ad wtegh azdjif inu aked wegdir hma ad tafed ad bbuperyegh ad tagh ad ttugh Nunja!”

Ismutti d tittvawin nnes ghar ij n wedmar ajemmadvin i taddart nsen, yessu s imedvran war din itwiri ha ict n tfawt tedrus n tcidur, ixarresv  di “Idder” d “Tilelli” nitni d tarwa n idaddaten (oncles) rami tugha texsen ayawya, wi yessnen min yemsaren jar asen! Gwden zeg imawlan nsen i yettawan deg Wlanda. Isama “Idder” ghar Iyyart ixem ijj n uartu yemghar, yuyer ghar s ixf nnes s ict n temrirt uca yemmurdves. Tiwecca nnes zic kkin d ssin imezdagh ufin t din yuyer sdvaren t id ufint yuzegh, umi d  yiwedv uneghmis nnes ghar “Tilelli”, txeyyeq attvas tru ighezvran n imettvawen, maca oemmars imettvawen ma ad as d arren “idder”! War din min  tekka ura  d netta uca tesgha d arpaj zi neqqen ibeooucen deg iyran n tseklutin, teswa zzay s attvas ghar ict n tmeddit, yuffu t id tuzegh am ukeccudv, tedvfar “Idder” asmun nnes.

Issiwer Massin aked ixf nnes “mayemmi nec war teggegh am “Idder”?! Ad arzugh xef ij n wesghun ad arezfegh ghar Iyyart tiwecca zic ad smuredvsegh ixef inu!” Yarra tittvawin nnes ghar ujenna, isekkef tazwut isemdven, itbeppeg deg itran, iswingem di min d as d idvrin ghar twengimt adjenna, yenna i yixf nnes “maca qqaren is wenni ineqqen ixf nnes ad yadef ghar tmessi! U manaya ridziren (haram) ! Upu war neqqegh ca ixf inu! «aoudu bi llap mina ccaytvan arrajim», teqqim ayi ict n tmesract ad t ggegh  ad t swejdegh ssa zi tmurt a  war yeqqimen tkessi ayi!”

* * * *

Tareggêh d Mamas wetma s n Massin tameqrant ittawan di Fransa aked waryaz nnes d tarwa nnes. Atlas, mmi s ameqran anect n Massin di tasut yujar it' di tiddi s uzedjif nnes dix netta d azeyrar, irur di Merruk, maca, iyma di Fransa tammùrt n wagra d tirelli d tudart yizviren. Waxxa netta d ayyaw n Massin, maca, tghuni (relation) jar asen tujar manaya, nitni d imeddukar d awmaten ij war ioeddu wennedvni, rebda xminni d itareggpeh zi Fransa tmunen marra war temsebdvin jar asen ar ass nni di gh ad yedwer Atlas ghar fransa.

Imudd (voyager) Itri baba s Atlas ghar Tvanja huma ad yarzu din ad isegh ict n taddart. Idwer d izregh d s  tasarut n taddart, maca war yufi wi d as day s gh ad izedghen mayenzi netta ittawa di Fransa, suya war izemmar ad tet yejj bra amezdugh. D manaya i t' yejjin ad issutar zi tdvekkûtc nnes Tvuca ad temmutti nettat d rwacun nnes ghar Tvanja mara texs ad as tezdegh di taddart. Tenna s waxxa. Manaya isbirrep Massin, yenna deg wur nnes “Tanemmirt a Puct inu! Dghi (maintenant) zemmaregh ad tewjegh zi tmùrt a di ccigh tasarrawt n wari war yeddizen! Dghi ad tagh ad msagaregh  aked Nunja  di Tvanja mara tughel (repartir) ghar din awarni i wnebdu!”

Tugha Massin d Atlas qqimen deg wxxam ghar tuffut, iqqar as min d as yemsaren aked Nunja. Fghen d ghar remrah ufin din Tvuca tfarredv it' s ict n tsettva, balak tugha t tesra i min dja qqaren, suya tenna s d i Massin:

-«Itwanna yi is tessentid tfuparted a Massin! Itwanna yi is turezzud ad tmuned aked yedji s n Mimun! Ip a mmi inu cek oad d amezyan x manaya, ghar k ad zzay k irarent thenjirin ad xaf k dvsavant ad cek sbuperyent ad teqqimed tmendvarid deg izuray tnettvared arrudv nnec  ad ac temsar am “Tcutcu” zeg ûmi yarzvem tittvawin nnes d netta iturja  s wass ad yemrec huma ad yezvwa ghar ujemmadvin, amec tessned a mmi inu kkarent thenjirin tedvsant xaf s u tirarent zzay s xminni d as qqaren “ad cek nawi a Tcutcu!”»

Izwegh as wudem umi yesra i wawaren a i d as d tenna yemma s, yenna deg wur nnes “yiwedv i cem d ura d cem uneghmis inu!” inna s i Tvuca:

-«Manaya d ixarriqen wapa a yemma! Amec tennid nec oad d amezyan x manaya, imcumen a n icekkamen war tifen ineghmisen gh ad ssiwdven i yewdan uca ad tafed ghetvren d iseptiten x yinni war iteggen walu amecnaw nec a yemma!»

-«Gg guggu nnec a mmi inu war dveffar ca yessi s n midden ad ac yeffegh if!»

* * * *

Awarni tafeska tameqrant s sin n wussan, issenta Massin d yemma s d wetcma s Zulixa d uma s Azir yarwen smunan tassut  d warrudv d duzan nsen marra acku ass a ad tewjen ghar Tvanja aked udveggûr nsen.

Ittvef d Massin ij n weqrab d abarcan n yirem ismun day s marra yarudv nnes d ca n idellisen n tghuri. Smunen tizewdviwin d iqubac (coupes) d marra min itarezzvan  cemsen ten di recwaghed uca xemrenten deg iqartvunen. Temmarkes tidi nsen aked  ucar d ixemrawen i d yettvawen zi tassut i zruzan .

Dvefsen tassut nni s maltat d rekduci ufsen ten di txuncay. Bbzven arrudv di malitat.

Dewren ixxamen arrin war day sen yeqqim issu ha ijartar di tisi.

Tessiwer Tvuca tenna sen i tarwa nnes:

-«Tudart a ttazzer am waman deg ighezvran, neccin day s am tuddinin, war nessin manis d nessenta nudef d day s ura mani gh ad nsvûr! Zeg ûmi  neska taddart a d neccin day s nezdegh oemmars ma neffegh zzay s! Jjigh d kenniw orayen marra idwem day s! Umi yemmut babat wem, temgharem marra idwem da, maca, abar walu di tmmûrt nnegh, tzawa tecca marra min ighemyen, aman uzghen zi tarawin d reonasvar, ighzvar yekruf yedwer axmi oemmars war day s uzzren waman, anuten war day sen ura d tuddint dvhan d imedvran i yzenqiqen (cadavres) n imurdvas d ifuradvn i yemsebriden! Iwa dghi yiwy ayi d arebbi yif ad ntewwej ssa, tammùrt n arebbi tiriw, yedji tesgha taddart di Tvanja ad nemmutti ad day s nezdegh, tarwa inu ad arzun dinni x wabar, cek a Massin mazuz inu ad d dewred ghar tghuri nnec ad tafed tudsed qa Tvanja temghar u tiriw amec d ayi nnan yewdan day s attvas n igherbazen war dji am tmurt nnegh war day s ha yicten n ihenjiren imezyanen xminni temgharen s ughir xaf sen ad mmutvyen ghar Nnadvur nigh ad fghen zi tghuri ad ddun ad arewsen tixeswin d tghatvin di Rbeooaj, u yinni itrahen ghar Nnadvur ineqq iten ha razv d tesmedv amecnaw cek a mmi ynu tesseodud dinn kradv n iseggusa, iwa twarid d tdewred tgharyed, udem nnec iwaregh ad as tinid qa tetvef i cek d raxat!»

Ghar kuzv n tadeggûtt, tesran i zpir n tvumubil n udvekkûl nsen Itri  tbedd deg webrid, awarni ij n wakud yudrus  isqarqeb d Atlas  di tewwart, yarezvm as t Massin, inna sen:

-«Yallep qa neccin nuss d! Yemma d baba trajan kenniw di tvumubil dipa swadday!»

Smutyen inaten nsen marra ufsen ten di malita n “buzbag”, ssighen ifassen i yinni yeqqimen zi rwacun war trihen ca ghar Tvanja, yiwedv d wakud n wemsebdvi, ssentan imettvawen tempuccurn d zi tittvawin.

Nyin di tvumubil huma ad nnufesren, maca Tvuca tuca is nettat tettu taqrabt nnes deg wxxam, uca tesqad ad t id yawi Massin d Atlas, umi yiwdven ghar tewwart ufin tanebdat nnes tessu s idammen  n sin n iqnenyen umi tghares tesrit nsen tamghart n uma s ameqran, tmarighen deg wcar n remrah, maca nitni war ssinen maghar! Ssvurfen tanebdat nni issin d aqrab nni zeg wxxam uca dewren d ad nyen.

Kkin xef Kebdani, udfen deg webrid itawyen ghar Benteyyeb, iwdven ghar webrid n Yiri n werghem, issekk d Massin s uzedjif nnes zi rkazi n “Buzbag”, yexzvar d ghar Ighzvar n uriri idjan ajemmadvin, iqqim ixezzvar ugint tittvawin ad mutvyent ssin, yenna deg wur nnes “ad cek zzvuytegh s wattvas a Yighzvar n uriri! Mechar d ussan day k ddaregh zeg ûmi d rurigh nec day k tazregh tiraregh trugh tedvsigh! Dghi ad xaf k aggwjegh ad xaf k msebdvigh am useymi xef yemma s war  zzay s yejjiwen udvudv! War tettugh aman nnec imizvidven immareksen aked idammen inu! D tazwut nnec isekkfegh ghar tarut inu! Maca ggin t wussan d yewdan bdvan jar anegh! Maca panet atarras ad yarzu x ixf nnes mani mma mara war t' yufi di tmùrt nnes!”. Teddvar d  ghar twengimt nnes tasmaqatc n Nunja am tserit n wenzavar twessveg zzat s, iswingem deg ùss amezwaru i di t yezvra, ass nni di xaf s d tewdva tefdutc i d as tendi am uzegwighwer iccat s wafriwen swadday nnes war yufi wi t' gh ad t' d ighaweren huma ad t' isellek zi tmennawt gh ad yeggûr  s udvar nnes, inna deg wur nnes “Xmi nni gh ad yrigh di Tvanja ad arzugh x ict n thenjirt tif Nunja ad t xsegh ad ayi texs, ad anegh tesmun tayri ur djin (oemmars) ad nemsvebdva!”

Maca yettu is tuxsa tamezwarut ttiri rebda d  taneggarut.

Infarar, isala

 

             

 

 

                       

           

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting