Uttvun 63, 

Sayûr   2002

(Juillet 2002)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

I yat n tameddanit zeg yan wanaw nnidven

Agraw n ayt umeskan amazigh

Xef usedvrer n tmazigh n Rbatv

Righ tilelli

Tayri tar ighf

Waxxa cem ran

Français

Quelques notes sur le “Latif” du racisme au Maroc

Le vrai racisme

Réflexion sur le devenir de Tamazight au Maroc

La poésie de résistance au Rif

La prophétie véridique

Baccalauréat de l'amazigh

A mon frère le Kabyle

العربية

من أجل علمانية من نوع آخر

الأستاذ المدلاوي أو غلطة الكبار

شيوعي يهذي

التعريب

عودة إلى الماروك والمارويكوس

محاورة مع كارل براست

هل هي مكافأة لجريدة لافيريتي

لماذا الظهير البربري وحده؟

المغرب من أغنى بلدان العالم

ظاهرة تحقير الذات عند بعض الأمازيغيين

قوميون يشنون حربا على الأمازيغية

 

Tamessizwarut:

I yat n tmeddanit zeg yan wanaw nnidven

(Pour une laïcité d'un autre type)

Yura t : Muhemmed Budpan

Mass Saof, aneghlaf (Ministre) n uselmed (enseignement), tugha t' yefra (clair) u d amaglay (sincère) adday (xminni = lorsque, quand) yenna i weghmis (Journal) “Maghrib Lyawm” (Uttvun 66) is netta yezmel (signer) advris (texte) amezwaru n tasumert (Pétition) mgal (contre) i tamezzazvart (racisme) i (lli) yefsar weghmis n “La vérité”. Advris amezwaru n tasumert ad yettini di tazwarayt (préambule) nnes is imazighen d imezzazvaren (racistes) bnid (arendad = vis à vis) i waoraben!

Asmi (adday = quand) mass Saof yettini is netta yezmel xef wedvris amezwaru u maci wis sin n tasumert, ayad (manaya) ira (yexs) ad yini is Saof yessentam (affirmer) is dinni tamezzazvart zeg imazighen bnid i waoraben! Addad (attitude) ad d abergaz (courageux = amzul, abghas) u itemsasa (être en conformité, cohérent) aked timedliwin (convictions) n mass Saof,  anemgal (contraire) winna (yinni = ceux qui) ynezghen (retirer) izmal (signatures) nsen.

Max (mayemmi) yettvef (au sens de 'maintenir') mass Saof deg wzmul nnes anemgal n ineghlafen nniden? Acku ineghlafen ad ttuzvwan (être surpris) s tumayt (contenu) tamazighufubit  d yusin di tazwarayt n tasumert. Ayad (manaya) yezzucl (pousser, obliger) iten ad nezghen izmal nsen awarni (deffir) ma remsen (percevoir, prendre conscience) is ayt bat n tasumert nedyen (tendre un piège) asen tazeqqurt (piège) s adu (sous = ddaw)  usamsag (appât) n tamsekkart (lutte = 'abellen' aussi) n tamezzazvart. Uma (quant à..) mass Saof, ur yenzigh azmul nnes acku ur yettuzvwa s tumayt tamazighufubit i d yusin di tasumert.  Netta tugha yessen u yargeb xef uyad (manaya). Dix, netta yezmel xef may (min) yexs (ira) ad yezmel. Ur t' tughi d taghtest (victime) n ca n tazeqqurt neghd asuddes (escroquerie).

Ar da ad yili mass Saof  d amezzvul (logique) deg ûddad nnes u aked ixf nnes d timedliwin nnes.

Maca tamezvla (la logique) yad d tmedliwin ad ad ssnent  amyaba (tinemgal = contradictions) adday (xminni) gh ad yini i weghmis nni s imant nnes - Maghrib Lyawm - “is  udvuf di taghalca taorabt (nationalitarisme arabe) d teflest (le fait de croire en..) deg izerfan idelsanen n tmazight, ur dig sen bu wmyaba”.

Mimec (mamec) yezmel mass Saof xef yat n tasumert mgal i tmezzazvart u netta yettini is yettvef di taghalca taorabt yellan d yan n umussu d amezzazvar acku ybedd (être basé) xef umenzay (principe) n wazvur (race, ethnie) aorab?!

Imala (mec) tuooarbet (arabité) war (ur) ttemyaba aked timmuzgha, ayad war yelli d tidett s wassagh (par rapport) gher  taghalca taorabt. Acku nettat tbedda xef usenfar (projet) n tikkest (suppression) d wengha n qao tinettitin (identités) d igherfan (peuples) yadvnin i yzedghen jar “Lxalij” d “Lmuhitv”. Dix, amyaba yefra u d axatar jar tmazight d taghalca taorabt. Amyaba  yad i ygezzun (expliquer) max (mayemmi)  mass Saof  yagi (refuser) ad ideg (accepter) asmendvu (constitutionnalisation) n tmazight, mamec yenna i “Maghrib Lyawm”.

 Ayad yessuman (montrer, faire apparaître), tikkelt yadven,  amyaba  n waddad n uneghlaf Saof adday itag ad tili tmazight di tmendvawt maca yessentam, di tikkelt d icten, xef utpellu di tmazight. Mimec gh ad yili din utpellu (soin, attention) di tmazight asel (sans) ad din tili yat n tmendvawt tsugara (garantir) hettvu (protection) nnes?

Zeg yan n wudem d agyan (zi 'igi' = pratique, adj), amyaba yad, jar tmazight d taghalca taorabt n mass Saof, ittuman (paraître, se manifester) d s yan n wudem yefra cigan ghar uneghlaf aghalcay (nationalitaire):  Mass Saof yefka i wselmed n tmazight deg “wdellis amellal” (livre blanc) 50 n timar (heures) i wseggûs. Aselmed ighemmes (couvrir) kuzv n iseggusa wapa uca ad ibedd qao. Is d wid (ina = ceux-ci) d izerfan n tmazight min xef yessawal Saof? Ad nini tidett: min (may) d as yefka Saof i tmazight d asfurpet (divertissement) u d tanafa (récréation) i ynelmaden. Zeg may ur telli turda (sans doute aucun), tasartut (place, statut) a tamettulkut (méprisant, humiliant) i yefka Saof i tmazight d anelkam (conséquence) n tadiyulujit d aghalcayt  i di yettvef mass Saof.

Da tetmarsa (se poser) taghawsa n usmaggel (le fait de charger d'une mission) n yan ugahlcay s yat n tamasit d tazayezt (responsabilité publique) am ughlif (ministère)  n uselmed. Zeg may ur telli turda, aneghlaf aghalcay ad isseqdec (utiliser) allalen (moyens) izuyaz i tanafut (intérêt)  n taghalca taorabt. D ayad i yegga aneghlaf  Saof deg “wdellis amellal” mani yefka i tmazight tamlilt (rôle) n tnafa d  usfurpet.

Yuccel (falloir), dix, abettvu jar taghalca taorabt d wedbal (gestion, administration) n tghawsiwin tizuyaz,  yuccel yan n wanaw (type) d amaynu n  tameddanit (laïcité) d anegmadvt (tusligt = spéciale)   i taghalca taorabt di Lmughrib yellan d yan n tmazirt  n imazighen. Imala tameddanit ttejja  awanek (Etat) war icarredv xef iwdan ijjed (religion) yexs, ura ad xaf sen yegdel (interdire) ad dvfaren ijjed i ran,  anaw amaynu n tameddanit yettuman (au sens de 'consister’) deg wbettvu jar taghalca taorabt  xef tanbadvt (gouvernement)  d wedbal n tghawsiwin tizuyaz. Ammu ('amki' = ainsi) ad yeqqim mass Saof d aghalcay zeg yan n wudem d uslig (privé), maca d aneghlaf, yuccel war itili d agahlcay. Imala upu, ad newdva deg yan n wanpil (régime) am wenni (unna) aqbur (ancien) n wanzvul n Afriqya (Afrique du sud) mani tugha tadersi (minorité) inebdven (gouverner) tmemmes (zi 'memmis' = adopter) yat n taghalca d tanfurt (étrangère) xef  umata (majorité, 'tugut' aussi) n imezdagh. Ayad yejjin tadersi yad ad tesseqdec allalen n uwanek huma ad temzegh (défendre)  u ad tehdva taghalca nnes tanfurt s usufegh n isudvaf (lois) mgal i taghalca n umata n imezdagh.. Addad (situation) a war yeggîj xef min yegga aneghlaf Saof aked tmazight deg “wdellis amellal”.

  

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting