Uttvun 61, 

Semyûr  2002

(Mai 2002)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Is Tamazight ad d teffu d tunsvibt di tmendvawt n Lmughrib?

Anebdu

Asedvrer

Izeyraren n tiddi, iqudvadven n tussna!

Aderghal

Car inu

Imazighen

Amazigh n sserbis

Français

Précisions autour de cette culture sans discours

De la grammaire vacillante

Significations des toponymes

Le Maroc tel qu'il est

Mohande Saidi

العربية

هل ستصبح الأمازيغية لغة رسمية في الدستور المغربي؟

عن تامازيغت وسيدنا آدم

التواصل الثقافي الأمازيغي الحساني

عودة إلى تطليق آدم لحواء بسبب الأمازيغيين

معركة الحرف تعطي أول ثمارها

المقدس والمدنس

النخبة المغربية تكفّر عن خطيئة انتمائها الأمازيغي

الأمازيغية والأمازيغوفوبيون

عودة إلى الاسم المركب والاسم المشتق

السطو على اسم ثاويزا

عندما تقلد الحجلة غرابا

عمر أسافار في إصدار غنائي جديد

 

Anebdu

10 - Istanen xef tebrat

Itari t': Lmeddan Oumar Numid (Tvanja)

 

“Maghar tugi Nunja ad d tarr xaf i? (itxarris Massin), imara war day i texs svafi ad ayi d tari «war cek texsegh ca”, ma yeqseh ad tettvef aghanib huma ad ayi d tari! Balak turezzu ad ayi tejj tmarritegh, fessyegh di tiri s tmessi tasemmadvt! Wac tahenjirt amecnaw Nunja ad as isuref (pardonner) wur nnes ad tejj wenni i tet itexsen ad imarret u nettat ad day s tbeppig ad xaf s tedvsva zi tzeqqa n taddart! Upu, manaya ursar (oemmars) ad yiri! Ursar Nunja ad txarrves ammu! Ad tagh war day i d tarri taynit wapa, nigh tghir as tmaredvnegh wapa arezzugh ad kid s iraregh tiraret n ihenjiren  imezvyanen! Nigh tghir as necc d abupari yeffegh ayi wadji war ufigh min gh ad ggegh uca urigh as tabrat! Maca min mma i d as itghir, d aghir xaf s ad xaf id  tarr! Ass a s ughir xaf s ad d yass!”

Ass a yiwedv d!

Yargeb Massin aked Sifaw d Tvutvu ghar taddart n Maghuc. Ufin din ghar tnebdat n tewwart Dipeyya. Wetcma  s teqqim, nettat d taqicuht n sin n idvaren mmuten as zeg ûmi tugha t d tamezvyant, war tet iwyen imawlan nnes ghar umesgenfu umi d tewdva xef weghyur. War xaf s uzzren huma ad teggenfa. Teqqim amenni ar ami  tedvha d taqidvart. Umi ghar s iwdven nnan as:

-«Azul xaf m a Dipeyya nnegh!»

Tarr d xaf sen s yijj n wesfarnen yizvidv:

-«Azul a yayetma, a yghellirasen n yeghzvar n uriri!»

Isseqsa t Massin:

-«Mani tedja Yetvu? Ma aqqa t da di taddart nigh?»

-«Wap aqqa t da ghar ugensu n taddart tsvebban arudv.»

Awarni ca n tminutin teffegh d Yettvu s waddud isrighwa d ghar tmûrt axmi nni tewsar nettat oad d tamezyant war tiwidv simraw (20) n isegusa. Tittvawin fghent id ggûr ad as d wdvant, mara targeb d xef ca n yijjen ghar ca n tmeddit ad as itghir d henna s tamzva!

Tessigh asen fus, ssighen as ura d nitni ifassen nsen, ssentan ssawaren aked waya-wya, ijj itoawad i wenndvnit, tenna s d Yetvu i Massin:

-«Nunja rexxu oad i d ssa tekka, yiwi yi d arebbi teddu ghar xatc s Trayetmas!»

Isseqsa t:

-«Tedwer d nigh oad?»

-«Oad war d tedwir! Maca rexxu t gh ad tafed tedwer d!»

-«Axyar wap! xsegh ad cem sseqsigh ma tarr d xef tebrat nni nigh oad?»

Tessadar attvawen nni n Twuct, tzvem ancucen, tarzvem ajeqmim yurdvusen uca tarr d xaf s:

-«Wap tarr d xaf k s yijj n westan war dt ikessi wur ura d guggu! Tugi ac a wma ynu, tenna c upu!»

Yuca aked tmessi tekkar deg wur nnes areqqagh yaredvben am warecti, axmi nni t’ tewta s useyni izewghen s fuffu ghar wur issentan ireddu ineddu itwezwiz.  Wdvan as ifadden ghar tmûrt, iprudji, ighridjet as wur yexs ad yarr,  ittvef s ifassen xef uzedjif, ixzvar ammu d wammu, yeswedv ghar ujenna, war yufi min gh ad yegg ura min gh ad yejj, iqqim as ha ad iru am useymi ad isghuy deg wjenna am yizem i iyezmen, iwaregh wudem nnes am tafsut yuzghen s izenzaren n tfuct n unebdu. Isekêdv deg imeddukar nnes iggum ad as d yeffegh wawar zeg wqemmum. Ismun d ca n tzemmar s ughir huma ad asen yini:

-«Zighenta ammu a Nunja tescemdved anaruz inu (espoir) tesdeoqed tirja ynu!»

Awarni wawar aked yixf nnes, isseqsa Yetvu:

-«Maca maghar tugi?»

Tessiwer d Yettvu tenna s d:

-«Mayenzi nettat qa war d as tecqid! Ha cek itbupruyen wapa tessarwated barra i wnedrar! Ujar manaya, ad ac arnigh ij n uneghmis nneghnit is rami tettvef tabrat nnec tghars it tarr it d ifetwizen tezzuzzar iten di tehwict yisi ten usemmidv itewwej iten war ssinegh mani, zi ssin tenna yi is nettat war tzemmar ad tmun aked ihcayceyyen huma akid sen tegg tayri, tarni tenna yi qa yeqqim as ca n sdvis n wussan hima ad tedwer ghar Tvanja acku tuza ghar s tmûrt a d yinn day s izedghen, uzan ghar s ihcayceyyen d  “repjij” amecnaw kenniw!»

-«Amecnaw neccin!»

-«D manaya i d ayi d tenna, necc nnigh awem d’! D wa d astan nnes a Massin!»

Qqimen tbepdven marra idsen i wneghmis a i d asen d tessiwedv Yettvu. Issiwer Sifaw inna s:

-«Neccin d ihcayceyyen d “repjij”!»

Uryen as idammen i Tvutvu ghar uzedjif, inna s s ij n umijjaw yegdvar am wenni n icarri:

-«Yedji s n ridziren (péché) waxxa mara war d as arzvigh akemmir! mara war d as ssecnegh min neona neccin ad tzvar ihcayceyyen d  “repjij”!»

yenna Sifaw:

-«Waxxa day m a m idvaren ifarghen mara war smeddvardvaregh yemma m a yedji s n wazzrey!Imara war d am ssusfegh x ukemmir, necc d uday!»

Inna Massin:

-«Xmi nni i d ssa gh ad tekk, ad kid s ttindaregh, mara war s gharsegh! Necc tghir ayi tcuni n wudem nnes am tenni n wur nnes d guggu nnes! Asoa ghar s ur d abarcan amecnaw wenni n trefsa, guggu d abezzuh amecnaw wenni n tyazidvt!»

Tessijj d Nunja s waddud nnes zi awarni i yzeghran d wecfir i yghemyen aked tmawin n webrid itawyen ghar  taddart n xatc s. Teggûr s ticri n tmuccewt, tesfarnin am useymi i ygharwadv yejjun s isennanen d tpendeyyin yiwdven d tinni izewghen umi qqaren Oekca. Tirdv d ij n umayur (tricot) d azeggûgh, d ict n farda d tabarzeyzawt tetwarcem day s ict n tnewwact d tazeggûght sennej i wehsin nnes.

Ha yentveh day s Massin, isama ghar s nican am ij n ughiras iharrec ghar tgheydet n wezvghar. Umi ghar s yiwedv yarzvem ajeqmim am ca n weqzin immuzzar. Issenta ad tet yekkûr x umezwaru s tefransist:

-«Sale pute!»

Rexxu s tamazight i tet yekkûtr:

-«Necc d ahcayci nigh d “apjij”! Maca i cem mi teonid? D “puta” a taghyutc n wurtan! Yallep arr d xaf i a tafunast tafaryat am yinjan! War tzemmared rux ad tessiwred ura ad semsid ancucen nnem ap!Yallep tebbveg ghar yemma m zzat m ad cem tvfegh ad am gharsegh s yiccar inu»

Iqnunni yas d umetva zi tmughri iccarcûr d am imuzzar n idurar n Atlas, izwegh as ughembub am tumatic, arcemnt as d tifras n uxeyyeq xef wudem nnes areqqagh itwardven s wazvri d agmaw (naturel). Tennixses uca tessenta tetru am uhenjir amezvyan umi ggin diddi, awar war d’ tessiwer, tbedd arendad i Massin txezzvar day s ij n wexzvar axmi nni d as teqqar “Ursar ma dja trajigh zzay k manaya a Massin!”. Tedvfar ticri nnes ghar tigmi nsen  maca asfarnen nni zi d tusa yuzegh yecmedv idwer d ighedv yudum aked imettwawen yeghri s adu car ineghden s ticri n yewdan d zwayer.

Yaredf it Tvutvu awarn as, yekkûr it, yenna s:

-«Ad am arzvegh akemmir imara tessiwred xaf negh ammu twara nnedvnit! Neccni war nedji bu d ihcayceyyen ura d “repjij”! Cem d yemma m d yesma m idjan d “putat”! U mapu zi manaya kennint war ghar kent da bu raq jar anegh ayetbab n Ighzvar n uriri! Mara texsent ha tvebgent ssa,  araq ncent aqqa d’ di Tvanja dini ittawant “putat”! Twara ya neggam tet d tanewjiwt, maca twara nnedvnit ad am nescen min neona neccin tarwa n Ighzar n uriri, imara war d am nessexnunnes akemmir deg wcar yarewyen s waman!»

Inna s Sifaw zi raggûj, nettat teddu ad tessvûref aymir n tehwict nsen:

-« Ser, a yedji s n weydi, a tafunast n wedrar, ixessva m ad tessned is neccin panet negggûr deg webrid iseggden rid d wenni ifarghen i di tegggûrent kennint! D kennint idjan kiwalu! Cem d yesma m ixessv ikent urekkûdv, teffupartent da deg Ighzar n uriri!»

Tessijj d yemma s n Nunja zi tewwart n taddart nnes, teffegh d ghar tehwict, areddfent id yessi s nnedvnit, umi tent yezvra Massin ittar zeg imeddukar nnes:

-«Svafi sqarem, pa yemma s  di tehwict, war tet tekkûrem ca svafi! Qa d anegh d tser ad xaf negh tessekkar adcir marra  s tghuyyit d tezwart!»

Tragha  t id yemma s tenna s d:

-«Mi cem yughin a Nunja ynu aked ihenjiren nni?»

Tarra d xaf s nettat tetru tnixsis:

-«War ssinegh mi ten yughin akid i tekkûren ayi, urezzun ad ayi wten amen war sen ggigh walu! War ssinegh min ten yughin mmendvaren d xaf i ghar tdeggût a!»

Tesseqsa t id yemma s, tenna s d:

-«Min onan yina?»

-«Sifaw d Tvutvu!»

“Sifaw d Tvutvu!”

Maca Massin qa war d tidar isem nnes!

Ixarresv Massin “Sifaw d Tvutvu! war ssinegh maghar war d tidar isem inu necc? Nettat wapa yessnen maghar!”

Tekkûrr iten d:

-«Waxxa day wem a tarwa n ridziren! Ayt bu yinjan min d awem ggint yessi a yitvan? Ma temmuzzarem nigh teffupartem war tufim wi d awem gh ad yarzven ighezdisa, a tarwa n min d gh ad yinigh!  Yallap siwrem a ymurdvas!»

Yarra xaf s Tvutvu yenna s:

-«D nettat i yessentan tekkûr anegh amezwaru!»

Tenna s d Nunja:

-«Wap a bu yxarriqen wap! Mermi cek kkûregh a yaghyur n imedyazen? Min d ac ggigh nec yallep arr d xaf i a mmi s n ridziren!»

Ighezz ghar s tighmest uca yenna s:

-«Qqen xaf i ajeqmim nnem, a tmufright, ad tecced ixef nnem!»

Tzawar id’ id yemma s n Nunja:

-«Oad tarennid day sent, a yarrec n unuri, yallep tebvgem ssa, kenniw war kid wem bu wawar, awar d utindar aked yemmat wem! Tiwecca ad ddugh ghar sent akid sent ttindaregh!»

Ha teddeoleg tghuyyit d uzawar jar asen d yemma s n Nunja, ssentant tmettvutin d iwessura d ihenjiren ssajjan d zi rekwazi d tewwura amecnaw iqnenyen zeg iyenniren, huma ad bepgen di tmezgunt. Umi ufin amenni uyûren nitni, nitenti udfent ghar taddart nsen zarqent id tawwart awarn asent.

Yesseodu Massin tameddit i d yusin war yettvis. Yessens ixeyyeq, iswengim deg ûssan d gh ad yasen, mamec gh ad yirin, ixezzvar day sen is d ibarcanen am tsadjest d imarzagen am uriri war tirin amecnaw yinni yeodun. Itwara tirja nni yizvidven am tamment tecmedv am ufartu nni iddahan s yixef nnes di tmessi war yessin is ad t’ tessedoeq! Svafi, d ta d taneggarut n uxarres d tirja yecnan di Nunja!

Yeddu Massin tiwecca nnes ghar Sifaw s yijj n wudem ixeyqen arsint xaf s tifras n imenwas. Isqarqeb di tewwart, teffegh d ghar s ict n wetcma s tamezvyant, isseqsa t “ma din Svifawت?” tenna s d “wap”. Yessijj d netta zi tewwart, ittar zzay s ad yadef akid s ghar ugensu. Udfen, uca ssentan tparaden, tuss d ghar sen Taziri wetcma s n Sifaw tameqrant; ict n thenjirtd  tmighist rebda teqqar tidett, ixarriqen war ten tessin.

Awarrni umi d as tenna azul i Massin, tessigh as fus, uca tegga s ij n rfadj yemghar umi d as tenna:

-«Maghar a Massin i d as teggid amenni i Nunja idvennat ghar tdeggût? Mana wawaren nni d as tennid! Maghar i tet tekkûred? min d ac tegga? Qa tenna yi marra min d as tennid d min d as teggid!»

Isekkef tazwut ghar tarut, issemsa ancucen nnes, yarzvem imi nnes, yenna s:

-«Tesdapedj ujar manaya, dja xsegh ad tet smûredvsegh jar ifassen inu mri war gîdegh!»

Tessbedd it’ deg ûwar umi d as tenna:

-«U tenna yi is oemmars ad ac tessuref di tudart nnes i gh ad teddar xef tikwra nni zi tet tekkûred! U oad tekkûred tet s tefransist!Tghir ac nettat war tessin tafransist nigh? Tenna c ura d nettat teghra t u  tessen it! Termes awaren war yecnin i d as tennid!»

Issbedd it deg ûwar mahend ad as yini maghar i tet yekkûr s tefransist:

-«War dji dwa d amentil i d ayi yejjin ad tet kkûregh s tefransist! maca, ssiwregh akid s nigh ad am inigh kkûregh tet zzay s hima imezdagh war tessnen min d as nnigh mayenzi kkûregh tet s ca n tikwra wdvant arebbi ad ayi yessuref wapa!»

-«U oad teqqaregh t s yires nnec d azirar! Maca, maghar i tet tekkûred? Mayen d ac tegga a yatvellus?»

-«Maghar war tessined oad min d ayi tegga?!War d am yenni walu Sifaw?»

-«Upu! War d ayi yenni walu!»

Yisi fus nnes ghar uqemmum, issek s idvewdvan xef wancucen nnes, uca yenna s min yemsaren:

-«Idvennat amen tessned, tenna yi Yettvu    rami tet sseqsigh xef ustan n Nunja xef tebrat i d as urigh mechar zeg ûmi  is Nunja tekkûrr i kenniw d marra tarwa n Ighzar n uriri, tenna yi is neccin d ihcayceyyen d “repjij”! Necc oemmars war keyfegh tahcict! Ca n twaratin teggegh ca n tgarrutin n taba mara ufigh tent! Maca Sifaw d Tvutvu d Usekkûr d Uyûr d…nitni oemmars war ggin garru deg wqemmum! Iwa xzvar nettat tenna sen d ihcayceyyen!»…

Tenna s, d netta oad  issawar:

-«War dji ca d tidett! Oemmars nettat ad tini ammu! War tzemmar mayenzi ura d nettat d yedji s n Ighzar n uriri, texs it’ amecnaw neccin marra! Arni ghar manaya is nettat war tzemmar ad xaf k tini manaya, war s iticc ur nnes ad cek tekkûr a Massin, acku (mayenzi) tenna yi idvennat umi kid s msagaregh is ura d nettat texs i cek, tettvef tabrat nnec tebbirrep as s wattvas, u tenna yi belli ura d nettat tarezzu ad kid c temsagar huma ad kid c tparred, maca, war tzemmar, acku imezdagh war texsen manaya amec tessned. Maca mri tzedghem s sin itwem deg ij n Ugharam amecnaw Nnadvur nigh Azghenghan nigh di Tvanja iri temsagarem! D manaya i txemmer deg wur nnes! D ta idja d tidett! Min d ac tenna Yettvu marra d iserkiten (ixarriqen). Yiwi yi d arebbi ttasem zzay s, wi yessnen?»

Yuca aked ixf nnes tugha t’ tyarzawt, isseqsa t s yict n tnixt txeyyeq:

-«Maca mayemmi tghars tabrat inu umi ura d nettat texs ayi?!»

-«War tet tghars ca! Wi d ac t’ yennan?»

-«D Yettvu!»

-«Ha tesxarriq xaf k wapa tamcumt nni n Yettvu!»

-«Maca, min d as ggigh nec huma  ad xaf i tesxarreq! I Nunja mayen d as tegga i yedji s n ridziren! Ad tecc ixf nnes! Oad ad kid s yeffegh umutten nnegh! Ura d necc buqaregh acku maregh kkûregh tet zzat ma ad ssnegh tidett! Sedj a Taziri imara temsagared aked Nunja, ini as Massin itettar zzay m asuref waxxa nettat tezzudj oemmars ad ayi tessuref, ini as qa tugha t’ tyarzawt x marra min d am yegga d min zzay s tesrid!»

Tenna s d Tziri s umellegh:

-«Waxxa a Massin ad as inigh marra manaya! Maca, d aghir xaf k ad as tesqaded ict n temrist n wûregh!»

Isfarnen uca yenna s:

-«Ar tet gh ad ggegh d  tanemract inu xmi nni gh ad mgharegh ad ghar i yiri wagra:»

Yesfarnen s wancucen, maca, wur nnes tekkar day s tmessi war dji wi tet gh ad yesxesyen, yecmedv yefruri am tzeyyat yewdvan xef ca n wezvru temsebdva d ifetwizen. Rayas nnes yarrezv am tamedjatc n wejdvidv jar ifassen n umeysa. Tugha t’ tyarzawt arami i tet yesseghri d tamarzagt am uriri! Marra manaya tegga s t’ Yettvu; tendi as taxceft, isvûr day s am uyarziz itsapan di tsadjest yarezzu xef peddu! Issiwer aked ixef nnes “Maca nettat min tiwi qao zi manaya? Balak ttasem zi Nunja! Ad tagh ura d nettat texs ayi! Necc war d as arrigh taynit! Ura d ij ma ad yessen tamghart min ghar s di guggu d min txemmer deg wur nnes! S uya i d as yenna ixef nnes ad tesxarreq xef Nunja waxxa nettat d tamedduketc nnes mahend ad tebdva jar ayi d akid s! Wap nican mayenzi xef umezwaru tenna yi is Nunja tettvef tabrat inu tdvefes it uca txemer it deg whsin, idvennat tenna yi is tghares it, tezzuzzar it yiwy it usemmidv, ya m ixarriqen!”

“Ura d nettat texs icek..”. D manaya i d as iqqimen itennedv deg wzedjif zegga d imsebdva xef Taziri idwer d ghar taddart nsen.             

(Isul ad d  yetwadvfar)

 

           

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting