Numéro  57, 

  (Janvier  2002)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Talkkawt n tmazight d imazighn

Ad awn inix

Zzegliz

D turjit wapa

Anebdu

Asidd

Awal amazigh

Baolili

Ifesti

Izarfan izayan

Negh ig nugi ad neknu

Ussan n zzawit

Xnifra nnegh

Français

Amazigh, je le reste

Tamedyazt et théâtre à khnifra

Tamazight et les citoyens

Mots et choses amazighs

Le sacré et le profane

العربية

الاستخفاف بالأمازيغية والأمازيغيين

أم كسيلة تتحدث عن ابنها

إشكالية التوحيد والمعيرة

هوروس والأمازيغية

مزيد من التحقير للأمازيغ

من يريد العودة بالأمازيغية إلى الوراء؟

الأمازيغية والنفاق السياسي

تينهينانت العظيمة

 

 

 

Baolili

Yura t: Xdamc Brapim

Tella yat tmetvut d yan uryaz ghur sen snat trbatin, yat tbecwet d yat tmeodurt. Yan wass, dda g xaternt s imek ig bbamma nsent ad tent zrin ad issent gurn.Yat tikkelt, g tifawt, assin ken as i tbecwit tadvut tungalt nnan as sserids arig tga tamellalt, ken as i tmeodvurt tadvut tamellalt nnan as sserids arig tga tungalt. Ddunt s asif ar digs sserident tadvut as ma ila ula asen iqdva usekken. Dda g d aghulnt s taddart ur digs ufint ghas igdi d yan lamry. Ar allant allig uhalnt. Ku as, da tqqimant ar ggidv, ha zvarsent yan xxu ar asent ittini "baolili, baolili settagh tirbatin n umazir n umazir”. Isewl as d igdi yini yas "baolili baolili ur tsettat tirbatin n umazir n umazir". Xxu adday isella i igdi da iteddu iberdan nes, tibecwit nettat, adday tenker tifawt da teddu ar ttenig bba d mma nsent ar tadeggût tughul d tzdi imki, ar yan wass tughul d taf d ha utmas tghers as i igdi tasi insedves ns tdvu yast allig tgula tenna yas ha lhanna tuzn am t d xalti. Ggidv, ha xxu lligh iddu d ar digh ittini "baolili baolili sttagh tirbatin n umazir n umazir", ara ya tmaqqit n idamen n igdi taghen lamry, tseweld i xxu tenna yas "baolilil baolili ur tsettat tirbtin n umazir n umazir". Asekka g digh tedda tbecwit s twiri nes, tameodvurt tra ad tmnu tasi tehri timeqqit lligh n idamen. Ggidv ha xxu ar digh ittini imki lligh, innat krat tikkal ur as d isawil awd yan, iger tiflut ikcem. Ha zvar s tibecwit tamezt tket i wrbi teg zun zar s tefrah attvas. Tibecwit nettat illa dis zzin, dda g qquman ad tcen imensi tenna yas righ, righ ak awlegh. Asekka tini yas maca nekeni hat ur da ntegga tamaghra ghas afella n ughulidv indegh illan ijyal. inna yas waxxa. Dda g ak jjujden i tmaghra ddun s afella n ughulid lligh ar digs aghn ahidus. Yan imek tssepwu t tetk t idver d ghef ughulid yaghdizdar immet.Teldi utmas kent ighf i iberdan.

 Taghelia n tafuyt annayn ka n usid s yan udghar, ddunt zvar s tizi gen gulant afen ten hat ya tarir ayzdghen dinnagh. Ternt as ad ghur s nsent ar asekka, ggidv tga sent tarwayt s imensi tzzug asent ighef nes.Tibecwit nettat tenna yas i tarir nekkin tenna yi mma ad ur tsettat ghas ghef waragh. Dda g da tmensawnt, tibecwit da ttasi yan uleqqim tsuk t aragh, tameodvurt nettat gher tiwegh i tarwayt d ughu n tarir. Urta ttvasent tseqsa tbecwit tarir ghef itsent takurin ugelnt g ya tghmert n ugadir, tenna yas hun tin utfel, hun tin uzwu, hun tin unzvar. Tenna yas digh ma igan itvs nem, tenna yas adday da spurrun ighwyal ar spewwin iydvan ar ak isawal ma igan ka. Tasi teswa sent zenbil tdeltent s tbarda gunt allig sellant i uylligh asent tenna iga itvs nes. Nkernt rwelnt assen t takurin lligh.Tarir tukid tafed hat ddant, tetfurtent, g ubrid tuhel tmeodvurt s ughu n tarir imek is tufa yan ifri tenna yas becwit kcem zvar s nekkin hat ddigh.Tgulun tarir ifri ar tegga abezzid afella ns tnna tameodvurt "a yakuc mana tagut degh n bla isegnu". Tsella yas tarir teddu zvar s tetc t. Tetfur tibecwet. Yat tizi tannay d tarir ha tla anct n usemun tger as d takurt n uzwu, walu ur dis tiwi amya. Imik ist d tannay tla anct n titv n tsardunt, tger as d takurt n utfel, yan imik ist d akw tannay. Tmnaggar d yat tsardunt, tsewl as ghef mad s yaghn. Tenna yas tserdunt ad km jjenjmegh, maca s yan ccerdv,. Tenna yas mat igan, ara nettat illa ghur s yan udlal ighezzefn ighudan attvas. Tenna yas adi tekt azzar nnax nem. Ar talla imettvawn, tasid uzlan tbbi d azzar ns tekt itserdunt ad teg d taddilt ns. Tasit tgert s ger idvarn ns. Ha tarir tgulud, tetr as i tserdunt ad as tek tahenjert, tagi ad as t tek, teddun ad t s d tasi s ighnan, tuts tserdunt s yat teqqert tsghert. Han max allig da ur ttaru tserdunt.

Xdamc Brapim

 

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting