Numéro  50, 

  (Juin  2001)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Timsirin n wurrif amazigh di Dzayar

Balimaku

Buttgra

Uccan d waoraben

Abghur usar ittesmunen

Ad mtex, tidired

Xnifra nnegh

Amaway

Anezgum

Tarula n igjdva

Ar mantur a yasirem?

Surf yi a gma aqbayley

Temghi tefsut

Tughuyya

Français

Le film Mabrouk ou la négation de l'autre

Débat sur l'orthographe amazighe

Tamazight soulageait les souffrances à Tazmamart

العربية

دروس الغضب الأمازيغي بالجزائر

أسطورة الظهير البربري في ذكراها 71

ظاهرة الظهير البربري

حوار مع الفنان أعريم عزيز

من أسرار لغتنا الجميلة

اكتشافات أمازيغية

حول توظيف الأمازيغية في تدبير اشؤون المواطنين

حوار مع رئيس الكنكريس العالمي الأمازيغي

رثاء المرأة الميتة في الشعر الأمازيغي

الأمازيغية في مؤتمر الاتحاد الاشتراكي

زيان يتهم أمازيغيي الناظور بغياب الروح الوطنية

 

 

 

Uccan d waoraben(2)

  Yessughl it id ghar tmazight:  lfyou (Gardmit, Tinejdad, Imtghern)

Nnigh as: «Izwer, izwer (c'est possible), ur da sfelgh (permettre) i yighf inu ad zerfegh (juger) isikkin (choses) nna snegh imih pill; kra n umenghi (querelle) aqbur (vieux) ayannegh. Yumzv uynnagh s idammen; ula (aussi) ur inni ad ifukku (finir) onigh ghas s idammen».

«Da ttakzed mezyan» inna s wuccen awsar. Yaghul digh usnuffes nsen idrus, turin nsen (poumons) ar lekkant (haleter) meqqar (même si) ur ak mectigen. Yan wadvu (odeur) ijjvan (mauvaise), ur ghiy ad nbib (supporter) itsent tikkal (quelques fois) ar d nzveyyer tughmas, da d iteffegh g iqmawen nsen yunfen. «Da ttakzed mezyan; ayenna ttinid yusa d i taflest nnegh (croyance) taqburt. Qennad asen nekkes idammen apa ifukku imenghi».

Nnigh as cigan n uqsah ur dmigh «Yap!», «Qennad temsetnen (se défendre);  qenna kwen nghin s ikwabaren s timxlin nsen (fusils)».

Inna yi «Tnemmzrayd (méprendre) s taghara (à la façon) n imdan na ur inni ugafa ameqran ad isenfel (changer) onigh. Pat urid ad ten nnegh. Annil (le Nile) s ighf nnes ur dik s anect nnagh n waman inna ad agh issird g irkan (souillure) nnagh. Ghas timezvrit (aspect) n tafekka nsen iddern dagh tserwal yad; addayt (lorsque) nannay (voir) da nteddu yannada yan uzwu azeddag (pur), da nzrizigh (se réfugier)  g umerdul na yaghulen iga s taghezvint a (pour cette raison) taferfant nnegh (patrie)». D uccan marra n yirawen (côtés), ghjif d run (ajouter) wiydv d iddan zi uoraq, sseknun ighfawen nsen inger (entre) idvaren nsen n dat (de devant) ar t ittarsen (brosser) s waxbacen nsen. Wanna ten yannayen yighil is ran ad ffren (cacher) kan umeklu (dégoût) ixxan cigan allig, amr gigh rray n ighf inw, qennaten ndvugh s yan unqezv farad oerqegh.

«May tram ukwan ad tgem?» ay d asen nnigh, ar taoerdvegh (essayer) ad kregh; walayenni ur ghiygh. Sin wuccan imzzvan bzven (planter) tigwumas (crocs) nsen g deffir (dos) n lfista nw d lqmijja nw. Ttuzveyregh (contraint) ad qqimegh (rester) ghejdmegh (assis). Inna yi wuccen awssar s ughdebbu (accent) iqjern (sévère) huma ad iy yzzukwez (expliquer), «Pat tanagit (témoignage) n uzrekki (respect) aynnagh». Ar sawalgh kan tikkelt; ywssaren, kan tikkelt i ymezzvan suqref (criai-je) «Inasen ad iy rezvmen (lâcher)!». Irar iy d wssar «Dgha tgen adelli (naturellement), mec ti tssuseld (exige). Maca (mais) ifukk ad teggand yan imih, acku qejmen s cigan n tighwbi (profondeur) farad illelen (obéir) i tighariwin (coutumes). D ur ghiyn ad alwun (desserrer) tighwumas nsen ghas s imih imih. Kra ntgannad, sfeld (écouter) i tzvallit nnegh (prière).». Nnigh as «ad nizved nnun (conduire) ur iythiya akk s uyannagh.». Inna yi, ku itelal (s'aidant) s tikkelt tamzwarut nnes s yan ughdebbu isnnirizen (plaignant) n igerdv nnes (voix) agmawi (naturel) «Ad uragh tehhid ad nefru (payer) tawaghit nnegh (infortune).», «nekkni d tiywalin (bêtes) tigllinin (pauvres), ur ghurgh  ghastigwumas; i wyenna nra ad ak negg, ihlu negh ixxa, ur ghurgh ghas tigwumas nnegh.». Aghulgh ssutergh as tlughi (douceur) «Mayd trid ukan?». ISUL

Lfyou, Gardmit, Tinejdad, Imtghern. (Zi “Chacals et arabes”, La métamorphose de Kafka) 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting