Numéro  48, 

  (Avril  2001)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Tawiza tsala asggûs wis kuzv

Is Lyutvi yeddar alidv gi Lmughrib?

Udem amxib

Andver n yimma

Azvri n tittvawin nnem

Mammec as...?

May d righ

Tmazight n ku yan

Tafuyet

Tasumki

Français

Tamazight, mode d'être ou la question de l'authenticité

Andalous, mon désir marocain

Le manifeste amazigh: bilan et perspectives

Parution du livre "Le maure errant"

Débat sur l'orthographe amazighe

العربية

تاويزا تنهي عامها الرابع

الذكرى الرابعة لتأسيس تاويزا

التاريخ المغربي من خلال الكتاب المدرسي

أسماء الأماكن الواردة في كتاب إمارة بني صالح

الذكرى الأولى للبيان الأمازيغي

عودة إلى ذكرى 2 اكتوبر 1955

من شعر أيت بويمّاز بوادي دادس

من شعر المقاومة الأمازيغي

حوار مع الفنان محمد رويشة

تحريف الأسماء الأمازيغية

حوار مع الفنانة تيزيري

من أسرار تيفيناغ

 

 

 

 

Is Lyutvi ad yeddvar alidv gi Lmughrib?

 Bughanem Xalid (Ayt Yettvef, Lhusima)

  Deg uttvun nnes wis 5, yessijj d x af negh weghmis n “Alhadat” s yijj n ukaram (dossier), ig d yufun d ijj n usentel (sujet, thème) n wass… Aghmis muk ma yedja, yessamar s wezmil (au nom) n tsertiti nigh s wezwil n tusna, mara yexs ad ibedd x idvarn nnes, yarenni x tmazight..

Maca nicc war day i yecqi ad arregh x ukaram nni yegga weghmis n “Alhadat” x tmazight d imazighen… Zguren aytmat nnegh arrin x af s. Mayn day i d yecqan attvas, attvas, ijj n umegrad, tansa nnes amuk d tusa g weghmis “Alhadat”: بورتريه، حكيم نوري . Deg wmegrad a, attvas n tudinin usint id x tudart n unaruz a ig yetwassnen deg igar nigh deg wghezdis n isura (films). Maca mayn d ayi yejjan ad arigh isekkilen a, ur yedji d tamrarut x bab n umegrad ig yetwassnen gi “Alhadat”, ur yedji ammen nedvni, d awar x  Hakim Nuri d isefran nnes. Isekkilen a usin d zdat ad sfukkaregh (découvrir) deg wmegrad a ict n tilawt tarzeg, s wattvas… Oemmars (jamais) ur xarsvegh ad tiri gi tmurt nnegh, deg ussan nnes n uzarug (indépendance).

Yusa d deg wmegrad a i tura teghmist “Alhadat” belli Hakim Nuri iksi lbak (le baccalauréat) nnes g wseggûs n 1970 zeg wgherbaz yemmi qqaren: “Agherbaz n Lyutvi” ثانوية ليوطي. Wap, “agherbaz n Lyutvi” gi teghremt n taddart tacemrart (la ville de Casablanca)… gi Lmughrib. Wen ig yexsen ad izvar, ad yarzvem attvawen nnes, wen ig yexsen ad iserr, ad yejbed imejjan nnes. Ta d tidett… u tetwara s wezwil n ijj n ughezdis ig iteggwden tidett ad tiri… ig iteggwden s tmazight ad tiri g ûraq (adghar) i d as yessutur umassu adelsan amzigh(1).

Yedvelli (bien sûr), aghmis ur d ayi sraqi, acku d ijj n weghmis yeqqar belli “Oad attvas n Ilyutviyen ig iteddaren gi Lmughrib”. Ta d ict n tidett tella. Ijjen yessen tilawt n tamazirt nnegh ur izemmar as yescettveh (démentir) aneghmis a, maca mayn d ayi yesraqan kadva (attvas), ad kkaren Ilyutviyen imughrabiyen ad ggen aseghlel (commémoration) i babat sen ameqran Lyutvi Afransis. U neccin nessen mseqqem mayn itemsaren mermi kkaren imazighen ad ggen ca arendad i tmazight, arendad i tmurt nsen, d tmeggit nsen. Mermi kkaren ad ggen ci, ntaf tarwa n Lyutvi d wayyawen nnes srusan d u tghennan (créer) ijj n “Udvapir Abarbari” d amaynu.

Danitit, imara aseghlel teggent iwdan n umadval s umata i yijjen itiri yuca i tmurt nnes s marra mayn ghar s yoarrem (posséder), ntaf Ilyutviyen imughrabiyen ig yetwassnen s “Umassu aghelnaw” (mouvement national) sekren (ggin) aseghlel i wen yenghin ighelnawen n tidett (les vrais nationalistes) n tmurt nnegh… i yenni yeccin  u oad tetten  agra nnes ameqran, d as yefka akuc (dieu).

Zi ssa, ad ggegh aseqsi d axatar x “aytmat nnegh” deg “umassu aghelnaw”: wi d as yucan azwel n Lyutvi i wegherbaz a?… d amassu adelsan amazigh?!! Nicc ggamigh ad gzugh (comprendre) mayn ig yetnuqurn deg twengiwin n isertiyen n tmurt nnegh… mara ghar s tasghart (part) nnes deg ighulad (rues) n tghermin nnegh. Waxxa d imegzaren nnegh, waxxa d imenghayen n inuba (les ancêtres) nnegh, waxxa, waxxa…

Ur ssiwiregh ci, nicc, ruxa x yijj n weghlad qqaren as “aglad n Loiraq” nigh n “Filistvin”, tina d timura nnegh!! Qao war x asent ssiwiregh. Ad sseqsigh aytmat negh “ighelnawen” x mass Lyutvi, is ura d netta d umat negh!! Is d umas n Puqba d Oemru,d..! Nessitim ad anegh sseknen tidett mani tella. Neccin d imazighen (wadmet ayi, neccin d ibarbariyen), ur ghar negh deg tmezzught nnegh walu. Sseknet anegh man abrid i gh ad nedvfar… mani llan aytmat negh, is d Ouqba? Is d Loiraq! Is d Lyutvi? D kenniw d ayt bab n zzum (lbaraka), d kenniw d ayt bab n tussna, u d kenniw ig iteqqnen u yrezzvmen. Maca mayemmi, neccin imazighen mara war negzu mayn yellan d tanafult (intérêt) i tmurt nnegh, mermi neddu ghar Fransa ad negg day s inegrawen nnegh, ur d anegh twidmem, ur d anegh tennim aqa Fransa aqat gi taddart tacemrart, aqa t deg wzvru, aqa t di Tvanja, aqa t di marra “Lmughric”??!!

 

Tama: 

1 - Sseqsigh attvas g wsentel n ugherbaz a zdat ad arigh amegrad a. Ufigh agherbaz n Lyutvi, zeg igherbazen yetwassnen attvas, umi ghar yella  ijj n wazal (valeur) d axatar gi Lmughrib n Lyusfi d imsedvfaren nnes.

Gi 29/1/2001

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting