uïïun  90, 

mrayur  2004

(Octobre  2004)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Tamazivt jar ticli tamaçäayt d usikz unãib anaktam arkkak

Assefru n Lquran s tmazight

Antun n tirra

Rmed ad tesqared

Di rewdva ntgeooad

Ratar n ijj n umezruy

Français

Azaykou n'est plus

Ces berbères, éternels soldats des causes d'autrui

Imazighen, le racisme et les racistes

Awal iddern

Le souffle de la patrie

Toi, l'illettré

Un constat à bâtons rompus

Tamazight rebelle

Quelle langue pour le Maghreb amazigh?

Dihya des Aurès ou esquisses d'une nation

La saison des errances

Ces intégristes qui menacent l'humanité

L'aménagement linguistique

La terminologie

Le musée amazigh saharien

Les re-damnés de la terre

L'enseignement de tamazight: un recul inquiétant

La fin du mythe du panarabisme

Festival d'Imilchil

Communiqué du CMA

Cours de langue amazighe

Déclaration de la délégation amazighe 

العربية

القضية الأمازيغية بين التقدم البطيء والاعتراف الناقص والمتردد

أزايكو كان هنا

أزايكو يغادرنا إلى الأبد

عودة النسر الجريح

مسألة اللغة في الإحصاء العام

الكروج مغربي بالقميص وعربي بالقلب والدم

رد على مقال الانسلاخ الهوياتي

تاريخ المغرب أو التأويلات الممكنة

الأمازيغ من خلال أحاديث الرسول

مرتكزات تجاوز الوعي التقليدي

رسالة مفتوحة إلى وزير الداخلية

هل حدثوك يوما

دورة تكوينية لمفتشي الأمازيغية

بيان كنفيديرالية الجمعيات الأمازيغية بالشمال

بيان جمعية إفني

تعزية

 

Tizera i wessefru n leqwran s tmazighet (2)

(Contribution à une interprétation du Coran en tamazighet - 2 )

Yura t: Idir Muha (Demnat), Anaruz nDemnat

 

Asaduf (introduction)

Awmatengh imazighen n temuret (tamaziret) nnegh tamazegha, izeri yad is nura ca f tewueri n ussefru n leqwran s tmazighet g ughemis (journal) nnegh tawiza n°85 semyur 2004. Zi arra (texte) nna izerin nexsa (nera) ad diges nemmel akw i midden yadvnin mas imazighen ghin ad ssiwdven tawasena (le savoir) iyexefawen nnesen s wawal nnesen, d awd mas is ur qqilen s awd yan ad sen isseferu awal n Rebbi s wawal ur ssin; ayand af deghi. Awmatengh imazighen iqqaned ad tisanem awal n Rebbi s iles nnun, swawal nnun, tisanem ad tsengaram tidet (la vérité) seg lebadvel. Imazighen ifukk xela ad akwin isann mas lislam ajjed (religion) n Rebbi, imeqqur iburez irem nnes (qu'il soit béni son nom), ur igi win awd yan, ur igi win udayen ula win waoraben, ula win irumiyen. Lislam nna igan tawasena n Rebbi mas yedj ayd iga, d assumed nnes mekinna ira d mekinna agh inna, iga ajjed n Rebbi nna d yuzen akw i midden qqah  d imedunen (diables), qqah nna illan g ufella n wacal, nnig wacal, ddaw wacal; ayand af deghi g arra ddegh nera sul ad neddu g ubrid n ussefru n leqwran  s tmazighet i awmatengh imazighen nna ixesan ad nnaghen f izerfan nnesen isertan (droits politiques), idemsan (économiques), imettan(sociaux) d idelsann (culturels) g temuret nnesen tamazegha: tamuret n imazighen maci d tamuret n w-aoraben; tamuret n waoraben tegat tageziret n w-aoraben (la péninsule arabique), maka widegh ghuregh illan awmatengh imazighen ittewaoerraben ad gan (imazighen arabisés: des arabophones), maka nna ittettun lasvel nnesen ar ttinin mas d aoraben ad gan acku ddula ghuregh ttuseka (construit) f tawsengimet taorabet (l’idéologie panarabe); assefru n leqweran s tmazighet iga yat tewueri imeqquren ixesan ad tesserxu tawasena n lislam ghur imazighen  s wawal nnesen maka ad ur sul qqelen s awd yan ad ghifsen isehillil mekda ira; g warra ddegh nera ad diges nessfru keratv ssvewwar: ssvuret n amughas, ssvuret n tifawet, ssvuret n midden.

 

I- Ssvuret n amughas (al ixlasv)

 Ssvuret ddegh tegguzed g mekka, ar tesawal ghef timulay n sidi Rebbi, imeqqur iburez irem nnes; ar temmal i midden mas sidi Rebbi yuwen ayd iga, isemun akw timulay n unezmar (puissance), tazedgi (pureté) d ughuded (sacré). Nettan ad t tetteren midden; ur igi amm midden ula ara ayenna yesseli. Teggwzed ssvuret ddegh maka aterar f irumiyen nna ittinin mas Rebbi kradv ayga, ula f udayen isekeren i sidi Rebbi tarewa. Maka ayenna af ttuceka ssvuret ddegh ad terar f udayen ula irumiyen nna itefuren gar abrid, temmel i midden tidet n sidi Rebbi mas iga yan ur illi ca igan man netta (amm netta, zuned netta).

Ayand af sidi Rebbi, imeqqur iburez irem nnes, ar isawal d umazen nnes, sidena muhemmad,t amuli d tizulet n Rebbi fellas (que la paix et le salut soient sur lui), ar as ittini «ini mas Allah yan ayga», ini i ysemdrawen(ceux qui font des associés à Dieu) nna dik ittessvan pat Rebbi nu nna ssumudegh( vénérer) d wanna awen nnigh defarat abrid nnes pat yuwen ayd iga ur ghures amedraw (associé) ula tirwas ca akw g tidet nnes, ula g temulay (traits, qualités) nnes, ula g tiwueriwin nnes. Sidi Rebbi ar ittini i umazen nnes ad ini awd mas Rebbi nu d Rebbi nnun yan ayga, iga, Rebbi n igenwan d ikalen, Rebbi akw i imudval (mondes) d ma gisen illan. Ur igi amm mekinna ttinin irumiyen nna innan mas sidi Rebbi crad ayd iga: «baba, memmis d iyeman igguremen» (le père, le fils et le saint esprit). Tidet (la vérité, la réalité) n sidi Rebbi ur terwas (ressembler) tidet n umdan mad tidet n ka yadven. Sidi Rebbi, imeqqur iburez irem nnes, iga yan ur da ibettvu.

 Ayenna af isewi (but) seg ssvuret ddegh igat ad nesvfedv amseddurru (ccerek) ghef sidi Rebbi namen seres mas yuwen ayd ayga. Sidi Rebbi ica yagh g udelis (livre) nnes aneza (preuve, leberpan) n mas yedj  ayd iga, ayenna af da yettini «is amm yuwen issilayen (créer) amm yuwen ur da yessilayen?». Dadegh sidi Rebbi ar yakka aneza mas nettan i wadvu nnes ad issilin / ar issilay akw mayd illan; ar agh ittini sidi Rebbi awd is ur igi azeref (droit) ad ggudin (oetun) id rebbi «mec digesen (g igenna d ikalen) llan id rebbi mebla Allah is mennet nit ad fesadent». Sidi Rebbi ar ittini awd  «mec dides llan id rebbi mekinna  ttinin, is nit xesan abrid gher tanebatv». Dadegh, sidi Rebbi ar agh yakka aneza mas dares tanbatv (pouvoir), d mas irra ara( akw) ayenna illan.

Sidi Rebbi, imeqqur iburez irem nnes, ar immal mas iga yan ur irah f awd yan; iga «Allah assvamadv» , s unamek (dans le sens de) n wanna t tetteren midden d wanna ghur tteddun maka ad asen iqedvu tiwueriwin nnesen; akw midden rahen ghifes maka netta ur ghifsen irah. Assvamadv iga unamek nnes ameghar ameqweran nna g ur ibadv awd yan; «ur iweru ur itteyaraw», bimeona ur ghures arraw, icirran mad ticirratin, acku ur ghures tamettvdvt; netta d ameghar igan azemza (exonéré) seg akw tisedras (les incapacités). Dadegh sidi Rebbi ar iterara ghef udayen, irumiyen d imesedduren (les associeurs) nna akw innan mas sidi Rebbi pat dares arraw; maka sidi Rebbi irur fellasen tin yat, ar ittini mas ur ghures ca n-memmis acku ur ghures tamesemunet; sidi Rebbi iga wanna ittedderen abda (éternel), ur iweru ur itteyaraw, bimeona ur ghures bbwa-nnes ula mmwannes. Isul nexesa ad nini mas akw mayd illan akw issili t sidi Rebbi, is iqqaned ad immet; maka sidi Rebbi illa, iqedem, iga éternel, ayenna af ur igi seg tidet ad nini mas sidi Rebbi yuru mad itteyaraw, acku nettan ad igan amezwaru, nettan ad igan ameggaru, awd ca ur as izewar, awd ca ur iri ad as iggeru; «ur illi mad igan amm netta» anamek nnes igat mas is ur illi g ufella n wacal, nnig wacal, mad ddaw wacal ca igan amm Rebbi mad kra tirwasen g tidet nnes, g temulay nnes, g tiwueriwin nnes, «ur illi amm netta issefliden ar isaqqul»; nettan ayd igan agellid ameqweran, bab n ikalen d igenna d ma gisen illan; maka mec sidi Rebbi iga mekidegh, misemi neghi ad nini pat illa ca terwasen, mad ca igan amm netta? Sidi Rebbi, imeqqur iburez irem nnes, ar agh ittini mas ghas yuwen ayd iga, ifukk ad seres namen nedfar abrid nnes .

 Ssvuret ddegh diges kkuz n teghawsiwin: ar agh temmal timulay (les qualités, traits) n sidi Rebbi, timulay n timmughera d uburez (suprématie et gloire), timulay nna g ur llinet tisedras (les défauts), iga yan ur iggudi, ur ioti; nettan ad t tetteren midden, ur iweru ur itteyaraw, ur illi mad ugan amm netta; ssvuret ddegh mi imeqqur waddur, ar ghifes ittini umazen n Rebbi sidena muhemmad mas is tega 1/3 n leqweran, wanna ttegheran iga amm ca yyun igheran 1/3 n leqweran.

«ini d Allah yan ayga, Allah assvamadv, ur iweru ur itteyaraw, d ur illi ca igan amm netta»  

بسم الله الرحمـــن الرحيم ، قل هو الله أحد، الله الصمد، لم يلد و لم يولد ولم يكن له كفؤا أحد

 

II-Ssvuret n tifawet

 Ssvuret ddegh teggwez d g mekka, ar diges immal sidi Rebbi i midden misemi xesan ad inagen (siggelen) aselghes (protection) n Rebbi huma (maka) ad hdven (protéger) iyexfawen nnesen seg tixxut (ccerr) n lemexluqat n sidi Rebbi, imeqqur iburez irem nnes, لأ ssvuret ddegh sidi Rebbi ar immal i midden abrid nna iran ad ten ihdvun seg tixxut  ara n yyedv mec isselles, n iyeman mec qendven, n tixxut mec teggudi, n imehsaden d isehharen.

Ssvuret ddegh teggwez d ghef sidena muhemmad, tamuli d tizulet n Rebbi fellas, acku yudven seg ca n sseher ittewaskaras. Ayenna af sidi Rebbi ar as ittini g ssvuret ddegh aha ya muhemmad «ini sseleghesegh s Rebbi n tifawet», bimeona tter taselgha n Rebbi n tifawet nna d itteffweghen seg yyedv, zi wammas n tillas; tifawet tega assid, assid iga lemeona n iceki (l’arrivée) n wassid nna iran ad ifukku tamukriset (la crise); ayenna af umedan ittamenn s Rebbi, mec ghifes yussa uzemez (akud) dad ittetter assid, dad ittetter aseleghes n Rebbi n tifawet huma ad ghifes ifukku timukras (tassasin, zi tassaset) nna g illa; umedan aneselem iqqantid awd ad itter taselgha n Rebbi maka ad t ihdvu akw seg ccerr n uyenna akw issili /midden, imedunen, actal, axxuy…, seg ccerr n yyedv mec d idda, mec isseles, acku tillas ganet tifraz n tixxut, ayenna af umdan ixessvat ad itter aseleghes n Rebbi seg yyedv acku ur issin mad itemunun d yyedv d tillas nnes; g yyedv ag ttilin imikeren, ard ttefweghen izemawen, actal d waxxuy nna ixxan; zi yyedv ag tteggudinet tassasin, ideras diges umoawen acku ku ca yyun iqqen f ixef nnes g ighrem nnes ukan awd yan ur ighi ad iffwegh maka ad ioawen midden nna illan g tassaset.

«awd seg ccerr n winna isvudvun g tigwlal… », iga lemeona nnes ad itter umdan taselgha n sidi Rebbi seg ccerr n isehharen d tisehharin, ccerr n iherga d therga acku widegh dad sekaren ghas tawueri n iblis, tawueri n ccitvan nna ixellun tuderet n midden, ar ixellu tamunet jar midden; sidi Rebbi, imeqqur iburez irem nnes, ar ittini i leoibad nnes nna idefuren abrid nnes yunas (sans) takendawet d tkaferit, ar asen ittini apa ya leoibad nu tterat taselgha nu pat ghas nekkin ad ighin ad kwen ihdvu seg ccerr n sseher nna sekaren gar midden mi gan ulawen nnesen ulawen n ccitvan, midden ur izvilven nna ghur ul abercan acku ar ttenadan ghas axellu n wiyyad; sidi Rebbi, imeqqur iburez irem nnes, issehrem sseher, inna mas iga gar abrid nna ittawin gher afa /takat; mekinna awd ar agh ittini tterat taselgha nu zi ccerr n umehsad inna igan argaz mad tamettvut ittetteren ad ttewakkes nneoemet ghef ca yyun nna ur hmilen; amehsad ixxa rray nnes acku iga umedan mi yesseles ul, mi yesseles leoqel nnes acku iga ccerr s ixf nnes; lehsed iga yat temuli ixuben nna ur ixessvan ad tili g midden, acku mec ran midden ad zvilven gratesen, iri ku ca yyun lexir i gmas, nebnu tamaziret iffuk ad ur nettemhsad, ad ur gigh ili lehsed huma ad nega midden izvilven nna ittiri sidi Rebbi, d winna ighin ad benun tamuret nnesen awdven afella.                  

بسم الله الرحمـــن الرحيم ، قل أعوذ برب الفلق ، من شر ما خلق، ومن شر غاسق إذا وقب ، ومن شر النفلثات في العقد ، ومن شر حاسد إذا حسد.

 

III-Ssvuret n-midden

بسم الله الرحمــن الرحيم ، قل أعوذ برب الناس ،ملك الناس إلــه الناس ، من شر الوسواس الخناس الذي يوسوس في صدور الناس ، من الجنة والناس

Ssvuret ddegh teggwez d g mekka awd nettat tega yat ssvuret mi imeqqur waddur acku diges tutera n uselghes n sidi Rebbi, Rebbi n midden, agellid n midden, amghar n midden, seg ccerr n iblis /ccitan d isemunn nnes seg midden d imdunen.

"ini sseleghsegh s Rebbi n midden, agellid n midden, ameghar n midden seg ccerr n iblis ifferen nna isvudvun g idemaren n midden, iblis n imdunen d midden"

G ssvuret ddegh, ar ittini sidi Rebbi, imeqqur iburez irem nnes, i umazen nnes sidena muhemmad, tamuli d tizulet n Rebbi fellas, tter taselgha n Rebbi n midden, wanna issilin midden seg umya (néant), wanna ineqqan ar issidir, wanna  yakkan ar ittekkes, wanna isemghurun midden, ica yasen allexf, tawsena, ifaddvelen akw f lemexluqat nna yesker; awd inna yas tter taselgha n ugellid n midden, bimeona ajedjid ameqweran nna ibvadven g midden s igeldan nnesen s imezzan nnesen; agellid axatar nna ghur tageldit, ibvadv g midden, ihvedva tiwueriwin nnesen, ar iseburuz wanna ira, ar isdela wnna ira, ar ismixir (enrichir) wanna ira, ar izzludv (appauvrir) wanna ira; innayas awd tter amghar n midden, Rebbi n midden bimeona wanna ssumuden  igan yan; sidi Rebbi ar ittini mkinna acku llan g midden winna issumuden igeldan nnsen d imeqwranen nnsen, ganin d id Rebbi ar in semghurun am Rebbi; sidi Rebbi ar immal i midden mas ghas nettan ad igan yan, agellid i wadvu nnes, agellid ibadven g maygat taghawsa; huma mkinna ssenn midden is ghas sidi Rebbi ayd igan Allah, ayd igan agellid axatar, meln ( peuvent ) ad gan taflest (confiance) g ixfawen nnsen ar ttettern ghas Rebbi n nniyt, Rebbi n mIdden nna ittsverrvafen  g lmexluqat nnes mekda ira; sidi  Rebbi ur irah f awd yan, nettan ad inezgen (mériter) ad t ssumden midden.

Timulay n sidi Rebbi, imeqqur iburz irem nnes: agellid amghar, ar agh mmalent mas sidi Rebbi iga bab n tgeldit, bab n timmughra n akw ayenna illan g igenwan d ikalen, iga agellid ameqwran, rebbi d umghar n igenwan d ikalen; nettan ad t tettern midden s tmulay nnes huma ad in isselghes seg tixxut (ccer) n iblis amakus nna isudvun g iyman n midden ghas iyenna ur izvilven, ukan ar in ittguwwad ghas s gar ubrid, abrid n tmullas (les péchés) d ubrid n tillas; maka umdan mec dad iketti sidi Rebbi ara g tudert nnes da ghifs ittxirri ccitvan, dad itteffer ghifes (fellas) ukan ihdvu t sidi Rebbi seg ibesbisen (les songes) n iblis; maka mec umdan ittu sidi Rebbi, itfar ghas abrid n lhawa nnes, da ghifs ittselladv ccitan, ibad as g ul nnes d laoqel nnes, ukan ar as immal ghas abrid nna iran ad t yawi s ighzer n takat, s ighzer n wafa; ccitan ixxa rray nnes, acku mec ccitan amdunen ighi umdan ad t irra s uktay n Rebbi, maka umdan ccitan ixxa rray nnes bezzaf acku ar gis saqqulen midden, islegh gisen, ar asen immal gar abrid am abrid izvilven; maka umdan amunslem nna ittegwden Rebbi, itfar abrid n Rebbi, ur ighi ad t ihdvu seg ibesbisen n urzu amakus ghas sidi Rebbi imeqqur iburez irem nnes .

   المرجع: محمد علي الصابوني: "صفوة التفاسير " المجلد الثالث ، مطبعة دار الصابوني ، الطبعة التاسعة ، القاهرة - مصر

(Idir Muha.Demnat, Anaruz n-Demnat) 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting