Uttvun 60, 

Kuzvyûr 2002

(Avril 2002)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Semmus n iseggusa n Tawiza

Anabay

Tmazight tesyuuyyu

Aghusif

Amur ameqran

Anebdu

Awiss, awiss

Tawunda

Tawiza

Français

12 soucis autour d'un mensonge

Mots et choses amazighs

La femme amazighe doublement piégée

Elle

Tamazight entre le symbolique et le politique

L'identité dans les chansons de Mallal

العربية

خمسة أعوام من تاويزا

أي تصور لتدريس أمازيغية موحدة

الاستنجاد بالحامي القديم

تاروايت ن تالدّار

آدم يطلّق حواء لأنها أنجبت أمازيغيين

الماروك والمارويكوس

من طقوس الربيع بورزازات

أملاخ، يهودي من تنغير

 

Ungal:

Anabay (L'absent)  

Tafult wiss 2

Itaru t': Nurdin Bawedra (Gulmima)

 

 G  webrid, iktey tayri. Tayri tga yat takuct (déesse)  taqbut mm sin wudmawen: udem anafray (sentimental) d wudem afekkan (somatique). Mek nusey yiwen wudem min wayedv taccek tidet n tayri.

 G ighrem n Aksil, tiwetmin wer da ttakint s wazal n isekkinen ard zrin (passe), g wer qqimin . Maca awd nitenti ard kkiten ghur kra n yiwyen. Da ts ttiziren isinen is ts ran mad wapi, ilaq ats inniyen ghur waydv zund taghyult negh ajerdal.

Day nn yiwidv ilekm nn  isemdal yeggêd.

 Duyegh, ghalegh is burzegh maca tura ssnegh id d ameggûd ayd gigh. Tugda (peur) ilaq ats kksegh seg  ifadden  inew, idammen inew ad ariden seg tugda, ilaq ad d ssufqegh afa nna digi yeddern, afa yeffern aguns inew. Agensu new wer deg s tillas, deg s afa  ablalagh ad kcemgh ar abbagh ns .

Yekkes d amettin seg wakal (déterrer) mar ad t inegh.  Yekkes t id seg temdelt, amettin isul irgha. Tadeggût (après midi) ayd yuder. Yeffegh d seg temdelt yan unaghiz (odeur) n walud (boue) yeccaren s wadvu n tfekka talsant (corps humain).

Ghas ikda  (sentir) anaghiz nnagh, yakey s ubellu (phallus) ns ar inekken (érection), iregh, mmuttern as  iweldan (testicules), yiri ad yeqqu .

Ammas n  isemdal, amettin ittel aghudwu dat as (devant lui), yiri ad iqqu. Mayd yaghulen da yi yettagh? Mayd id yiwin s uya?

Mantur ayd zemregh ad ddugh gher isemdval s yidv; allig zemregh ad d ssufqegh amettin seg isemdval. Tura ssnekregh ghef umettin?

 Aksil, wer yessin imk iga wmettin. Mecta asemmud (âge) ns, idd awtem mid tawtemt.

Ikkes as (enlever) aghudwu  (linceul), yebpedv, yufa nn yat temsiwt nna yessen. Tamsiwet tekka tga tadjart (voisine) ines.

Ghur s attayen (environs) n simraw (vingt) iseggûsen. Magh temmut? Ass a ayd temmut.

Yuzen afus. Isfedv as udem. Tejjenjer, wer yad iqqimi deg s awd yissif n tudert, tiffatin ns aksulent mmuttrent munent d idmaren. Ghas temmut, inger yiffan ns tsul deg s tudert.

Tawenza ns (chevelure) deg s advu n waman n tmezgida (mosquée) s ucku ssarden ts di tmezgida s waman nna sserghan g tanast, irghan  s ikeccidven.

Dar negh winna yessiriden; da t ssiriden s waman irghan, gin as ameswak d tazult, unin as advad (doits) g ux...  ard as d ssufghen ayen lekmen n yiz...

Ittu is illa ammas n isemdval. Ittu is tamsiwet nnagh temmut.

  Mitri, isem ns. Dghi ayd ktigh isem ns. Werss mag nn iffegh yan iymas itteddum s Agafa. Wiyh ayd thehya mitri! Ddunt as wallen ar imi n ndis (bas ventre); yazen ifassen ns ar idvarren (pieds) n temsiwet yanef ten, ddunt wallen ns s afeccic (vulve). Meqqar (même si) iga ajenjariy (bleuâtre) sulent tancucin (lèvres) gant ammi yumzvent tazughi ittyasent kra n wumugh isfikkiten (brillant) ar ittecced (glissant), ar iswingin ad ig tayri netta d umettin.

Magh zemern medden ad gin tayri d wenna yemmuten? S tit, winna yemmuten gan, dar tmettiwin (sociétés) amm tinnegh, ughrisen (sacres); maca wer nlekkem ad idsen neg tayri negh d tfekkiwin nnsen.

Ar iseksiw tafekka tamsiwant ddun inetman g imi ns.

 Isars wayyur izenzaren ns imellalen ghef tiffatin ns d tfeccict ns; inger idvaren ns amm tleghmin n waman (vagues) g yill (mer). Awd wenna ygan azvru (pierre) qad iknu; nek ghas amdan ad  gigh. Akuc mer yanney ayen yanney  Aksil qad yiri  ad immgherd ghef tfekka ddegh tamelwaght tariman. Iman (âme) uyellan, teqqim d tfekka.

Tikkilt tamezwarnt ayd ttisinegh is iman wer lin azal (valeur) dat tfekka izilen.

Imi n Mitri isettu yi is temmut, argalen ns ssektayen id  tikkelt tamzezwarut g annayegh Mitri.Teffegh d seg tgemmi tiniyi:

- Azul fellek!

- Azul fellam!

- Is tella yu dar un?

- Ip! Tella.

- Tanemmirt.

Tenna tanemmirt (Merci), tiri ad teddu, tamzv i tergagit ghergh as

- Tagziwet!..

- Ismiw Mitri.

- Wer id nek ayd igen itri?!

- Wapi, wer ak badegh....

- S tit, nek Aksil, wer id itri n Mitri. Dinnagh ayd aghulegh s dart, wer ssinegh mayd as ttinigh. Tayri ns tercey digi izuran tiri ad tger ifasn. Ar digi tseksiw, cwiy, tessknu yighf nnigh as

- Ar tinmilt

- Ar tinmilit

    Teddu tekcem tigemmi

Tura (maintenant), patten dati amek nna ts turew Ma ns. Maca magh allig wer ssinegh is temmut, is t yagh kra. Nekkin uckigh g tzumi, dduklegh taghuri n idlisen d tirra n isefra (Poèmes) allig imyabbay inegri d umadval. Kigan n wakud aya nna werdjin ssinegh mayd  ijran; wer yelli mayd id yessiwidven ineghmissen.

Mitri, seg mayd sghan tigemmi g yan ighrem yadven nnil ighrem nnegh ayd werdjin ghef s sellagh amya. Ma ns, tizwiri lligh, ar ghuregh ttekka cwiy tebbey adar. Waqila tekka yas d izri ar as bezzin idvarren; wer yad tezmir i twadiwin. Mitri, nnigh nek tuwel (se marier), s ucku ayen tsi ssnegh tetyatter (Fiancée). Kkigh ar ides ttmunegh s igran allig tettyatter .

Maca matta wass agi g ddigh s isemdval mar ad d  ssufqegh Mitri war ad tsi neqqegh mar ad gegh argaz? Magh Mitri? Kkigh da ts ttirigh.Teqqref tfekka ns. Sarsegh afus inew ghef tfekka ns tamaqraft (froide), maca agensu qan nn yili ysul irgha.

Knigh zarres asigh tt g irbi (entre mes bras) ar iwri nna yesmdval sirsegh amettin ammas n yiger (champ) n tafsa (luzerne) inger isekwla n uzemmur (olivier). Rrzegh tamezzught, (prêter attention), wer yelli ghas yan uspubb (aboiement) yaggugen n kra n igdi wer immensiwen iqqim s laz (faim) d yan ufullus tettca tghufi. Ighrem igna, sefsin medden times.

Fesregh ts ghef tadawt ssajigh as ifassen i tseggwin anfegh as idvarren snemgh as tawenza sefdegh as allen d ughenzur d imi. Sersegh ifassen inew ssin ghef tiffatin ns amm yan sin igdad (oiseaux) iran ad yayell. Abellu new inker ammi wer ddjin qqîgh tarbat. Maca is illa yan wana (type) n tuqqit nna wer nezmir ad neg? is wer nezmir ad neg tayri d umettin? Idd mud (Religion)? Mud is iga alsan (Humain)? Ku yan ad isesten (questionner) ighf ns.

Cfigh i yan ufiluzuf yettinin i medden ad igin ilsanen afad gin inniglsanen (surhomme).

 Umzvent-t tissas n unerghi (chaleur) ar tesruggut tfekka ns; ar inedder ig amm yizem illuzven (affamé) negh aghyul isiden (enragé) wer yad issuddi; iccur ghur s wass d yidv, tudert d wasru (la vie et la mort). Izvra Mitri ammi da yas tsawal.

Kksegh iselsa (habits), amzvegh abellu new s ufus senniligh t  i wfeccic n umettin, gegh ad t rcigh (pénétrer) maca yugey ad ikcem. Yumma yas d kra. Wer yad illi mayd as ittamman; ilkem tizza nna g yezmzer ad ig tayri d umettin. Aksil wer yad da yettmsawad d umadval; ilkem amadval ns ghas netta. Yagh nn ghef tfekka tamelwaght yessenkes (enfoncer) abellu ns i yinger wancucen n ufeccic, isik as d ifassen i nnil tgezlin.

Tidi ar tesmiqqi, tergha tmiregh ar tettar ghef wudem amaqraf awragh n temsiwt. Issenkes allig drugh ayd ibbey tafekka ghef sin, drugh ayd nn issafegh aghbu di tadawt.

Isella i kra yestegh yekcen ubellu ns agensu n temsiwt amm udvad ammas n wudi. Tsul tergha. Ar ittaley ar iteggez; amettin ddaw as wer day ides ittakey. Aksil yaghul wayd; askaren ghwzifen as, freghn  as imejjan ard yetteffegh g imi ns uledduy  (salive) amm uselghigh n isekwla . Tekker teklaffut (mousse) g imi ns, tiyenzar ns ar ssuddument. Ittu is da yetteqqu, ig ammi t iwta yides ar itwarag is iney ghef tadawt n userdun ar iss itettey.

Imk nnagh allig yukey s tgelgad (fourmillement) imun as d tfekka. Mmundven as iweldan yezwu yimi ns, yawid ighef (orgasme) ar nn ismiqqi agensu n Mitri.

Day yesmaqq asint-t temlellay (vertiges) tennurzvem tfekka ns yawi-t yidves, igen (dormir).Yateg iffan (seins) n tenna yra.

Timitar n wass ar di ttalint, asaddi yessentey ar ittekkes i tudert tabexci n yidv.

  Yat tezwut tamaqraft ar ttsara inger isekwla  allig nn tiwd Aksil .Ifafa ad yaf d ighf ns min iselsa. Askaren ns rcin g yiffan n temsiwt. Kra n wumugh amellal yezwa ghef tizi (pubis) ns d tin temsiwt. Iseksew tiseggwin ns patin ur illi ghas netta, yaghul inker s uzrab iles iselsa ns s uzrab.Yasey tamsiwt yettel ts g ughudwu ns, irar ts s temdelt irar ghef s akal d iselliwen irwel gher tigemmi ns igen.

Wer d inkir allig isella i wmudden da yeqqar s tzvallit; ifafa d ammi wer igni ghas kra n temrilin idrusen (quelques heures).

Amm wass nna g yeffegh s isemdval amm wass agi. Ilaq ad iddu ad  inegh ales; awtem negh tawtemt; ghas ad yizir iman nna yessef da ttuleqqafen. Werss imek yetteg wales yettemtaten tamezv t tawda?

Ikker ammi yra ad iwedden i medden ad kkren s tzvallit. Iffegh seg taddart, g ubrid ns imlal yan igdi yemellal amm ughu; ikk ffir igdi ammis as issker ka ar ireggwel igdi s tugda; drugh ayd isawel igdi, amer isawel ad yughul Aksil gher usu ad igen. Irkel t maca wer t issagh , yughul imun d ubrid.

Netta g ubrid isdi t umudden iqqaren i medden gher tzvallit n tifawt.

"Tazvallit tuf anuddem!: (assalatu xayrunn mina nnawem); Maca ighal is da yas isawal bu yghuran ar as ittini:

«Aksil!  ddu ad  ttneghd a aksil! ''Negh ales afad tged alsan!»

Aksil ighal is iga akuc mlilent wallen ns, yedvfur tawada allig nn ilkem imi n taddart n imzilen, ddunt wallen ns s yan uqubuc illan g imi n tddart d imassen yadven. Mayd isaresen aqabuc?

wer ssinegh magh, wer ssinegh imek allig usigh aqabuc. iman n wakuc aqbur  kcemn digi ar kkaten  ad lekmen tighemrin n tffekka yinew. Day iddu, agelzim ghef yighir ar ittsara zund igra yitnan i tlalit n wass.

Izery (passer) nnil yat taddart g isell i wdida (bruit)  maca wer issin mad illan. Aqabuc yumezv t s ufus, ar iswingim ad iddez tiflut n taddart nnagh mar ad yizir, iddu allig yelkem tiflut yaghul d, iddu yedvfur abrid ns. Ar itteddu, wer yad da yettakey s ubray n izran ddaw idvarren ns. Aqabuc ghef yighir; ar itteddu.

Ighrem nnegh imezziy, medden gnen, wer illi mag yettaccka akewed yan. Maca ig drant tillas da yettughul ighrem imeqqur. Ales d ilulan aderghal, is yessen imek gant tillas? Iqqim Aksil ar izmummug ghas netta d ighef ns; cfighi  yan udrghal iqqiman ar isawal, g yat teghmert g igherm nnegh, i ymeddukal ns . Inn ayassen n wis iqqima yan wass teddu d yat temettut (femme) tamezv as afus tawi t ar kra n taddart nna wer issin, day tekkes as iselsa teg ides tayri mayaqqun teddu trzvem as g ubrid min ad as tsiwel, min ad  ts yissin.Tburez tmettut agi.

 Ar itteddu allig nn ilkem imi n yat taddart. Da yezdegh deg s Wellen ameksa (berger); netta d tmettut ns Tanaya.

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting