Ungal:

 Anebdu

9 - Tghirdvent m unewwar

Itari t': Lmeddan Oumar Numid (Tvanja)

Innufser d  Massin zi tigmi (taddart) aked  ughedjuy n tafuct am unufser n weghyur itwaqnen ghar ujij yekkin ussan war yezvri tfawt n barra waxxa netta war isseodu ha ca n timar udrusent aked rwacun nnes. Iqqen d   tcanklat n wetcma s Zulixa, ikka xef Sifaw, zi ssin isin deg wdvar nsen ad aregben ghar awarni  taddart n Karamas. Tadjest tessenta ad tendver xef yeghzvar n uriri. Nitni ggûren di txuxxet itawyen ghar din, inna s Massin i Sifaw min d as yemsaren aked ufighar i ked yemcubbec aked tdeggût, d rami tugha Yur yarzvem aqemmum itbeppig day s. Asvurif xef usvurif, nettvaren idvaren  ghar zzat war ssinen mani tsvûren.Yuca Massin aked ca yejju yas deg wnirz, deg wghezdis afusi n udvar nnes. Iitghir as ghar umezwaru d ca n usennan. Immarni manayenni di tiqqest issekkar day s timessi.  isghuy deg wjenna, bedden, yisi d dvar nni s ufus nnes ibedd xef wenneghni. Innecqedv Sifaw, yenna s d:

-«Min cek yughin tesghyyud a zmar abarcan?»

Yarra xaf s u netta itnezvbar yeggûr ad iru:

-«War ssinegh min d ayi yeqsen deg wnirz! A yemma ynu mechar iteqqes! Balak d tghirdvent m unewwar i d ayi yeqsen!»

Umi yessen is nican d tghirdvent m unewwar i d as yejjoen, waxxa netta war tet yezvri, yeddvar d ghar twengint nnes min d as yemsaren i yedji s n inadasen nsen azghat umi d as teqqes ura d nettat tghirdvent. Teqqim idv d uzir nettat tesghuyyu tnezvbar tmarrit axmi nni i d it tetvef tmennawt. Yuca aked rehriq iddeolig day s, arpaj itar id aked izvewran n udvar nnes itwatvsen yeggum ad xaf s issvûref. Issars aghir nnes sennej i tghardvin n Sifaw, wanita ittvef day s issekk as d aghir nnes swadday i taddaghin, uca dewren d. Yeggûr Massin ineggez xef ij n udvar. Umi d iwdven ghar zzat i tewwart n taddart n Sifaw,  tghawer d yemma s n wa Massin s yijj n wecdvadv, tzeri yas t’ sennej i tecoeft mani i d as teqqes huma ad as tesbedd idammen immareksen (mélanger) aked arpaj n tghirdvent war itmutti ghar wur ad t’ inegh. Tfafa d  xef ij n uzedjif n ticcart, tarezvm it’, tekkes d zzay s  ij n yird tums as t’ sennej i tma n uyezzim mani t’ tejjeo. Maca manaya marra war xaf s yejji walu, s umengal temmarni tiqqest d unezvbar, isghuy Massin yeggûr ad as d wdvan imettvawen, yeggûr inettvu iqqar “a yemma ynu i yoizzen ghawer ayi d!”

Yessviwedv it’ Sifaw ar taddart, isqarqeb di tewwart, tennurzvem d tessijj d Tvuca. Ha tentveh d day sen tarruyses, tuzzer d ghar sen huma ad tghawer mmi s tenna s d:

-«Mi c yughin a mmi ynu? Mi c yughin tzehhafed? Ma d ca i c yughin deg wdvar nnec nigh?»

Yenna s Sifaw:

-«Teqes as balak tghirdvent m unewwar!»

-«A ya mmi ynu ioizzen! A tsa ynu mamec d ac temsar? May dja txezzared! Min dja thettvid umi war tehdvid ixef nnec a mmi ynu! Qqaregh ac rebda war tenfifir s yidv, qa rux iwdan tadfen ghar tudrin nsen  war dji n wufugh, iwa twarid aqqa c tiwyed t id rexxu deg wzedjif nnec!»

Inna s d Massin amen yezzuprutت:

-«Tugha yi ggûregh aked Sifaw war ucigh ar ami d ayi d tejju deg wnirz n udvar afusi. Tghir ayi ghar umezwar d asennan n tpendect, war dji min kkigh ar ami xaf i temmarni tiqqest tengha yi a yemma ynu!»

-« U oad teqqned tcaneklat! Ta raja ad ac xzvaregh dvar nnec!»

Tisi yas d dvar nni tessekk s treghwin n idvewdvan n ufus xef tma n uyezzim, tendi day s s tfawt n refnar i teksi s ufus nneghni, tarzvem day s tittvawin, texzvar panet, uca tenna:

-«Nican a mmi ynu d tghirdvent m unewwar i d ac yeqsen! Wi d ac izeyyaren acdvadv a?»

-«D Yamna yemma s n Sifaw!»

-«Tegga mlih mahend war d ac itmuttuy arpar ghar wur!»

Tragha d xef Zulixa, tettar zzay s ad tesnufser i weghyur, ad xaf s tesbardeo tabarda. Ssenyen t xef weghyur ict n tnayit s wedvran. Arrin as s weorur ghar ixef n weghyur, udem ghar tcarmin, umi yufa yamenni inna s i yemma s:

-«Mayemmi d ayi tessenyem a yemma s wedvran?»

-«Cek ni wapa a mmi war tseqsa ca nec ssnegh maghar»

igga s aray isqar. Nettat tezzughar aghyur ghar zzat. Yemsagar akid sen Tvutvu deg wbrid.  Isseqsa ten xef min d as yemsaren  i Massin. Nnnan as min t’ yughin. Uca yeddu akid sen netta d Sifaw. Ijjen yeggûr xef uzermadv, ijjen x ufusi. Massin sennej i weghyur  s wudem ghar deffar, iteffez tcikli jar tighmas, di twara d ict itqetmar isghuyyu. D manaya ig yejjin Sifaw d Tvutvu tedvsan xaf s, ar ami yedvha yetru itedvsa deg ict n twara. Aregben ghar ixef n Ibuzegguten huma d t’ awyen ghar  Buzarda amesgenfu n tzemmalt (médecin militaire).

Xedvren. Tesqarqeb Tvuca di tewwart, teffegh d ict n yedji s n Buzarda d tamezvyant, tesseqsa t:

-«Imara din baba m ini as ad yeffegh ghar i a yedjiت»

Tudef thenjirt nni tragha d xef baba s, war dinni min yekka uca yeffegh d ghar sen. Svdvaren d Massin xef weghyur, issars netta ighadjen nnes  sennej i tghardvin n imeddukar nnes yeggûr inettvu xef ij n udvar. Yexzvar d umesgenfu day s uca isseqsa Tvuca:

-«Min t’ yughin ahenjir a? Ma yeprec nigh iqs as ca?»

-«Teqs as tghirdvent a mass Buzarda!»

-«Yallep sidef it’ id ghar ugensu ad as wtegh tiseynaf.»

-«Waxxa! Ad tqad ac, ad cek yejj arebbi i tarwa nnec!»

-«Amin!»

Ssidfen Massin ghar taddart yeggûr ineggez. Tettvef day s yemma s. Iqqim Tvutvu d Sifaw di barra hettvan aghyur. Ifafa d umesgenfu x ij n weqrab n ccark, ,ikkes d zzay s ict n tseyneft, d ict n tzeyyat n usafar (médicament), issudves  tiseyneft nni deg wadjagh n yict n teydurt d tamezvyant teccur s waman, issaregh as timessi  x ij n ubudliz (bouteille-gaze), awarni umi testartar yisi  t id s ict n tmecradv, yarecg it di teswart n tzeyyant n usafar, isekkef d zzay s asafar.Yettvef d ict n tcemmust d tamezvyant n reqtven, yessuff it s warqun, yesfedv zzay s raq nni mani d as gh ad yewwet tiseyneft nni  s wadday i webyas deg wmessvadv azermadv. Iwta s tiseyneft. Ikkes it id, isfedv amcan nni s reqtven yuffen s warqun. Yarra tiseyneft nni ghar waman ad testartar huma ad as yewwet icten nnedvni deg wnirz mani d as teqqes tghirdvent. Umi isala , iyru tiseyneft nni d usafar ixxemr iten deg wqrab, isseqsa Massin:

-«Tkeyyafed nigh upu?»

Yudef Massin di tmûrt s uburrem rami yesra i wseqsi ya. War yufi min d as gh ad yini! War izemmar ad as yini tidett zzat i yemma s, suya isxarreq x as:

-«Upu war tkeyyifegh ca!»

ikkes d zeg wqrab nni sin n rekninat, inna s d i Massin:

-«Agh ac rekninat a swi tent xmi nni texsed ad tetvsedv!»

-«Waxxa, ad tqad ac a mass Buzerda!»

Dewren d di tadjest isghumbaren s tubbarcent nnes i marra min yedjan xef wudem n tmûrt. Amec iruh Massin i d yughel, tidi ttudum d zi tenyart nnes am wudum n imuzzar n waman i d itcarcurn zeg wadriwen. Jjin t imeddukar nnes udfen ghar tudrin nsen, netta d yemma s dvfaren abrid. Uryen di tsawent itawyen ghar taddart. Tvuca teccat deg wghyur tesoarna t’ tesghuyyu teqqar as “rra! Rra !rra!…”.

Tessu yas wetcma s Zulixa tassut, tarr d yemma s ij n ugharraf n waman d isemmadven zeg weqbuc, iswa zzay sen rekninat nni huma ad tagh ad t’ yawi unudem.  Maca yeffegh as rid amenni. Idves yugi ad yass. Issens ineggef am wuccen itwayezmen deg wmenghi n tyemra. Isghuyyu, itizzvif, iccat s idubbizen deg wgdir (mur). Izzamuj, itparrad aked ixef nnes iqqar “marra manaya isigh t’ xaf m a Nunja; pa yarpaj nnem sgheryegh oad war zzay s ggenfigh, arnigh d timarna n arpaj n tghidvent i d ayi yeqsen adjinna umi zzvuytegh ad sewdvegh deg wudem nnem yecnan waxxa tugha tessenta ad tender tadjest! Cem war d ayi d tarrid taynit, aqqa cem tetvsedv di tassut nnem tûrjid! Arpaj n ta yenper qa ghar s asafar u wtigh as tiseynaf tiwecca ad ggenfigh mara yexs arebbi. Maca arpaj nnem yiwi ayi d arebbi qa war ghar s busafar!”.

 War yuci ar ami i t’ yiwi yidves dja ssentan iyazvidven sququoen.Yekkar d ghar tuffut axmi nni ca war d as yemsar, axmi oemmars ma teqsa s tghirdvent.

(Isul ad d yetwadvfar)

 

Free Web Hosting