Numéro  47, 

  (Mars  2001)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Is tamazight d amughl d idls aghlnaw?

aseggûs amaynu 2951

Tghatt n mass sugan

Tirelli

Tudert i tmazight

Udem amxib

Ur illi umllal

Français

Sur l'institution et la destruction de Tamazight

La famille des mots "ass" et "idv'

العربية

هل صحيح أن الأمازيغية رافد من روافد الثقافة الوطنية؟

المفارقات القاتلة لمحمد زيان

عبد الرحان عمرو وعوربة الحقوق

عبد الرحان عمرو وجنون الأمازيغوفوبيا

كيف نميز الاسم المؤنث عن الاسم المصغر في الأمازيغية

غلاة القومانية يحاصرون الأمازيغية في المحافل الدولية

اتهام عامل الناظور بإحياء الظهير البربري لأنه يتكلم بالأمازيغية

حوار مع أمدياز موحى العقاري

الحركة الأمازيغية وإشكالية الحزب السياسي

الأمازيغية والحزب السياسي

الحركة الوطنية في الميزان

حزب التقدم والاشتراكية والموقف من الأمازيغية

رسالة غيور

حوار مع الفنانة تاباعمرانت

 

 

 

 

Tghatt n mass Sugan (la chèvre de Mr Seguin)

Yura t : Alfuns Dudi (Alphonse Daudet) , yessughl it id zi tefransist Yusef Mazuzu (Pulanda)

  Tugha oemmars mass Sugan war ghar s tumart aked  ighettin nnes. Iweddar itent marra u tabridt d ict: Gher ict n tufut (matin) zic qedvwent asghun u truhent gher wedrar mani tent itett wuccen. War tent itettvef assref ura d tigwdi zeg uccen. Tugha tent d timesgurratin (indépendantes) texsent ad ddarent di tiriwt d tirelli. Mass Sugan tugha yemghujjedv, yeqqar:  Svafi, tighettvin taremmighent (s'ennuer) akid i, s uyenni oemmars ssa d tsawent ad sseymegh ura d ict nnedvni.Waxxa amenni yettvef di  taryazt nnes, u awarni ma yweddvar sdvs(6) n tighettvin, isgh d tghattv  wiss sva(7), maca twaraya yiwi ict d tamezvyant  huma ad tennum u ad teqqim akid s.

-Ap! imechar icvewwar azvri n tghattv tamezvyant n mass Sugan ,imechar tcvewwar s tittvawin nnes i gharvyen, tadmart nnes d tacemract,  iticekrad  nnes d  tibarkanin,  iqaccawen nnes d iziran u nndven. Tugha taressa u ttexs aserfi.Tebedda i wenni t itezvyen   u tugha war tesrusi idvaren nnes deg wqbuc n uceffay.

Mass Sugan tugha ghar s ij weqwar awari taddart nnes yenndva s d  axeccab.Dinni i yeqqen tghattv  nnes gher ict n taggust (le pieu) di temcant yecnan deg iyyar. . War yettu ad as yejj asghun d azirar, u zi twara gher tennedvni itsajja xef s huma ad yexzvar mammec i tedja. Tghatt tarecqa s d attvas u tugha tpedda s wur minzi tarecqa s d ura i mass Sugan. Ar ruxa, i yenna mass Sugan amezludv: pa qat ict i war tremmigh akid i!

Mass Segan izgel (se tromper), tghattv nnes tugha tezgel.

Ijj n wass, ami tugha txezzvar gher wedrar, tenna:

-Imechar gh ad irigh mlih dipa! ict n tadvfi (plaisir) temghvar mara nettvwegh u tazzregh di tlullucin! mebra asghun a i  day i yennedven i yiriiri!... Mlih i weghyul nigh i wfunas apeddu deg wqwar!..Tighettvin nitenti ixessva sent tiriwt.

 Zi ruxa d tsawent, tafsiwt (herbe) n weqwar tedwer ghar s d tamerzagt. Yusa s d reqnedv. Telmez (maigrir) arami tedwer tticc d drus n  uceffay. Tugha tezzidjiz s wesghun azirar i tjebbd, rebda txezzvar gher wedrar, tinzar nnes arezvment u tesbeooa s ufughel (tristement) . Mao!.. Mass Sugan tugha yuca aqa tghattv  nnes war tedji di ca, maca tugha war yessin min dinni..

Ij n wassn,  ami tugha isala azzvay nnes, tenneqreb gher s u tenna yas s yires nnes:

-Ser, a mass Sugan, necc ttuza gha I tudart a.  

-Ap! a Yarebbi!... ura d nettat! isghuy mass Sugan u yeqqim ipbedv arami yewdva yas weqbucc zeg ifassen.

- Mammec temsar a Blankit, texsed ad tuy$ured xafi?

 Blankit  tarra xefs:

- Wap, a mas Sugan

-Txessv icem tafsiwt da?

-Up! upu! a mass Sugan-Atagh asghun d aqudvadv attvas, texsedv ad as arnyegh?

-Nnepra, a mass Segin.

-I xennit, min d am ixessen? min tarezudv?

-Arezzugh ad uyuregh gher wedrar, a mass Segin

-Maca, a tamacunt, war tessinedv aqa dinni uccen deg wedrar, min gh ad

teggedv mara yused?...

- Ad tewtvegh s iqaccawen, a mass Segin.

-Uccen ad ibusvar xef tiqaccawin nnem, icca yi tighettvin tugha ghar sent iqaccawen mgharen  xef yenni nnem... tessned Rinud   tamezrudvt t awessart i tugha da azghatv, ict n tghattv, d takerwat(maitresse) s tzemmart nnes, tugha t  teqseh am uzalagh (bouc). Temmnegh aked wuccen tameddit tmun … s wass zic yecc it t.

-Alastima! Rinud  tamezrutv!... min imsaren yemsara, mass Sugan, maca jj yi ad uyûregh gher wedrar.

-A taynart inu!.. Yenna mass Sugan, min tent yughin tighettvin inu? ict nnedvni i yarezzu ad yecc wuccen... Upu! oemmars manaya ad yiri!...ad cem snejmegh waxxa war texsed, a tafinyant! u huma war tqettwed asghun ad cem qqnegh di lkuri u ad teqqimed dinni i rebda.

Mass Sugan izzughart  tghattv nnes gher ij n lkuri tzedgh idt tadjest, u yeqqen xefs s tsarrut. Maca yettu ad yeqqen tbûrjet. U mix id yarra s weorûr arami tghattv tamezvyant teffegh, tuyûr... Ami txecc gher wedrar, marra tumer zay s. Oemmars taddagin (arbres) war zvrint azvri am wa. Rqan tet  amcnaw ict n tagellidt d tamezvyant. Taddagin n tayda pwant ar tammûrt huma ad as sserfent s tisvedvwin nsent. Tilullucin sfuffuyent xef webrid  nnes. Marra adrar yegga yas urar. Imechar tugha tumer tghattv nnegh! Mebra asghun, mebra taggust...war dinni min gh ad tyettvfen huma ad tazzer, ad tepdta mammec i texs.. U tugha dinni attvas n tafsiwt! Tiwedv yas ar iqaccawen. I mani tejjim tilullucin !...tghattv d tacemract, axmi temmeswedv(etre ivre); ttazzer day sent, ticekradin sarrhent. S tuzwayt (soudain), tendvu tsûar tbedd xef idvarten nnes, u pub! Tuyûr r s tazzra azellif gher zat. Ict n twara sennej i wedrar, twara nnedvni s wadday nnes, ttazzer mani mma... ad tinid axmi tugha dinni mraw(10) n tighettvin n mass Sugan deg wdrar. Magher tugha war tteggêd zi hed.

Ict n twara ami tugha tekka xef tma n ict n tawrirt, ict n tlulluct deg uqemmum nnes, twara s wadday, di azragh taddart na mass Segin s weqwar nnes.Manaya yejj it  ttedvsva (rire) arami runt tittawvin nnes.

-Imechar i yemzvi! tenna tghatt tamezvyant, mammec i day i temsar arami tugha

ttawigh dipa?

Tghattv tamezvyant tugha tghir as dipa di tqeyyut n wedrar, temghvar anict n

dunect... Tugha ijj n wass yeccna i tghattv  n mass Sugan. Gher wezyen n wass ami tugha ttazzer gher ufusi d uzelmadv, tsûar deg  ict n thimmart n tghettvin n wedrar (les chamoix) i tugha ypeddan tafsiwt. Tghattv  nnegh tamezvyant, s yirem nnes acemrar, tegga aferra (sensation). Tugha itman aqa tettarbettv deg ijj zay sen d aberkan. Sin yidsen ruhen ad ssaren di tizgi(foret). S tazzra advu(vent) idwer d asemmadv. Tewdva d tadjest, adrar ibbarken: tugha d timedlest (le soire)...

-Zi ruxa! tenna tghattv tamezvyant. Teqqim tepbedv. S wadday, iyyaren tugha ntan di tayyut, aqwar n mass Sugan iweddvar u war twiri zzay s mghar tazeqqa d cwayt n waggu(fumee). Tbedd ttesra gher inegnan (clochettes) n yict n thimmart n wudji i y dewren gher lkuri, tessukken u tuca aked afughel di buhbel nnes... Ijj n wejdvidv i tugha idewren gher usekki (nid) nnes ihrara xef s s wafriwen nnes. Tarjij... u tekkar d ict n tghuyyit zeg wdrar

-Pu!pu!

Txarres deg uccen; s wass tugha tabuparect war days txarres ...twara  yessarsar ijj n wejghur zi raggûj deg wzragh(vallée). Tugha d mass Sugan itragha i twara tameggarut i tghattv  nnes huma ad ttedwer.

-Pu!Pu!...isghuy wuccen.

- Dwer d! Dwer d!...itragha wejghur.

Blankit  tugha texs ad tedwer, maca temnakka (rappeler) taggunt, asghun, aqwar, tufa tudart a war teqqim ttass d akid s, s uyenni texs ad teqqim deg wdrar. Ajghur war yeqqim itsarsar.

Tghatt tesra awaras adida (bruit) n tifray. Ami tenneqreb twara sin n imejjen d iqudvadven u qtvuttvsen, s sin n tittvawin traqriqent... tugha dt d uccen. Tugha yemghvar. Yqqim y         aressva ixezzvar gher tghattv  tacemratc itqasi t d amezwaru  zi raggûj. Minzi issen aqa ad t yecc, war ittamara, maca ami inneqreb yedvsva:.

-Pa!pa! tghattv tamezvyant n mass Sugan, u yessek ires nnes azirar xef wancucen nnes.

Blankit  tuca aked ixef nnes tweddvar... Ict n tazmezt (moment) ami tesmecta tanfust n Rinid tawessart, i tugha imsasaren aked wuccen tameddit tmun u gher umeggaru yecca t, tenna ad tagh ad tejj uccen ad t yecc ruxa u d abrid; maca tufa hsen ad temmnegh, tessepwa azellif nnes, iqaccawen gher zzat, taryazt n tghattv  n mas Sugan! Tugha war tessitim ad tnegh uccen- tighettvin war zemmarent ad nghent uccen- tugha tarezzu ad tessen ma ad tzveyyar ixef nnes amcnaw Rinud. Xennit yerhem d wamzviw amziw, tiqaccawin n tghattv dewrent areddhent (danser). Tghattv tesmun marra tizemmar nnes u tudef deg wmenghi s wur d yexsan. Attvas n twaratin toan uccen gher deffar. Tegga ict n tafsiwt, uca  tadwer gher wemsaser, aqmmum yeccûr s tafsiwt.. Ammu tameddit tmun. Zi twara gher tennidvni txezzar gher yitran itsiqsiqen deg wjenna, u teqqar:

-Ap! imri gh ad zemmaregh ad zveyyaregh ixef inu ar  gh ad tessij tufut. Ijj awari wennedvni gheryen itran. Blankit  teccatvs iqaccawen, uccen s ighemuzen... tfawt tsekk d tvya nnes tazeggûaght... asqaqi n ij n uyazvidv yuri d zi dcar.

-D wa d ameggaru ynu! tenna tghattv tamezrudvt i tugha itrajan ad yari wass huma ad temmet; temhedv xef tmûrt s yirem nnes acemrar i yeswan s idammen... Xennit yendvu xef s uccen u yecci t.

"La chèvre de M. Seguin",  zeg  wdellis:  " Lettres de mon moulin"  n Alphonse

Daudet,  asughel zi tefransist: Y. Mazuz(Pulanda)

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting