Numéro  46, 

  (Février   2001)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Mlmi d ghad twarrnt timura d "itwarrn"?

Tmzvi yttuzlan

Bu Jjanka

Bu tamja n Pamln

Iceddan

Iri cem inu

Tamara

Tamddit inu tzgar

Français

Almaghrib Alarabi, épithète ou qualificatif?

Particule de rapprochement "d" en tamazight

 

العربية

متى تسترجع الأراضي المسترجعة؟

ماسينيسا الأمازيغي في مشروع سينمائي عربي

خطاب الحركة الثقافية الأمازيغية

من أجل نضال أمازيغي متعدد الأبعاد

مقاربة أنتروبولوجية لنص شعري أمازيغي

 

 

 

Tamessizwarut:

Melmi d gh ad twarrent timura d "yetwarren"?

Yura t: Muhemmed Budpan

  Tamesract n usezri (passation) ujar n 300 n ipiktaren i Picam Lgerruj, i xef tessiwer tughemsa deg ussan yeodun,  war tedji mghar d ijj n uwezwiz d amzevyan s min yrddûriyen z tirart di tmûrt n weghref (peuple)  amughrabi. Asentel (sujet) nnegh war yedji, adelli (bien sûr, naturellement), d Picam Lgerruj. Netta ggin t d aghraw wapa tnuffûren day s yenni yetlaken (s'empare de) u thewwasen s tidett timura n weghref  seg isem n walghugh amedvlan (champion mondial) Oicam Lgerruj. Timura ya nettant (appartenir) ghar tinni umi  ttinin "timura yetwarren" (Les terres récupérées).  Man tanfust n tmura ya "yetwarren"?

Mani d tudef Fransa ghar Lmughrib - huma ad tehdva tadghert (l'élite) tamexzanit tandalusit u ad as seggaren (garantir, assurer) ammud (l'exploitation) n wagriwen (Les biens) d tibughar (richesses) n tamizart asel (sans) ma as t snughjfen (inquiéter) ura ad t sremghen (importuner, troubler..) Imazighen -  mnalan (affronter) tet Imazighen u msenkaren (résister) d nettat s imenghan ujar 25 n iseggusa.  Umi Ifransisen ufin is war zemmaren ad sbedden amsenkar amazigh s yirbaben (armes) d tizemmalin (armées), xarrsven deg ijj n warbab d amayuj (dangereux) ujar wenni n tzemmalt. Ifransisen iwdven ad snen is imazighen ghar sen ijj n wassagh (relation) aked tmûrt nsen war yedji mghar ghar sen. Assagh a ten iteqqnen ghar tmûrt nsen d netta d amentil (cause) n wemsenkar nsen asvdvaw (héroïque). Dix, sseflan (conclure, déduire)   ifransisen is huma ad arzen (vaincre) asmenkar amazigh yuccel asen (falloir) ad arzen amezwaru assagh n imazighen aked tmûrt nsen.

Ammu i tessnta Fransa ttekkes imilyunen  n ipiktaren n tmura  i ymazighen u tgeddel (interdire) xef sen ad ays nizzdven (en disposer) am "Ddvapir"  n 27 abril 1919. Min  d anegh isnezvmayen (préoccuper, intéresser, importer) di tikkest a n tmûrt i ymazighen, maci inelkamen (conséquences) nnes ingawen (matériels) u ikmamen (concrets): Imazighen tugha ten d imilan (possesseurs) tteffun d war tlilen (posséder) walu.  Snezvmayen anegh inelkamen war yedjin d ingawen u war d tumanen (paraître) ar gh ad odun attvas n iseggusa. Assagh n imazighen aked tmûrt nsen tugha dt d akkw (tout): tugha dt d asumed (culte, le fait d'adorer), d aghelnazvri (nationalisme, patriotisme), d amsenkar,   d aydud,  d tutlayt, d idres, d tanettit (identité), d amezruy… Dix, taraya (dissolution, désintégration) n wassagh a aked tmûrt  ad yawi ghar taraya n teskiwin (structures) n weydud amazigh d telkakt (faiblesse) n umyawaz  (solidarité) n tiwsatin (tribus), d uddirz (recul) n umsenkar, d tuzzla (perte) n tutlayt d tnettit d temzaght (défense) tugha ten  ihettvan. Ammu i ytfla (être une conséquence) xef usmeskel (changement) n wassagh i yteqqnen imazighen ghar tmûrt nsen ijj n umerway (désordre, désorganisation, confusion) deg wsnagal (code) i tugha teddsen (organiser) zzay s tighawsiwin nsen, temnalan zzay s imegzar (ennemi) nsen u hettvan zzay s tutlayt d tnettit nsen, acku assagh nsen aked tmûrt nsen tugha dt am ijj n usadvuf (loi) yessyûran assaghen nsen aked qao timesrayin nnidven. Suya imazighen war zlen (perdre) tammûrt nsen yiwi umesdurrey (colonisateur)  wapa, maca zlin min ten iteggen nitnin d nitnin: inettan (fondements) n usaghul (au sens de référence)  azamal (symbolique) n tilawt nsen. Manaya yeqseh ad dt idarren waxxa arrin d tammûrt nsen, mani oad imara truh asen u war t id arrin.

Imara tugha Lmughrib yessaghul d tammûrt nnes d  tanaya (souveraineté, aussi "tanebbadvt") awarni ma teffegh Fransa, imazighen aqqayen oad war d arrin tammûrt nsen i d asen yiwi umesdurrey. Mani teffegh tmûrt a awarni ma yumezv Lmughrib azarug (indépendance) nnes? Fransa d Sebbanya sseodunt timura ya, s qao min day sent d tibughar, i tedghert tamaxzanit tandalusit d tarrazt (récompense) x wemyawaz (au sen de “collaboration”)  nsen aked Fransa mgal (contre) i ymazighen.

Tanebbadvt tessikiz (avouer) is timura a tawdvent amilyun n ipiktaren. Ttinin asent "timura i d itwarren" (Terres récupérées). Azawal (le fait de nommer, appellation) war yelli d tidett, d aserkes.. acku timura ya oad war d twerrent i ymilan nsent izerfanen (légitimes) yedjan d imazighen. Timura a tesseodu tent Fransa  i yenni war yedjin d ayt bab nsent imdaden (véritables). Nitenti, dix d timura "yetwaseodun" u maci "yetwarren". Fransa tesseodu timura ya i ymeddukal nnes. Nitni oawed soeddun tent y meddukal nsent.

Ta d tikkelt tamezwarut deg wmezruy nsen i tezlan imazighen tanaya xef tmûrt nsen awarni ma ssufghen amesdurrey. Tugha melmi mma uzzren x umesdurrey ssaghulen d tanay nsen tagrudt (totale) x tmûrt nsen. Tikkelt a, ssufghen Fransa asel ad arren tanaya x tmûrt nsen i tugha ad asen tekkes Fransa d Sebbanya. Inni itamden (exploiter) tammûrt n imazighen i d sen tesseodu Fransa sseqdacen (utiliser) tibughar nnes huma ad ksen i ymazighen timmuzgha nsen awarni ma ad asen ksen tammûrt nsen.

Melmi, dix, ad d twarr tammûrt d "yetwarren"?

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting