Numéro  45, 

  (Janvier  2001)

Amezwaru

 (Page d'accueil) 

Tamazight

Asigger n uzqram

Marra texsen ad weddaren tmazight

Tabrat i ymazighen

Uccen d sva n ighaydn

Cem d nek

Ussan n tayri

Français

La guerre contre l'amazighité continue

Un voyage au Maroc

Entretien avec Ali Ikken

العربية

هل هي بداية لنهاية الأساطير؟

قطاع الطريق على الحقيقة

عندما نحس بالدونية

الأمازيغية وراء توقيف الشبيبة الاتحادية

الفنان الأمازيغي وثمن الاختيار

الجذور الأمازيغية للحضارة المتوسطية

العربية، العربية، دائما العربي

الحركة الأمازيغية والأصولية

المعاناة الأمازيغية: واقع وتاريخ

التجربة الشعرية عند شعراء تاويزا

 

 

 

Asigger n uzeqram

Yura t: Lfyou (Gardmit, Tinejdad)

Iddegh d idrer yigh nka ghif  yan aryaz azeqram, tga s lmut am wawuf. Iwa tirzvig as tudert, idras as unuddem, ggadin as ixemmimen. Lligh iga gha asmun nnes, inna s waddegh n wis ifukk ad teddud ad ttiniyd kan umssusfer ad ak ik kan usafar. Bla yul nnes ikker uzeqram iddu dghur umssusfer. Itsen wussan zrinin, yaghul ig uryaz nnegh labas.  Ayenna imyafa d Jha ur yudji mayd ur as inni.

Azaqram- meqqar digi isul imih n muhul aghulgh jjigh… yuf lhal waydv.

Iddgh issen Jha n wid aryaz a azeqram ayd iga inna s:

-«Mek trid ad tejjid ur t ak ittagh ka ifukk ad tetcad bezzaf n uksum, bezzaf n… yaf digh is tessagred imeddukkal nnek s yan wallas idverhen iteggen win wujuy nnek»..

 -          Inna s uzqram: «Walayenni max ad ssigregh imdden nnagh akw!? Utci nnagh tccegh t ghas nek!»

 -          «Upu, inna s Jha, pat ur d yusi ad tessigred iyghf nnek! Uzaydun, seg wapli ayd ghagh tennid pat ad awen ddigregh yan wass. Iwa pan ass ighudan igula d, mid upu?»

Isbertew uzaqram: «Iwa… mayd ak ttinigh… allas am wa nnagh ira cigan n idrimen d…»

 -          Irar as Jha: «Ssfeld, ssvaht tuf idrimen akw n Qarun. Mani yak sufren idrimen addag tudjid ighf nnek I oezvrayn. Iwa adur teddud aya»

Iduy uzaqram ayenna isella I lmut, tamzv idt tergagit, ik t id igh n ka ghif s ikkan, ik t id isemdval. Isemrara cigan awal as inna Jha g ighs nnes, yaghul isghudut.

Lligh isul Jha tama nnes issigr as asekka, issiger awd iwgudiy n ismun  nnes ittcukin ayenna tnin igula unghmis. Ikker uzqram isgh d bezzaf n isekkin; yawi d ghur ka g ayt axam nnes idverhen isemxan as itqabalen isenwi d inbayawen, acku ur ighiy ad ik iggaden I wakal.

S asekka nnes, gg akud n wallas igr asen uzeqram I tnan n inbyawen isyinya sen mayd asen ak issujed, issutr asen ad zrin s uhanu n wutcci. Yan imih, igjem d ismex amzwaru, ibermi n wutcci ger ifassen. Yarem dig s uzeqram isugger: «Urakk yatvfut uya walu! Tegram as cigan n tisent d isufar. Iwa tirid ad teccen ismunn inw aya! Yallap rar ibermi nnagh tawim d waydv!».

Yaccek ismex zvund usem. Yan imih, igulu d ibermi yadven yasi diks uzeqram yan Lqejjir istefr as: «Awd waddgh ur yatvfut! Isul ak uksum izegzaw. Pat ighiy ad agh yagh ka mek diks  ntcca. Rara t in!»

Ittvuky Jha d inebyawen, cerrgen alen nsen, tfuren azeqram, g unna iskar, s useksew d ifsti. Walayenni ukzen cwiyt nnes n mis ira  ad ihdvu utcci I ywadvu nnes farad ad t ititc gg ussan d iddan.

Iddu dik sent bu-tgemmi ar ittini I ysemxan: «Walu mag tccan inbyawen inw xs iberma ddgh imzzvan! Asyat nin!» gg ukud nnagh iwedd ka tiflut. Ifegh uzeqram irzvem ad isiwl I mayd iddan. Ikker Jha inna yasen I ynbayawen:

-«Tsellam, pat igagh d asvtsvu uryaz a. gat aghas tenna usar itettu. Iwa ssigr at I yghfawen nnun, adur tgannam ad idveruncuc I wlghem!

Aghenn aflla n ibermi, ira ismex ad irar, perden t. Snin ighf s ansa g isers uzeqram tatvfi n wutcci ghur s illan, awghen as s wulawen yunfen. Ayenna d yaghul uzeqram , yinny mayd ijran ighal is d aytwarag. Gg udvghar ar zvars itettey wakal, amzven t tmlellay ur yad issin id ad isugger, id ad ifst, id ad issvetvfit I ynbyawen ayenna tcca, id ad ten izzvel s berra, id … issen pill n widd pat ihdvar ad isxef!

Ari seflid ika g inbyawen, zvund g twargit, d as ittini: «Tanmmirt kigan xf wallas ddgh idverhen. Pat netcca t meggar imargh iherru. Frad ad ak negg s lxadver, netcca awd aksum ddagh ur inwin mrzvyan…!

Ar isbertiw uzeqram:

-«Awiypanw! Awiypanw!… aghrum inw… iberma.. ifullusen inw, rsvudvem g uyddgh ak?!!»

Irar as Jha:

-«Awa mak igan ap! Pat ur ixxi wutcci anect nnagh ttenid! Ammi issul kkan twargit ixxan, ig iikes uzeqram alen  gg ighsvan n ifullusen d iftuttusen n ughrum igr tent s inbyawen I yteffghen yan s yan…

Azeqram, netta, ar as tergigin idvaren, ur yad ghiyen ad t assin, ar isbertiw ingras d ighf nnes:

-«Ayd iyhlan! Ayd iyhlan!»

Ar ssuturgh ujuy gg allas a zzigh allas a ayd innan adi. Yadj d amudvin wapli n wussan…».

             Les aventures de Jeha.

Amawal:

1  Assiger: L'invitation

2- Azeqram: avare

3  Wawuf: L'épouvantail

4  Amssusfer: Médecin

5  Asafar: Remède, mésicament.

6  Muhul: La fatigue, faiblesse.

7  Jjigh: Je suis guéri.

8  Aksum: La viande.

9  Idverreh: Riche.

10  Isbertew: Il murmure.

11  Idrimen: L'argent

12  Tuf: Meilleur que…

13  Sufren: Servent  isufer: utilen sert..

14  Tidjid: tu as laissé  abandonner.

15  Iduy: Il tremble de peur, effrayé

16  Targagit: tremblement

17  Isemdval: Cimetière

18  Isemrara: Faire tourner plusieurs fois.

19  Isghudu t: Il la trouve bonne, juste.

20  Agudiy: un groupe, plusieurs personnes.

21  Ittvukkey: pétrifié, épaté, surpris.

22  Isegh d: Il a acheté.

23  isekkin: Choses.

24  Inbyawen: Les hôtes

25  Acku: ârce que

26  Iggaden: "ur ighiy ad ik iggaden I wakal", expression pour dire combien quelqu'un est aavare  iggaden: L'urine.

27  Akud: Le temps, lemoment.

28  Igra sen itnan: expression pour dire qu'on content d'aller accueillir quelqu'un.

29  Isyiny asen: Il leur a montré.

30  Issutr asen: Il les pria, supplia.

31  Ad zrin: De passer.

32  Ahanu: La chambre.

33  Ismex: Valet, serviteur.

34  Ibermi: Le plat.

35  Isuqqer: Crier, hurler.

36  Yatvfut: Délicieux, exquis.

37  Tegram as: igra = mettre.

38  Tisent: Le sel

39  Isufar: Les piments.

40  Usem:éclair

41  Lqejj: Un petiti ùorceau de… une bouchée.

42  izegzaw: cru, elle n'est pas cuite.

43  ifsti: Silence.

44  Cwiyt: Intelligence, malice.

45  Ihdvu: garder.

46  Iddu diksnet: expression pour dire de quelqu'un qu'il continue à faire une chose indésirable.

47  Tiflut: La porte.

48  Asvtsvu: La risée, la moqureie.

49  Adur tgannan ad d idver uncuc I wlghem: expression pour dire qu'il ne faut pas attendre une solution qui n'est pas à la portée.

50  Perdent: dévorer, avaler.

51  Snin ighf: se dirigent directement

52  Timlellay: Les vertiges.

53 - Izzvel: chasser, renviyer.

54 - Pill: Seulement.

55 -Imargh: salé.

56  Iherru: Pigment.

57  Wiypanw: malheur à moi!

58  Tsvusvem: Souufler, ici pour dire (au sens figuré) dévorer, ma,ger tout.

59  Iftettusen: Les miettes du pain.

60  Amudvin: Le malade.

 

 

 

Copyright 2002 Tawiza. All rights reserved.

Free Web Hosting